Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klart med räddningspaket i USA

USA:s kongresspolitiker enades på söndagskvällen svensk tid om detaljerna i ett gigantiskt krispaket som ska rädda USA:s vacklande finansmarknad. Men omröstningen i senaten kan dröja till på onsdag.
Hoppet var att en uppgörelse i kongressen skulle bli klar innan marknaderna i Asien öppnade på måndagsmorgonen, och med bara några timmars marginal kom beskedet alla väntat på.
- Vi har givit finansministern den auktoritet och de resurser och den flexibilitet som behövs. Nu är det upp till honom att försöka stabilisera marknaden, sade den republikanske förhandlaren och senatorn Judd Gregg när han presenterade det 100 sidor långa utkastet.
- Jag hoppas att representanthuset kan rösta i morgon och senaten borde rösta i morgon, sade han.
Det finns farhågor om att omröstningen i senaten skulle kunna dröja ända till onsdag.
Kärnan i krispaketet är finansminister Henry Paulsons plan att använda upp till ofattbara 700 miljarder dollar (4 600 miljarder kronor) av skattebetalarnas pengar för att köpa osäkra fordringar från finansinstitutionerna för att förhindra fler bankkollapser och ge kreditmarknaden nytt liv.

Tillägg och ändringar

Men både republikaner och demokrater krävt ett stort antal tillägg och ändringar. Bland annat ska bara hälften av de 700 miljarderna släppas direkt, resten stegvis efter ytterligare godkännande från kongressen.
Båda presidentkandidaterna Barack Obama och John McCain uttryckte tidigare på söndagen försiktigt stöd för förslaget.
- Detta är något som vi alla måste svälja och gå vidare med, sade McCain till tv-kanalen ABC.
- Att göra ingenting är helt enkelt inte ett acceptabelt alternativ.
Barack Obama sade att det nya utkastet till planen tillgodosåg flera av hans krav. Bland annat vill han att statens insatser för att rädda finanssektorn ska övervakas av en oberoende kommitté, och att skattebetalarna ska få chansen att på sikt få tillbaka något av de 700 miljarder dollarna.

Säkerhetsnät

Dessutom ska krispaketet sätta stoppa för dyra fallskärmar för bolagschefer i de räddade företagen, och innehålla ekonomiskt skydd för bostadsägare som riskerar att inte kunna betala av sina lån – själva roten till den nu pågående krisen.
När överenskommelsen passerat alla instanser tror, Henrik Mitelman, chefsanalytiker vid SEB, att marknaden kommer att tolka det som att det skapats ett skyddsnät.
- Det är ett säkerhetsnät som är viktigt för riskaptiten. Men nätet kommer att ha vissa maskor. Det kommer att finnas banker som faller igenom – små banker och mindre fondbolag som inte bedöms vara så viktiga att de spelar någon roll för det finansiella systemet.
I dag ligger mycket av fokus på den summa pengar som staten skjuter in för att rädda banksystemet. Men Mitelman påminner om vad som hände i Sverige under bankkrisen i början på 1990-talet.
- Usla värdepapper som köptes upp visade sig vara ganska värdefulla i slutänden, så kostnaden för den svenska staten blev väl i det närmaste noll.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!