Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gunnar hittade 300 000 kronor – Riksbanken behöll pengarna

Riksbanken behöll Gunnar Ljunghs sedlar eftersom myndigheten anser att det inte går att utesluta att de kommer från brottslig verksamhet. Foto: SVT/Plus

Gunnar Ljungh, 75, hittade 311 500 kronor i ogiltiga sedlar efter sin far.

Men Riksbanken ville inte lösa in pengarna – och har i stället behållit dem.

Myndigheten kan inte utesluta brottslig verksamhet.

– Jag känner mig helkränkt, säger Gunnar Ljungh.

Gunnar Ljungh tog över sin fars lägenhet, en bostadsrätt i Stockholm, när pappan gick bort 1991.

Flera år senare hittade han en samling pengar av en slump.

Det var i samband med en vattenskada i lägenheten i slutet av 2015 som Gunnar Ljungh blev tvungen att rensa ur en garderob, och gjorde då ett oväntat fynd. Något som SVT:s konsumentredaktion Plus först rapporterade.

Visste inte att pengarna fanns

– Jag hade inte en aning om att pengarna existerade, säger Gunnar Ljungh.

Han hade lagt undan sin pappas saker, och trodde inte att där fanns något av värde. Men i en skokartong i garderoben låg utgångna sedlar till ett värde av 311 500 kronor.

– Huvuddelen av sedlarna hade gått ut så sent som -97 eller -98. Jag kontaktade Riksbanken och frågade vad jag skulle göra, berättar Gunnar Ljungh.

 

LÄS MER: Rolf, 81, hittade 117 000 – pekas ut som kriminell 

 

Han fick hem en blankett och skickade in sedlarna – främst gamla tusenkronorssedlar – i januari 2017, skriver SVT.

Men pengarna löstes aldrig in.

Det var i samband med en vattenskada i slutet av 2015 som Gunnar Ljungh gjorde det oväntade fyndet, när han blev tvungen att rensa ur en garderob. Foto: SVT/Plus

Riksbanken behöll över 300 000

I stället behöll Riksbanken sedlarna eftersom myndigheten anser att det inte går att utesluta att de kommer från brottslig verksamhet.

– Jag känner mig helkränkt, min pappa var ärligheten själv, säger Gunnar Ljungh.

Han fortsätter:

– Inte nog med att de snor pengarna från mig, sen anklagar de min pappa för brottslig verksamhet.

Han säger att pengarna kom från faderns yrkesliv, men att pappan förmodligen inte ville spara allt på banken. Året innan pappan gick bort blev han sjuk, så Gunnar Ljungh tror det är därför han aldrig hörde talas om pengarna:

Pappan hade annat att tänka på.

 

LÄS MER: Ogiltiga sedlar har inte lösts in – fyra miljarder fattas 

 

Behövde underlag på pengarnas ursprung

När Riksbanken fick sedlarna bad myndigheten om kompletterande uppgifter om ursprung och transaktionsunderlag. Men något sådant lyckades inte Gunnar Ljungh hitta.

– De ville ha kontoutdrag men det kunde inte jag ge dem eftersom pappa förvarade pengarna hemma.

Gunnar Ljungh jämför myndigheternas bedömning med att ”spela roulett med folks tillgångar”. Foto: SVT/Plus

Gunnar Ljungh överklagade Riksbankens beslut, men förvaltningsrätten gick på bankens linje. Och kammarrätten har inte gett prövningstillstånd.

Enligt Gunnar Ljungh har myndigheterna gjort en godtycklig bedömning. Han jämför det med att ”spela roulett med folks tillgångar”.

– Jag vill ha svar på en fråga och det är varför jag behandlas annorlunda? Hjälporganisationer kan samla in utgångna sedlar och få dem inlösta, de borde väl också rent juridisk sett behöva svara på varifrån pengarna kommer?

Så svarar Riksbanken

Riksbankens enhetschef Therése Gaya säger till SVT:s ”Plus” att hon inte kommenterar enskilda ärenden. Men generellt så har Riksbanken utredningsskyldighet i sådana här ärenden.

– Om man inte kan styrka ursprunget på sedlarna och om man inte har en tillfredsställande förklaring kan vi inte heller utesluta att de kommer från brottslig verksamhet, säger Therése Gaya till SVT.

 

LÄS MER: Snart kommer e-kronan – ersätter sedlar och mynt 

 

Hon fortsätter:

– Jag har full förståelse för att man blir både besviken och frustrerad. Men förutsättningen för inlösen är också väldigt tydlig, både i vår blankett, i våra instruktioner och på vår hemsida.

”Varje ärende är olikt ett annat”

Riksbanken gör en individuell bedömning från fall till fall. De flesta inlösningar beviljas – i fjol fick bara cirka 100 ärenden av 60 000 avslag, skriver SVT.

På frågan om myndigheten behandlar hjälporganisationer och privatpersoner likadant svarar Therése Gaya:

– Varje inlösenärende är olikt ett annat. Så det är svårt att säga vad vi kräver av olika kategorier av inlösare.

Annons: