Efter skatten: Nu köps fler plastpåsar till handeln igen

Åsa Knudsen Sterte, Senior Advisor på SEB Climate and Sustainable Finance om COP 26.
Plastkasseskatten skapade mycket debatt inför och i samband med att den infördes våren 2020.
Foto: MAXIM THORÉ / BILDBYRÅN
Siffror från Skatteverket visar på att användningen av plastbärkassar har ökat under 2021.
Foto: Patrik Österberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Skatten som detaljhandeln betalar för vanliga plastbärkassar är tre kronor.
Foto: Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Enligt Håll Sverige rent händer det att folk går på picknick i naturen och sen lämnar kvar en Systembolagetpåse.
Foto: Henrik Isaksson / IBL

Efter den drastiska minskningen av plastbärkassar i fjol – nu ser antalet ut att ha ökat igen.

Det visar siffror från Skatteverket.

Samtidigt undersöker Naturvårdsverket om försäljningen av andra typer av bärkassar har förändrats sen skatten infördes.

– Vi är fortfarande kritiska, säger Lena Lundberg på IKEM.

Den 1 november är det ett och ett halvt år sen den omdebatterade skatten på plastpåsar i detaljhandeln infördes.

Syftet med skatten är att minska användningen av vanliga plastbärkassar, som enligt regeringen bidrar till nedskräpning och mikroplaster i naturen, till max 40 kassar per person i Sverige år 2025.

Plastbärkassar minskade drastiskt

Naturvårdsverket, som ansvarar för statistiken, har inga nya siffror för 2021. Men i fjol minskade förbrukningen drastiskt: från 74 kassar per person 2019 till 55 kassar per person.

– Det minskade innan också, men minskningen mellan 2019 och 2020 var mycket större så skatten har definitivt påverkat, säger Agnes Willén, samordnare för avfallsstatistik på Naturvårdsverket.

Hon fortsätter:

– Förra året ökade försäljningen fram till maj, kanske man köpte på sig lager, och sen skedde en drastisk minskning. Vi hoppas och tror att det håller i sig.

Nya siffror: Har ökat 2021

Men enligt siffror från Skatteverket ser inte förbrukningen av plastbärkassar ut att ha minskat under 2021.

Snarare tvärtom.

Räknar man ihop den plastskatt som Skatteverket beslutade om i fjol, från maj till november, landar den på 176,3 miljoner kronor. Det motsvarar 25,2 miljoner kronor per månad i snitt.

Räknar man från december i fjol (skatteintäkten hamnar på 2021) till september i år landar den beslutade skatten på 299,1 miljoner kronor. Det är 29,9 miljoner kronor i månaden i snitt.

Enligt Skatteverket kan det bero på att återförsäljare köpte på sig stora lager innan den nya skatten trädde i kraft, och nu behöver fylla på.

Skatt på plastbärkassar

Så här mycket skatt har Skatteverket beslutat om per månad sedan skatten på plastbärkassar infördes. De som redovisar in skatten till myndigheten är de som tar in eller tillverkar plastbärkassar i Sverige.


2020

Maj: 25 587 384 kronor

Juni: 25 515 913 kronor

Juli: 23 370 820 kronor

Augusti: 27 239 646 kronor

September: 20 039 579 kronor

Oktober: 29 896 208 kronor

November: 24 661 953 kronor

Totalt (decemberskatten räknas som intäkt 2021): 176 311 503 kronor


2021

December: 30 113 498 kronor

Januari: 26 070 305 kronor

Februari: 28 230 107 kronor

Mars: 31 455 224 kronor

April: 30 344 832 kronor

Maj: 37 687 420 kronor

Juni: 26 737 464 kronor

Juli: 24 528 285 kronor

Augusti: 31 532 108 kronor

September: 32 417 929 kronor

Totalt: 299 117 172 kronor


Källa: Skatteverket

Förbrukningen är ändå betydligt mindre än vad regeringen räknat med.

2020 budgeterade man för 2,1 miljarder kronor i plastpåseskatt, 2021 för 1,7 miljarder kronor. Men i budgeten för 2022 konstaterar regeringen att skatten utvecklats ”svagare än väntat” och skruvar ner förväntningarna för nästa år till 400 miljoner.

Ökning av andra påsar

Samtidigt som det har rapporterats om att användandet av plastbärkassar minskat har det kommit rapporter om att försäljningen av avfallspåsar och pappåsar har ökat.

– Vi har slutat använda fossilfria plastpåsar och importerar i stället fossilbaserade påsar från Kina som inte omfattas av plastskatten, sa Lars Eriksson, professor i industridesign vid högskolan i Jönköping, till SVT tidigare i år.

En av dem som har varit kritisk mot skatten är Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM).

Lena Lundberg på IKEM.
Foto: press / press

Det är hon fortfarande.

– Eftersom skatten lades bara på plastbärkassar varnade vi för att konsekvensen skulle bli att man använder papperspåsar och soppåsar i stället. Och enligt handeln har konsumtionen på pappersbärkassar och soppåsar ökat, så i stället för att använda en påse till både mat och sopor köper man nu två påsar: pappersbärkassar och soppåsar.

Pågående studie på Naturvårdsverket

På Naturvårdsverket utreder man just det: om försäljningen av andra typer av bärkassar i butik har förändrats. Det är en pågående studie, där resultat väntas kring årsskiftet.

– Det är en intressant fråga, vad folk använder i stället för plastbärkassar. Vi vet inte det än, säger Agnes Willén.

När skatten infördes var det en riktig vattendelare. Medan bland annat IKEM och Svensk handel var kritiska var till exempel Fältbiologerna och Håll Sverige rent positiva.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent.
Foto: Pressbild / Håll Sverige rent

– Vi är fortfarande positiva, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent.

Hon fortsätter:

– Skatten verkar ha fungerat för att få ner försäljningen och det tycker vi är positivt. Vad vi än kan göra för att gå mot en hållbar framtid.

Det är ännu för tidigt att säga om antalet plastpåsar i naturen har minskat, men enligt Johanna Ragnartz är de flesta skräpföremålen, generellt, i plast.

– Det är ett jättestort problem och vi ser nu fram emot ett nytt engångsplastdirektiv. Vi tycker också att plasten som används i plastbärkassarna kan användas på ett bättre sätt, säger hon.

Det här är plastpåseskatten

■ Den 29 januari 2020 röstade riksdagen igenom ett förslag från regeringen om att införa skatt på plastbärkassar. Skatten infördes den 1 maj samma år.

■ Syftet med skatten är att minska förbrukningen av plastbärkassar, då dessa enligt regeringen är en vanlig källa till nedskräpning och sprider mikroplaster i naturen. Åtgärden ingår i Sveriges miljömål och i EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

■ Vanliga plastbärkassar beskattas med tre kronor. Det har fått till följd att flera handlare höjt priset på sina plastbärkassar, i regel till sex-sju kronor, som konsumenterna betalar för. De tunnare, genomskinliga påsarna som brukar användas till frukt beskattas med 30 öre. Skatten gör ingen skillnad på fossilbaserad plast och förnyelsebar eller återvunnen plast.

■ Under 2020 drog plastskatten in 174 miljoner kronor till statskassan. Det var 1,9 miljarder kronor mindre än de 2,1 miljarder kronor som det budgeterats för. 2021 har regeringen budgeterat för 1,7 miljarder kronor i skatt på plastbärkassar.


Källor: Regeringen, Skatteverket

Fredrik Lennander möter Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, om läget för klimatet.