Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kungens drag – efter finansministerns ord

Riksmarskalken: Kungen har länge funderat på det här
Finansminister Magdalena Andersson, S, skämtade i svaret på Expressens fråga, uppgav hon efteråt. Foto: Anna-Karin Nilsson / Expressen / Anna-Karin Nilsson
Kung Carl Gustaf har beslutat att minska ned antalet kungligheter i kungahuset. Foto: SUVAD MRKONJIC/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: TT NYHETSBYRÅN / ImageForum

Finansminister Magdalena Andersson, S, slog fast orsaken till höjda kungliga anslag:

– Det behövs eftersom kungafamiljen växer.

Uppgiften stämde inte och ministern hävdade att hon skämtat. Det blev ändå startskott till ny debatt i riksdagen om det kungliga apanaget.

– Men inom kungafamiljen fanns den här diskussionen långt innan man fick veta att KU skulle ta upp det, säger riksmarskalk Fredrik Wersäll.

I budgetpropositionen föreslås att Kungliga hov- och slottsstaten får ett anslag på 146,4 miljoner kronor för verksamhetsåret 2020.

2019 beviljades kungen ett anslag på 144,7 miljoner kronor, och 2018 låg det på 140 miljoner. En ökning med 6,4 miljoner på över tre år.

Det mesta av det ökade anslaget gick till att höja säkerheten på slottet i Stockholm. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Pengar till att höja säkerheten

Enligt kungahuset har merparten av det ökade anslaget gått till att höja säkerheten på slottet i Stockholm. Pengarna har inte spenderats på den växande kungafamiljen och kungaparets barnbarn, försäkrar hovet.

– Vi har inte begärt några extra pengar, utöver anslagen för att höja säkerheten på Stockholms slott respektive Drottningholms slott, säger riksmarskalk Fredrik Wersäll.

I september 2017 svarade Magdalena Andersson på Expressens fråga angående det höjda kungliga apanaget att kungafamiljen växer och därmed kostar mer. Uppgiften stämde inte, pengarna behövdes i själva verket till investeringar i säkerhet på slotten.

Magdalena Andersson gjorde sedan en pudel och menade att hon svarat på ett skämtsamt sätt.

Men i riksdagen tog diskussionen om anslagen ny fart och frågan hamnade hos Konstitutionsutskottet, KU. Våren 2018 uppmanades regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att se över hur anslagen fördelas.

Regeringen har ännu inte tillsatt någon kommitté, och nu framstår det som att kungahuset har tagit saken i egna händer.

På måndagen kallade hovet till presskonferens för att meddela att fem av kungens barnbarn, prinsessan Madeleines barn Leonore, 5, Nicolas ,4 och Adrienne, 1, samt prins Carl Philips barn Alexander, 3, och Gabriel, 2, inte längre formellt kommer att tillhöra kungahuset.

Därmed fråntas de det kungliga apanaget och kallas inte kungliga högheter.

Enligt Fredrik Wersäll har kungafamiljen tänkt i dessa banor även innan man fick kännedom om diskussionerna i KU.

– Jag är inte alls förvånad över slutsatser som dras nu eftersom KU:s färdriktning i väldigt stor utsträckning överensstämmer med det beslut som kungen fattade på måndagen, säger riksmarskalken. Han fortsätter:

– Men den här diskussionen började inom familjen långt tidigare. Att detta sammanfaller är mer en slump.

Riksmarskalk Fredrik Wersäll. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

1752 förfrågningar om kungligt deltagande

Enligt regeringens budgetförslag beräknas anslaget till kungahuset sjunka något 2021 till 145,4 miljoner kronor, för att sedan höjas till 147,9 miljoner 2022.

Kungens statsceremoniella och officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens årliga verksamhet. I hovstatens verksamhetsberättelse för 2018 kan man läsa att statsbesök från Island och Italien togs emot och statsbesök till Japan genomfördes.

Intresset för kungligt deltagande i olika sammanhang är stort. År 2018 inkom 1 752 förfrågningar om kungligt deltagande. Kungen och kungafamiljen genomförde 900 officiella programpunkter under året, jämfört med 875 föregående år.

Jämfört med andra monarkier i Europa är anslaget till Sveriges kungahus inte bland de högsta. Drottning Elizabeth och hennes släktingar i det brittiska kungahuset får årligen motsvarande 500 miljoner kronor i anslag.

Nederländernas skattebetalare lägger 400 miljoner på kungahuset och i Norge är apanaget till kung Harald närmare 300 miljoner kronor.

Så fördelas anslagen till kungahuset

Finansdepartementet räknar fram hur stort anslaget blir med normal pris- och löneökning. Hovets ekonomiavdelning utgår från den uträkningen i sin 3-årsbudget. Om kungen anser att det behövs extra pengar till något gör man ett speciellt äskande för detta.

Anslaget till Hovstaten uppgick till 71 miljoner (år 2018). Det ska täcka kostnaderna för kungens representation inklusive resor och levnadsomkostnader. Dessutom kostnaderna för riksmarskalksämbetet med stabsavdelningar för personal och ekonomi, informationsavdelningen, hovmarskalksämbetet samt hovstallet.

Anslaget till slottsstaten uppgick till 69 miljoner kronor (år 2018). Pengarna används till skötsel av slott och fastigheter.

Intäkterna från visningsverksamheten på slott och ägor är omkring 200 miljoner kronor årligen och överstiger alltså anslagen från staten.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!