Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gillar du smågodis? Då ska du inte läsa det här

Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Irene Mattisson, senior risk- och nyttovärderare och nutritionist hos Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket

Under årets påskvecka beräknas du äta gelatin från svin, torkade löss och diverse sockerbombade märkligheter för 280 miljoner kronor. 

Svenska folket blir allt mer hälsomedvetet – förutom i inställningen till vårt älskade plockgodis. 

– Plockgodis är helt onyttigt. Det bidrar bara med tomma kalorier och energier, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket. 

Enligt siffror från Svensk Handel som Expressen berättade om i förra veckan så beräknas svenskarna handla livsmedel för 7,4 miljarder kronor under årets påskvecka. 

En betydande del av säljkakan gäller godis för 280 miljoner kronor. Svenskarna äter mest lösviktsgodis i världen och tycks inte avskräckas av innehållsförteckningarna. 

 

LÄS MER: Ikea återkallar påskgodis – mus fångad hos tillverkaren

Bumlingarna är förbjudna i Australien

Sannolikt skulle många tacka nej till krossade löss och en skopa svingelatin som efterrätt till påskmiddagen. 

Men många tar för sig av samma ämnen, bombade med socker, när påskgodisäggen öppnas. 

Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

– Många blir hysteriska när det är lite socker i yoghurt och jagar de små sockermängderna. Jag har egentligen ingen bra förklaring till varför vi äter, och är villiga att betala för, godis, säger Irene Mattisson, senior risk- och nyttovärderare och nutritionist hos Livsmedelsverket. 

Sveriges konsumenters tidning Råd & Rön granskade för ett par år sedan vad som finns i våra mest populära godissorter. 

– Plockgodis är helt onyttigt. Det bidrar bara med tomma kalorier, inga näringsämnen, bara energi. I gelégodis är det socker, konsistensgivare, smakgivare och färgämne. Däremot så är ingredienserna, oavsett vad man tycker om dem, testade och godkända som livsmedelsingredienser, säger Irene Mattisson.  

Men andra länder delar inte alltid Sveriges bedömning. Gillar du bumlingar med blåbärssmak? Då kanske du ska undvika Australien och Nya Zeeland där den viktiga ingrediensen, E131 som ger godiset dess blå färg, är förbjuden. Eventuella hälsoeffekter är dock okända, enligt Råd & Rön. 

 

LÄS MER: påsken – anlitar 2 400 extrajobbare

Insekter spås bli viktigare som livsmedel

Proteinrika insekter spås bli ett viktigt födoämne framöver. Fazer har börjat sälja ett insektsbröd bakat på syrsor och Ikeas framtidslaboratorium i Köpenhamn har utvecklat köttbullar baserade på mjölmaskar. 

Foto: ULF RYD

Här har dock godisindustrin banat väg sedan tidigare. Ferraribilar, och i princip allt annat rosa, rött och lila godis innehåller färgämnet E120, karminsyra. 

Ämnet framställs, enligt Råd & Rön, genom ett extrakt från torkade honom av arten kochenillsköld-lus. Förutom obehaget som vissa kan känna över att äta lusextrakt så upplever andra märkbara bieffekter som allergiska reaktioner i form av anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader, enligt Råd & Rön. 

 

LÄS MER: Willys kunder blir lurade av kupong på 100 kronor

Så framställs citronsyra

Sura Bubblizz-flaskor innehåller E120 men även gelatin från svin och citronsyra. Den sistnämnda har inget med riktig citron att skaffa utan framställs genom att jäsa melass eller glukos tillsammans med mögelsvampar.  

– Det finns ju innehållsdeklarationer för plockgodis men man läser dem inte på samma sätt. Och jag tror det kan vara därför som vi accepterar ingredienser i plockgodis som vi inte skulle accepterat någon annanstans, säger Irene Mattisson. 

Ingredienser åsido, borde inte alla händer som far fram och tillbaka i godislådorna orsaka rejäla bakteriehärdar? 

– Jag skulle nog säga att det inte finns någon möjlighet för bakterier att växa i plockgodis. Godisbitarna är extremt söta. Sockret fungerar som ett konserveringsmedel som binder upp vattnet vilket gör att mikroorganismerna inte kommer åt det. De behöver vatten för att kunna leva och föröka sig. Det är därför gryn, mjöl och andra torra produkter har så långa hållbarhetstider, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket. 

Åsa Rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket. Foto: / Jeanette Hägglund

Däremot kan virus finnas i miljön. 

– Man skulle kunna tänka sig att om personer som inte har rena händer går och plockar bland godiset så skulle det kunna spridas virus, säger Åsa Rosengren.