Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksrevisionen dömer ut den sänkta matmomsen

Foto: Shutterstock / Shutterstock
Foto: CHRISTER WAHLGREN

För att stärka privatekonomin för barnfamiljer och låginkomsttagare sänktes momsen på livsmedel i mitten av 1990-talet.

Men de som tjänat mest på prissänkningen är hushållen med de allra högsta inkomsterna, slår nu Riksrevisionen fast. 

Höjt barnbidrag och höjt bostadstillägg vore bättre, menar myndigheten. 

I början och mitten på 1990-talet befann sig Sverige i en ekonomisk kris. För att stabilisera landets ekonomi sänktes ersättningsnivåerna i flera av trygghetssystemen 1995.

För att kompensera barnfamiljer och låginkomsthushåll för detta tog dåvarande regering beslutet att sänka momsen på livsmedel från 25 till 12 procent. Tanken var att detta skulle leda till lägre matpriser, eftersom dessa grupper lägger en stor andel av sin inkomst på matinköp. 

Men åtgärderna har främst gynnat höginkomsttagare och hushåll utan barn. Det slår Riksrevisonen fast i en färsk rapport. 

– Av momssänkningen går 40 procent till andra grupper än barnfamiljer och låginkomsttagare. Den önskade effekten blir därmed ganska liten i relation till hur mycket statsfinanserna påverkas, säger riksrevisor Ingvar Mattson.


Andra åtgärder mer effektiva

Nu bör kommande regering överväga om barnfamiljer och låginkomsttagare i stället ska stöttas ekonomiskt på andra sätt, anser Riksrevisionen.

Enligt myndigheten skulle kombinationen av höjt barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, ekonomiskt bistånd och bostadstillägg ge barnfamiljer och låginkomsthushåll samma förstärkning av köpkraften som den sänkta momsen. Och det till halva kostnaden, framhåller myndigheten. 

Riksrevsionen tar dock inte ställning till om momsen på livsmedel bör höjas till 25 procent. 

– Att sänkningen inte effektivt uppnår sitt syfte utesluter inte att det vid en samlad bedömning kan finnas andra fördelar som riksdagen vill behålla, säger Ingvar Mattson.


Annons: