Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kriminella blixtlänsar kontot när du näthandlar

Det är viktigt att vara försiktig när man använder bank-ID.
Foto: ANDREAS HILLERGREN / TT NYHETSBYRÅN
Polisen tipsar om hur du skyddar dina pengar när du handlar på nätet.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Massor av svenskar isolerar sig i sina hem och handlar på nätet i stället för i butiken.

Men det gäller att se upp – kortbedragarna väntar på att länsa ditt konto.

– Man bör använda sig av kända butikers hemsidor. Om du inte känner till företaget så ska du alltid söka information på nätet om vad som skrivits om just den här närbutiken, säger Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum, NBC.

Än så länge har inte de anmälda nätbedrägerierna dragit i väg till följd av ökad försäljning under pandemin. Faktum är att antalet anmälda bedrägerier i mars var något lägre än samma månad förra året.

Men det var en väntad utveckling, enligt Lotta Mauritzson, eftersom säkerheten ökat kring just kortbedrägerierna. 

Men kortbedrägerierna stod ändå för 40 procent av samtliga anmälda bedrägerier som i fjol uppgick till 240 000. 

– Men vi vet också att det finns ett mycket stort mörkertal. Där finns det mycket mer att upplysa om och att förstå fenomenet.

Lotta Mauritzson säger att vi inom Europa håller på att införa kravet på en extra verifiering när man handlar på kortet för att säkerställa att det just är du som är ägare till det. Det kan ske att man bekräftar det via en särskild kod som skickas som sms eller till exempel en e-legitimation. 

– Fast det här gäller bara inom Europa. Utanför gäller inte den här regleringen, säger hon.

Spärra för internetköp

Lotta säger också att alla borde ha sina kort spärrade för internetköp när man inte själv handlar och bara öppna det när man ska genomföra ett köp och stänga det så fort man handlat. 

Miljontals kontouppgifter är stulna via dataintrång och ligger ute till försäljning i stora buntar på sajter där det sker omfattande brottslighet. Men ett spärrat kort kan inte utnyttjas av ligorna. Därför är det viktigt att fönstret under själva internetköpet blir så kort som möjligt.

– Om kunderna har sina kort spärrade går köpen inte att genomföra. 

Fakta: Polisens råd för att inte bli lurad

√ Lämna aldrig ut koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.

√ Använd aldrig din bankdosa eller ditt bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig. Ingen seriös aktör skulle be dig om det per telefon.

√ Om någon du inte känner ringer och du blir osäker, lägg på luren eller be att få ringa tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på. Det gäller oavsett om personen säger sig vara en nära släkting eller från banken, ett företag eller en myndighet.

√ Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare kan hitta information på nätet för att lura dig.

√ Om du drabbas av eller misstänker bedrägeri, kontakta din bank omgående för att spärra ditt konto. Polisanmäl därefter alltid.

√ Det är inte alltid självklart att du kan få tillbaka pengar som försvunnit genom ”vishing”. Olika banker har olika regler, och du kan anses skyldig för att du varit oaktsam med dina koder.


Källa: Polisen

Många appar och nätbutiker föreslår att du ska spara dina kortavgifter i appen eller butiken.

– Där ska du verkligen fundera på om vill göra det. Vårt generella råd är: Nej, det ska du inte göra!

”Då begränsar man skadan”

Ett bra alternativ kan vara att skaffa sig ett extra shoppingkort där man bara har en begränsad summa pengar tillgänglig och för över medel i takt med att man handlar.  

– Då sätter ju systemet stopp när det inte finns mer pengar kvar. Och då begränsar man i alla fall skadan om man blir drabbad. 

Var även försiktig med hur du använder ditt bank-ID.

– Det är ju ditt pass på nätet. Det identifierar dig, det är personligt och du ska aldrig lämna ifrån dig några koder från ditt Bank-ID. 

– Om någon ringer upp dig och ber att du ska identifiera dig genom ditt Bank-ID, så gör inte det. Du skulle ju aldrig lämna ut dina passuppgifter på stan, säger Lotta Mauritzson.

8 goda råd för cyberhygien för hela familjen

Telia har satt samman en checklista för datorsäkerhet för familjer, anpassat efter att många är inne och belastar nätet samtidigt.

1. Upplev nätet tillsammans: Använd internet, mobiler, paddor och datorer tillsammans gärna i samma rum hela familjen, speciellt med yngre barn. Det ger möjligheter att diskutera det barnen upplever och samtidigt möjligheten att vara ett vuxet stöd till barn och ungdomar. 

2. Uppdatera enheter: Uppdatera dator, plattor och mobiler, programvara och mobilappar, för att få bort säkerhetsluckor. Detta sker ofta automatiskt i nya enheter, men behöver ibland en extra knuff. Vänta inte med omstarten av datorn, det är ofta då uppdateringen faktiskt ger effekt. 

3. Surfa säkert: Använd säkerhetsprogram för datorer, enkla skydd finns ofta inbyggda men det är bra att komplettera med ett extra skydd för högre säkerhet mot hackare och cyberkriminella. 

4. Ta säkerhetskopior: Bilder, dokument och annan viktig information behöver säkerhetskopieras - om något händer kan du då få tillbaka det som försvunnit. Använd helst en lösning som gör kopieringen automatiskt.  

5. Säkra din inloggning: Identifiera dig på ett säkert sätt, helst med 2 faktorer för de tjänster som hanterar detta. Återanvänd aldrig samma lösenord till flera tjänster – använd en så kallad lösenordshanterare (eng. Password Manager) som hjälper dig skapa olika säkra lösenord till olika tjänster. 

6. Säker uppkoppling: Anslut till internet med en betrodd operatör, till exempel ditt bredband hemma skyddad med en brandvägg eller över din mobiltelefon – undvik osäkra publika wifi-nät som till exempel hos café, hotell och restauranger. 

7. Skydda din identitet: Identifiera dig bara till tjänster eller personer du själv tar kontakt med. Identifiera dig aldrig själv om du blir kontaktad av någon som till exempel påstår sig ringa från en bank eller sjukvården för att till exempel ”hjälpa dig boka in ett Corona-virus test”. 

8. Källkritik: Granska avsändare och innehåll extra noga innan du klickar på länkar, öppnar sidor och agerar på annan information om Corona / COVID-19.


KÄLLA: TELIA

Dina Pengar 30 april om coronasparande och att starta eget

Johanna Kull och Henrietta Fromholtz gästar.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!