Alexander Norén. Foto: Foto: Sofia RunarsdotterAlexander Norén. Foto: Foto: Sofia Runarsdotter
Alexander Norén. Foto: Foto: Sofia Runarsdotter
Boken ”Nudge – så funkar det”.Boken ”Nudge – så funkar det”.
Boken ”Nudge – så funkar det”.
Foto: ANDERS CLARK / GT/EXPRESSENFoto: ANDERS CLARK / GT/EXPRESSEN
 Foto: ANDERS CLARK / GT/EXPRESSEN

Bli inte lurad – så står du emot butikernas säljknep

Publicerad

”Reafest”, ”Tre för två”, ”Våryra” och så vidare.

I vissa butiker tycks det ständigt vara rea, vilket enkelt resulterar i att vi lättar på plånboken mer än vi tänkt.

Men om man genomskådat knepen är det lättare att stå emot butikernas knep.

Författaren och SVT-profilen Alexander Norén, som skrivit boken ”Nudge – så funkar det”, listar här knepen butikerna använder för att få oss att shoppa mer.

1. "Fyndkänslan"

Butikerna vill gärna att vi ska känna att vi "gör en bra deal" och lockar med rea och rabatter. De vädjar då direkt till vår hjärnas belöningssystem, som får en kick när vi tror oss ha fyndat. Dessutom vill butiken med olika knep få oss att tro att fyndet måste göras snabbt. 

– Man ropar ut att det här priset gäller bara i en dag i en särskild kampanj, och du känner hur klockan tickar ned. Det är för att vi ska känna att tiden är knapp och att vi måste passa på för att få "dealen". Då agerar vi, det är inbyggt i oss, säger Alexander Norén. 

Så undviker du fällan: Stanna helt enkelt hemma från rean, om du vet att du enkelt faller för lockelsen. 

2. Två för tre-knepet

Att känna att vi fått något "gratis" har en extremt stark påverkan på oss, menar Alexander Norén. Anledningen är känslan av så kallad förlustaversion; det svider helt enkelt att "förlora" något som är gratis. Här manar Alexander Norén till att se nyktert på vad "3 för 2" egentligen handlar om: 

– Det är att du får 33 procents rabatt om du köper tre tandkrämstuber i stället för att nöja dig med en, som du säkert först hade tänkt dig. 

Så undviker du fällan: Fråga dig själv "behöver jag tre tandkrämstuber?"

 

Fakta: Nudging

Nudging är den gren av beteendeekonomin som går ut på att försiktigt påverka människor att göra val som är bra för dem. Teorin fick stor uppmärksamhet förra året då dess upphovsman, Richard Thaler, fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Thaler har bland annat kritiserat den svenska premiepensionen, eftersom det där finns så många fonder (valalternativ) att spararen helt enkelt struntar i att göra något val. 

 

Insikter om vårt ekonomiska beteende används också av butiker och företag för att manipulera våra val som konsumenter. 

 

Alexander Noréns bok "Nudge – så funkar det" utkommer på Volante bokförlag den 10 maj. Norén har tidigare skrivit boken "Hög på hus". 

3. ”Spar”-tricket

Inte sällan lockar butiken med utrop som "köp ny tv nu, spara 500 kronor". Den psykologiska effekten blir då lätt att det känns som att du har fått en extra 500-kronorssedel i fickan – så att du kan spontanköpa ännu mer saker. 

– Men den är ingen "bonus" du har rätt att spendera. Vad som är viktigt är inte hur mycket du "sparat" utan hur det nu aktuella priset står sig mot andra butikers priser. Att jämföra med "ordinarie pris" är ointressant, säger Alexander Norén. 

Så undviker du fällan: Gå resolut mot kassan när du hämtat din vara. Och varje gång du ser "ordinarie" pris, tänk "påhittat pris" för det är vad det handlar om. 

4. Emotionella bandet

Låt dig inte luras av att det "bara är att lämna tillbaka om du ångrar dig". När du väl har fått varan i din ägo kickar den mentala ägandeeffekten in i hjärnan. Den innebär, förklarar Alexander Norén, att du värderar det du har mycket mer än det du inte redan äger. Och det gäller även om den där tröjan eller klänningen inte sitter perfekt hemma framför spegeln. 

– Så fort du tar i en vara och provar den så gör du den till din, du får ett emotionellt band. Då blir det så plågsamt att göra sig av med plagget att risken är hög att du till sist ändå bestämmer dig för att behålla det, säger Alexander Norén. 

Så undviker du fällan: Försök att inte få ett emotionellt band till en vara som ännu inte är din. Ställ dig frågan om du verkligen kommer att använda plagget.

5. Kreditfällan

Att handla på kredit kan bli extremt dyrt och eftersmaken som följer på ett köp riskerar att bli sur. Men Alexander Norén pekar också på den psykologiska effekten när man tar ett köp på kredit riskerar att bli negativ. Shopping ger ofta en snabb kick, och när den väl har gått över har du bara det sura kvar – betalningen. 

Så undviker du fällan: Spara ihop till det du vill ha först. Då kommer du se fram emot att få det, och drar därmed ut på njutningen av köpet. När du väl fått prylen försvinner konsumtionskicken snabbt.

6. ”Exklusiva” klubben

Bonus- och kundklubbar är vanliga för att få oss att känna lojalitet och för att erbjudanden vi får ska kännas exklusiva. "Kom och fynda rea i lugn och ro en timme innan vi öppnar dörrarna för allmänheten", kan det heta. Det skapar lätt den så kallade knapphetseffekten för vår hjärna; vi måste skynda att fynda och får inte missa tillfället. 

En annan klassiker är bonuspoäng ju mer du handlar.

– Hur mycket tjänar man egentligen på att man får en procent bonus i ena butiken i stället för att handla utan bonus där det är billigare? Få av oss gör den där kalkylen i huvudet, säger Alexander Norén.

Så undviker du fällan: Försök göra dig av med känslan att 17 000 SAS-poäng är förgäves om du inte når upp till "nästa nivå" som går vid 20 000 poäng. Det är precis de känslorna kundklubbarna gärna spelar på. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen