Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Beskedet: Sveriges högkonjunktur över

LIVE-TV: Se Di TV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal.
Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterade en dyster prognos. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Sveriges högkonjunktur är över, enligt KI. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Konjunkturinstitutet, KI, sänker sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020, och konstaterar att högkonjunkturen är över.

Det rapporterar KI på onsdagen när myndigheten offentliggjorde sin rapport ”Konjunkturläget”.

– Högkonjunkturen är över, slår KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl fast.

BNP väntas öka med 1,2 procent i år och 1,1 procent nästa år. I prognosuppdateringen i augusti spådde KI en BNP-tillväxt på 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år.

KI konstaterar att den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas och högkonjunkturen ebbar gradvis ut i år och blir balanserad nästa år.

– Det var en stark avslutning på BNP-tillväxten under slutet av året. Men sedan dess har BNP knappt stigit, säger Ylva Hedén Westerdahl och pekade på den negativa utvecklingen andra kvartalet i år när hon presenterade rapporten ”Konjunkturläget Oktober 2019 ”.

– Näringslivets investeringar föll på bred front. Ljuspunkten var hushållens konsumtion som faktiskt steg ganska mycket. Där underskattade vi tillväxten.

Pessimismen breder ut sig

Men nu fortsätter konjunkturavmattningen på bred front, slår Konjunkturinstitutet, KI, fast i sin prognos.

– Det är en pessimistiskt syn både från tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Men även hushållen är negativa. Det gäller hushållens syn generellt på ekonomin som har blivit sämre. När det gäller hushållens syn på sin egen ekonomi så är den negativ. Hushållen har visst belägg för att vara pessimistiska, säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI:s prognoschef Ylwa Hedén Westerdahl. Foto: Konjunkturinstitutet

Internationella handelskonflikter och oklarheten kring brexit tynger den globala ekonomin, vilket drabbar svensk export. Samtidigt är investeringskonjunkturen på väg att vika i Sverige.

Arbetslösheten stiger

Förtroendeindikatorer för både tillverkningsindustri och tjänstesektor har fallit tillbaka den senaste tiden och är nu lägre än normalt. Även hushållens förtroendeindikator har fallit och framför allt är det synen på svensk ekonomi och förväntningarna på framtiden som är dyster.

Sysselsättningen har minskat under året och arbetslösheten steg snabbt under sommaren. Näringslivets anställningsplaner har samtidigt successivt försvagats under året. Därför bedöms sysselsättningen minska med 0,8 procent det tredje kvartalet i år och arbetslösheten stiga till 7,1 procent 2020.

Timlöneökningarna väntas ligga kvar på 2,6 procent i år och nästa år för att därefter stiga svagt till 2,8 procent år 2022.

Bostadsinvesteringar backar

Bostadsinvesteringarna fortsätter att minska och de totala investeringarna väntas inte bidra alls till efterfrågetillväxten det tredje kvartalet. En återhämtning av exporttillväxten innebär dock att BNP-tillväxten ändå stiger marginellt.

En milt expansiv finanspolitik bidrar delvis till att hålla uppe efterfrågetillväxten nästa år.

Det finansiella sparandet i offentlig sektor spås vara 0,4 procent av BNP i år och -0,1 procent nästa år. I augusti spåddes ett överskott på 0,1 procent i år och underskott på 0,1 procent nästa år.

Det strukturella sparandet bedöms vara 0,0 procent nästa år.

Reporäntan kvar på minus till 2022

Inflationen bedöms förbli lägre än Riksbankens mål under resterande delen av 2019 och 2020. Reporäntan kommer därför ligga kvar på -0,25 procent till i början av 2022.

Prognosen baseras på antagandet att den internationella handelskonflikten inte eskalerar ytterligare och att tullarna inte höjs mer än vad som redan aviserats samt att Storbritannien lämnar EU under ordnade former i år eller nästa år.

”Om riskerna på dessa områden skulle materialiseras kan konjunkturutvecklingen bli betydligt sämre än i prognosen”, skriver KI.

Riksdag och regering bör ha beredskap för att i ett sådant läge skyndsamt föra en mer expansiv finanspolitik för att mildra konjunkturnedgången, inte minst mot bakgrund av Riksbankens begränsade manöverutrymme till följd av den låga räntan.

Fler ekonominyheter från Di TV.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!