Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så gjordes testerna i ”Sanningen om hudvård”

294 personer deltog i testerna av hudvårdsprodukter i ”Sanningen om hudvård”.
Foto: SVT/Skärmdump
Artisten Oscar Zia är en av de kända panelmedlemmarna som testar hudvård i programmet.
Foto: SVT/Skärmdump
Även journalisten Amelia Adamo deltar i undersökningen.
Foto: SVT/Skärmdump

Hudvård har blivit allt mer populärt och branschen omsätter mer pengar än någonsin.

I SVT:s nya serie ”Sanningen om hudvård” är nära 300 personer med och testar hudvårdsprodukter.

Syftet är att ta reda på om produkterna verkligen fungerar – och håller vad de lovar. 

Men vad kom man egentligen fram till i första avsnittet? Och vad säger kritikerna? 

Det första avsnittet av ”Sanningen om hudvård” kom nyligen ut på SVT Play. Bland de nära 300 testpersonerna finns bland andra Oscar Zia och Amelia Adamo. I programmet får tittarna ta del av panelens resultat och egna reflektioner. 

Testresultaten analyseras av en oberoende expertpanel som utgörs av en hudläkare, en doktor i experimentell dermatologi, biträdande enhetschefen för Läkemedelsverket och en doktor i organisk kemi.

”Sanningen om hudvård” består av tre delar. I första delen av serien undersöks antiageprodukter. I de andra två delarna kommer acneprodukter och glowprodukter undersökas.

I ”Sanningen om hudvård” får tittaren följa ett antal panelmedlemmar under testets gång.
Foto: SVT/Skärmdump

Hur gick testerna till?

Sammanlagt testas 37 populära hudvårdsprodukter på testpanelen i programmet. De flesta av produkterna testas även på en större grupp människor på ett oberoende labb, vilket ger en summa på 294 testpersoner. Två veckor innan testet inleds slutar alla testpersoner att använda hudvård, för att sedan använda testprodukterna i halva ansiktet under åtta veckors tid. Dessutom använder alla testpersoner en vanlig fuktkräm i hela ansiktet under testperioden.

Både innan och efter testperioden mäts testpersonernas hud med en speciell kamera som kan mäta huden tredimensionellt och på så sätt upptäcka eventuella förändringar. I testerna i första avsnittet undersöks hur produkterna påverkar ålderstecken som rynkor, pigmentering och textur.

När resultaten sedan analyseras vet experterna inte vilka produkter som använts eller på vilken sida personerna har använt dem. Däremot får de ta del av ingredienslistor och de påståenden som produkterna gör om sig själva.

Experterna analyserar en av testpersonernas resultat.
Foto: SVT/Skärmdump

Vilka produkter och parametrar testas i programmet?

Test 1: Retinol

I första delens första test undersöks retinolprodukter. Retinol är ett A-vitamin och beskrivs som en av de mest populära ingredienserna i hudvård just nu. Den ska bidra till att stimulera produktionen av kollagen och elastin, och få hudceller att bete sig som yngre än de är.

Retinolprodukterna som testas i programmet: 

Emma S, Ageless serum. 349 kronor.

Verso, Super facial serum. 1233 kronor.

Pixi, Retinol tonic. 299 kronor.

Skincity, Skincare first concentrate. 389 kronor.

Paula's choice, Clinical 1% retinol treatment. 669 kronor.

I det andra testet jämförde man en dyr och en billig ansiktskräm, i tredje testet jämförde man olika ”klassiska antiagekrämer”, och i avsnittets sista test undersökte man en peptidprodukt.

Några av de 37 produkter som testas i ”Sanningen om hudvård”.
Foto: SVT/Skärmdump

Vad blev resultaten och slutsatserna enligt programmet? 

Test 1: Retinol

Resultaten för retinolprodukterna som testas i programmet ska ha visat att samtliga minskade testpersonernas rynkor. Däremot var det endast tre produkter som även minskade pigmentering.

Slutsatsen de drar i programmet baserat på resultaten är att retinol kan bidra till att minska ålderstecken.

Elaine Eksvärd är en av testpersonerna som testar retinol i programmet.
Foto: SVT/Skärmdump

Test 2: Dyr vs. Billig

Den dyra produkten ska ha gett testpersonen i programmet slätare hy och jämnare hy. Pigmenteringen hade minskat på båda sidorna av ansiktet, vilket ska ha berott på årstiden. Utöver det uppmättes inga förändringar i huden. Slutsatsen i programmet är att den 23 gånger dyrare krämen inte ger 23 gånger bättre resultat. 

Amelia Adamo testade en dyr och en billig hudkräm. Med den speciella 3D-kameran kan små som stora förändringar i huden upptäckas.
Foto: SVT/Skärmdump

Resultatet för det tredje testet visade att antiagekrämerna hade viss effekt på rynkor och pigmentering. Peptidprodukten i det fjärde testet, däremot, bedömdes inte ha någon effekt alls. Detta baserade man på en uträkning som visade att ämnet skulle behöva tio år för att ta sig ner till läderhuden, hudlagret där den skulle kunna göra skillnad.

Vad var grejen med placebo-produkten? 

På det oberoende labbet som testade många av produkterna i undersökningen testades även en placeboprodukt, nämligen den fuktgivande krämen Nivea creme, som kostar under tjugolappen.

Enligt programmet ska placeboprodukten ha slagit alla retinolprodukter och de bästsäljande antiageprodukterna som testades i undersökningen.

Slutsatsen baserat på resultatet från placebotestet blir i programmet att fukt och fett gör störst skillnad på ålderstecken i huden, inte aktiva ingredienser. 

Placeboprodukten Nivea Creme visade sig ha bäst resultat när det kom till att minska ålderstecken.
Foto: SVT/Skärmdump

Kritik från hudvårdsvärlden

Det första avsnittet av ”Sanningen om hudvård” har mötts av kritik, bland annat från hudvårdscommunityt. Kicki Norman, chefredaktör på Daisy beauty, menar i en krönika om programmet att SVT:s granskning inte är så sanningsenlig som den utger sig för att vara.

Bland annat, menar Kicki Norman, är undersökningarna inte tillräckligt vetenskapligt utförda för att vara pålitliga. Dessutom, menar hon i krönikan, missar SVT att hudvård handlar om mer än bara de faktiska effekterna det får på ens hud.

”Vi vet redan att en billig tapet funkar lika bra som en dyr, och ändå kan vi välja den dyrare tapeten när den bättre passar vår estetik och vårt inredningsintresse. Det tycker jag SVT borde göra en dokumentär om”, skriver Kicki Norman.



Annons: