Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sparandet du bör ha – och det du ska rata 2020

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.Foto: NORDNET
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Foto: SVEN LINDWALL

2019 blev ett bra år för småsparare med sikte på aktier och fonder.

Börsen var för det mesta på gott humör, upp nästan 30 procent.

Här är sparekonomen Frida Bratts checklista för att lyfta privatekonomin genom smarta placeringar 2020.

– Detta är vad jag tycker att man bör göra i sitt sparande och i sin fondportfölj för att ge det en nystart och bästa möjliga förutsättningar, säger hon.

1. Ha inte för mycket på sparkontot

Riksbanken höjde reporäntan och flera banker var inte sena med att haka på och höja bolåneräntorna. Men vi lär få vänta länge innan vi får någon ränta på sparkontot. Eftersom vi ändå har viss inflation så innebär det att pengar som placeras på sparkonto urholkas i värde. En buffert ska alltid vara på sparkonto, den behöver vara lättillgänglig. Men pengar som du ska ha om väldigt länge bör inte ligga på sparkontot och skräpa, utan placeras där de får möjlighet att växa. Dela upp ditt sparande i olika tänkta ”påsar” där bara de kortsiktiga pengarna finns på sparkonto. 

 2. Kolla fördelningen

Sparar du på lång sikt, till pensionen eller barnen, bör det mesta placeras på börsen. Det är bara där pengarna tillåts växa. Sparar du på kort sikt är det sparkonto som gäller. Sparar du på medellång sikt bör du ha en genomtänkt fördelning mellan aktier och räntor. Då bör du tänka på att i och med att börsen har gått så bra har aktieandelen allt annat lika ökat under åren. Då behöver du rebalansera, det vill säga balansera om så att du får din från början redan valda fördelning, annars är risken i ditt sparande högre än vad du tänkt. Det gör du antingen genom att sälja av lite aktiefondsandelar och sätta in i räntefonder, eller genom att sätta in nya pengar i räntefonder.

3. Rata aktivt förvaltade globalfonder

Det finns ingen anledning att betala dyrt för aktiv förvaltning med global exponering. Här duger breda indexfonder alldeles utmärkt. Jag tycker man kan sälja av dyra globalfonder och i stället lägga pengarna i fonder med en avgift på max 0,4 procent, men gärna 0,2 procent. De finns. 

Globalfonder i sig har gått oerhört bra i år och världsindex är upp med 34 procent sedan årets början, räknat i kronor. Det skulle kunna ge en lite lugnare börs på kort sikt, när många investerare vill hämta hem vinster. Men under 2020 ser jag positivt på aktier. Till grund för detta ligger små tecken på ljusning i konjunkturen och en tro på att man får till en lösning på handelskonflikten.

4. Välj aktiv Sverigefond med omsorg

Indexfonder med exponering mot Sverige funkar bra som komplement till globalfonderna. Vill du absolut välja aktiv förvaltning av någon anledning så välj en en fond från ett mindre fondbolag med tydlig inriktning och profil. Exempelvis om det är en småbolagsfond, en hållbar fond, en investmentbolagsfond eller en fond med fokus på vissa branscher du tror på. Annars finns ingen anledning att inte välja indexfonder. 

5. Välj rätt komplement

Den amerikanska börsen har gått extremt bra under många år nu. Det har gjort att USA utgör en allt större andel av vanliga globalfonder, snarare 60 procent än 50. Har man en bas i globalfonder tycker jag inte att man också behöver en vanlig USA-fond. Men ”vanlig” menas här en aktiefond som primärt investerar i stora värdebolag.

Vissa fondtyper är det läge att sälja av. Rysslandsfonderna har gått som tåget i år. I snitt är svenska Rysslandsfonder upp med 40 procent bara i år. Oljepriset har svängt rejält i år men har trots allt ändå stigit med 15 procent, och det har gynnat den olje- och energitunga Moskvabörsen. Men det är en börs som tenderar att svänga rejält. Prickade du in uppgången i Rysslandsfonderna kan det vara läge att ta hem vinsten.

6. Tänk till innan du väljer paketerat

Orkar du inte välja fonder själv så visst, då kan paketerade så kallade fond i fonder möjligen passa. För paketerat är dyrt. Har du en blandfond i sparandet bör den definitivt hälsotestas. Investerar den till stor del i korta räntepapper har du inte fått tillräcklig utdelning för den avgift du betalar. Hittills i år har världsindex i snitt gett 34 procent, medan korta räntepapper står och stampar på noll. Betala inte mer än 0,4 procent för din blandfond. 

Stockholmsbörsens OMXS-index sedan 2009

Helårsresultatet för Stockholmsbörsens OMXS-index: 

2019       29,6

2018 – 7,7

2017 6,4

2016 5,8

2015 6,6

2014 11,9

2013 23,2

2012 12,0

2011 – 16,7

2010 23,1

2009 46,7

Källa: Nasdaq

Annons: