Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bensinpriset faller i Sverige efter oljeraset

DiTV:s Emelie Lundgren ger oss det senaste om oljehandeln.
Oljelagren i USA står fulla efter att efterfrågan minskat med 30 procent under coronakrisen.
Foto: JOPHN L. MONE / AP TT NYHETSBYRÅN
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, säger att prisraset på olja beror på en ”efterfrågechock”.
Foto: nordnet
I morse sänktes priser på bensin i Sverige.
Foto: TOMAS LEPRINCE

Oljepriset störtdyker. 

WTI-oljan handlades på måndagskvällen stundvis för under noll kronor fatet – vilket alltså innebär att oljebolagen får betala för att bli av med oljan.

– Det är helt galet, säger Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.  

I morse sänktes också priser på bensin i Sverige.

Oljepriset gjorde en historisk dykning under måndagen. 

Under dagen föll priset på WTI-oljan med leverans i maj med över 70 procent – och då var det inte slut än. 

Vid 20-tiden hade priset fortsatt fallit – och föll till slut till en bottennotering på under 0 kronor fatet. Det har aldrig tidigare hänt. 

WTI-oljan är vad som brukar kallas för USA-oljan. Nordsjöoljan Brent-oljan ligger dock inte på minus på måndagskvällen utan på omkring 26 dollar fatet, och ligger generellt sett alltid högre än WTI-oljan. 

Oljeraset gjorde också att de amerikanska börserna tappade stort under måndagen. Dow Jones stängde på -2,5 procent och S&P 500 på -1,8 procent.

Bensinpriset gick ner

Även om nedgången gällde den amerikanska oljan och inte Nordsjöoljan gav det en liten effekt på bensinpriserna i Sverige. På tisdagsmorgonen gick priset på 95-oktanig bensin ned med 10 öre, till 12.63 vid bemannade stationer. 

Även priset på diesel sänktes med 15 öre. Sänkningen genomfördes på 0KQ8, Cirkle K och flera andra stora drivmedelföretag. 

Experten: ”Kommer märkas vid pumparna”

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, betonar det historiska i måndagens priskrasch och förklarar den med en ”efterfrågechock”. 

– Raset har flera orsaker men allt som allt kokar det mesta ned till att vi har en efterfrågechock, med långt lägre efterfrågan på olja i coronakrisens spår. Det gör att utbudet är långt mycket större än efterfrågan. 

Hon bedömer att prisnivåerna kommer att stabiliseras först när världen släpper på restriktionerna som införts för att hejda pandemin. 

Effekterna på bensinpriset släpar efter, menar Frida Bratt och påpekar att man ska komma ihåg att en stor del av det svenska bensinpriset är skatt.

– Samtidigt är kronan svag, och vi köper in olja i dollar. Men vi har ju redan märkt av fallande bensinpriser och lär fortsätta se nivåer vi inte sett på flera år. Vi är på samma nivåer nu som vi såg senast 2007. Och vi kan säkert falla lite under det innan det vänder upp igen, vilket det gör på allvar först när efterfrågan kan matcha utbudet.

Nordeas energianalytiker Thina Saltvedt säger även hon att skattenivåerna gör att bensinpriset i Sverige inte kommer att rasa på samma sätt som det kan komma att göra i USA – men säger samtidigt att priserna kommer att fortsätta ligga på nivåer långt under det vi sett tidigare i år. 

– Det kommer att märkas vid pumparna.

Hård smäll för Trump 

Orsaken bakom WTI-oljans totalras beror på en oro över att oljelagren i Oklahoma nu nästan är fulla efter att efterfrågan minskat rejält i coronakrisen. Samtidigt går terminskontraktet för maj ut på tisdagen, vilket innebar panik i handeln.

Efterfrågan har minskat med 30 procent under krisen – och det under en tid på året när den brukar öka framåt sommaren. 

Störtdykningen är ett hårt slag för president Trump och USA:s inhemska oljeindustri, där tusentals jobb finns. 

– Oljeindustrin var en av Trumps stöttepelare som gjorde att han vann valet. Men så länge USA är i lockdown kommer inte efterfrågan att öka, säger Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.  

Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.
Foto: NORDEA / NORDEA
Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.
Foto: Nordea

Världens oljeproducenter har de senaste veckorna gjort stora insatser för att bromsa raset – och Trump har varit drivande i processerna för att försöka rädda situationen i USA. 

Efter att ett priskrig utbröt mellan Ryssland och Saudiarabien i mars satt han i långa samtal med president Putin och den saudiske kungen Salman bin Abdulaziz.

Senast för en vecka sedan kom OPEC-länderna och deras allierade till slut överens: världens oljeproduktion ska minskas med 10 procent under maj och juni. 

Men det lyckades alltså inte rädda USA-oljan som under måndagen låg på minus för första gången någonsin. Och det är ett stort misslyckande för Trump, menar Thina Saltvedt.

Sparekonomen Frida Bratt förklarar.