Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kungens drag – för att rädda pengarna

Kung Carl Gustaf har beslutat att prinsessan Madeleines och prins Carl Philips barn inte längre ska tillhöra kungahuset.
För nästa år föreslås kungshuset få drygt 146 miljoner kronor att röra sig med.Foto: MATTIAS HELLSTRÖM / SPA
Kungen och drottning Silvia.Foto: MATTIAS HELLSTRÖM / SPA

Det är ingen slump att kungen plötsligt agerar.  

Både prinsessan Madeleine och prins Carl-Philip med familjer riskerade att bli uteslutna ur kungahuset av en parlamentarisk kommitté.

Riksdagen har krävt att regeringen tillsätter en kommitté som ska se över ersättningarna – apanaget – till kungahuset.

– Ja, visst har kungen förekommit regering och riksdag, säger en källa med insyn.

För ett och ett halvt år sedan lovade regeringen att tillsätta en utredning gällande hovets anslag efter en direkt uppmaning från riksdagen. 

Men inget har hänt.

”Inget konstigt. En del direktivskrivande tar tid. Justitiedepartementet har väldigt många utredningar”, skriver justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare Sofie Rudh i ett sms till Expressen.

Apanaget stiger

För nästa år föreslås kungshuset få drygt 146 miljoner kronor att röra sig med.

Anslaget till hov- och slottsstaten har årligen höjts från 137 miljoner kronor till 139 miljoner för 2018. För innevarande år höjdes det till närmare 145 miljoner och för 2020 till drygt 146 miljoner kronor.

Hösten 2017 fick finansminister Magdalena Andersson (S) frågan: Hur kommer det sig att ni höjer apanaget? 

– Det behövs eftersom kungafamiljen växer, svarade hon.

Hovet dementerade hennes påstående om man begärt mer pengar på grund av att den kungliga familjen växt och utökats med fler barn.

– Det stämmer inte. Majoriteten av det ökade anslaget går till att höja säkerheten på Stockholms slott. Det framgår också av budgeten, sa Margareta Thorgren, informationschef vid hovet.

Hovets informationschef Margareta Thorgren.Foto: HANS SHIMODA/TT / HANS SHIMODA TT NYHETSBYRÅN

Anslaget får användas för att täcka utgifter för kungens/statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för kungliga hovstatens och kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter.

Kungens beslut.Foto: Foto: Sara Friberg Kungl. Hovstaterna / Foto: Sara Friberg, Kungl. Hovstaterna / Sara Fr

Irritation i riksdagen

Men i riksdagen har det funnits en stigande irritation över hur det kungliga hushållet svällt.

Konstitutionsutskottet, KU, har haft saken på sitt bord och det mynnade ut i ett riksdagsbeslut i form av ett tillkännagivande till regeringen våren 2018. Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som skulle se över anslaget.

Riksdagsledamöternas krav

Från konstitutionsutskottets skrivning våren 2018 där riksdagsledamöterna ansåg att ett begränsat antal medlemmar från det kungliga huset skulle ägna sig åt officiella plikter:

Den parlamentariska kommittén ska därför, i samråd med hovet, överväga hur utformningen av riksdagens anslag till hovet kan bidra till att det Kungliga Husets officiella åtaganden främst utförs av ett begränsat antal av dess medlemmar samt med avseende på denna fråga utarbeta principer för anslagets utformning

KU skrev lite försiktigt om hur regeringen borde agera och pekade också på omvärlden utanför Sverige:

 ”I flera andra monarkier i Europa har förts och förs en diskussion om ifall det är motiverat att på något sätt avgränsa den krets av personer av kunglig börd som förväntas utföra officiella uppdrag för landet och som därmed kan göra anspråk på att få tillgång till åtgärder finansierade via statsbudgeten. Det är rimligt att en sådan diskussion även förs i Sverige”.

Kungen fick med ett ord

Kommittén ska, enligt riksdagen, vara parlamentariskt sammansatt och kungen ska också få ett ord med i laget.

”Den parlamentariska kommittén ska därför, i samråd med hovet, överväga hur utformningen av riksdagens anslag till hovet kan bidra till att det Kungliga Husets officiella åtaganden främst utförs av ett begränsat antal av dess medlemmar samt med avseende på denna fråga utarbeta principer för anslagets utformning”, skriver KU.

Kungen hann förekomma

Men regeringen har inte prioriterat frågan utan valt att ligga lågt med riksdagens tillkännagivande/pekpinne. Ingen kommitté finns utsedd.

– Med kungens beslut i dag hinner han förekomma den kommande kommitténs arbete, säger en källa med insyn.

Riksmarskalk Fredrik Wersäll offentligjorde kungens beslut i dagFoto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Enligt Expressens källor är det den nya riksmarskalken Fredrik Wersäll som varit drivande i frågan.

– Så vitt jag förstått insåg Fredrik att den kommande kommittén skulle bli ett problem för kungen, uppger en av Expressens källor.

Fredrik Wersäll var tidigare chef för Svea hovrätt och anses ha en hög integritet på slottet.

C: ”Ingen unik diskussion för Sverige”

Justitieminister Morgan Johansson – som var förvarnad om kungens beslut – kommenterar måndagens besked i ett skriftligt meddelande:

”Jag kan konstatera att kungen idag gjort ett förtydligande av vilka medlemmar i kungafamiljen som han förväntar ska kunna ta officiella uppdrag. Det beslutet är helt och hållet kungens. Det är viktigt att att kretsen av personer som får apanage begränsas och därför pågår inom regeringen ett arbete om att tillsätta en utredning som bl a ska få i uppdrag att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet. En sådan utredning har efterfrågats av riksdagen och kommer att tillsättas inom kort.”

Linda Ylivainio, Centerpartiets talesperson i konstitutionella frågor, menar att diskussionen som förs är aktuell i flera europeiska länder.

”Konstitutionsutskottet har tidigare föreslagit och tillkännagett för regeringen att det är viktigt att lyfta frågan om det på något sätt är motiverat att avgränsa den krets av personer som inom hovet förväntas utföra officiella uppdrag för landet och som därmed kan få sina levnadskostnader finansierade av apanaget”, skriver hon.

”Det är positivt att hovet nu fört dessa diskussioner helt i linje med konstitutionsutskottets tidigare förslag.”

Miljöpartiets Jonas Eriksson, ledamot i Konstitutionsutskottet, kommenterar:

– Kungahusets besked är inte helt oväntat med tanke på att kungafamiljen blivit större, säger han och fortsätter:

– Det är viktigt att den utredningen som majoritet av riksdagens partier står bakom kommer till stånd.

Matheus Enholm (SD), riksdagsledamot i Konstitutionsutskottet säger: 

– Sverigedemokraterna anser att kungahuset ska tilldelas de resurser som krävs för att de ska kunna fullfölja sina åtaganden. Samtidigt är det viktigt att fokuset ligger på de närmaste i tronföljden. Ett alltför stort kungahus riskerar påverka dess status i allmänhetens ögon. Kungen har nu valt att begränsa kungahuset i samråd med kungafamiljen. Vi har inga invändningar utan respekterar kungen och kungafamiljens beslut.

Karin Lennmor om kungahusets besked • Nu kan barnen få börja i amerikansk skola.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!