Katastrofala siffror för Postnord under 2016

Foto: Mikael Sjöberg

Postnord redovisar katastrofala siffror i sitt bokslut för 2016.

Förlusten: över en miljard.

Kraftiga nedskärningar väntar och portot kommer enligt vad Dina Pengar erfar att höjas.

– Brevet gradvis blir en nischprodukt, säger Postnords koncernchefen och vd Håkan Ericsson.

Den exakta förlusten för Postnord är svindlande 1 miljard 12 miljoner kronor vilket är 708 miljoner sämre än motsvarande period året innan.

Förlusten i Danmark blev gigantisk: 1 miljard 910 miljoner.

Den svenska delen redovisar en vinst på 750 miljoner.

Omsättningen för Postnord sjönk med en procent till 10 355 miljoner kronor.


LÄS MER: Daglig post i brevlådan kan snart vara ett minne blott


Foto: Mikael Sjöberg

– Den snabba digitaliseringen har medfört en dramatiskt negativ volym- och resultatutveckling för den danska verksamheten. Beslut har fattats att införa en ny och för framtiden finansiellt hållbar produktionsmodell", skriver Håkan Ericsson, Postnords vd, i en kommentar i bokslutsrapporten.

Enligt Postnord är nedgången för brev befordrade över natten fortsatt stor i Danmark och raset sedan år 2000 ligger på 90 procent.

Svenska regeringen förebereder haveriplan

Regeringen har i det tysta förberett en haveriplan för Postnord.

Ett internt arbetsdokument på Näringsdepartementet som Dagens Nyheter avslöjade för några dagar sedan pekade ut den danska delen av Postnord där de största problemen finns.

– Danska Posten är katastrofal och går med enorma underskott. Risken är att det kraftigt drabbar de svenska hushållen och konsumenterna så att regeringen måste gå in med pengar, har bostads och digitaliseringsminister Peter Eriksson tidigare sagt till Dina Pengar.


LÄS MER: Regeringen tar fram krisplan för Postnord


Den miljöpartistiske ministern slog också mot den gamla alliansregeringen:

– Beslutet som den förra regeringen tog att slå ihop de båda postverken är milt talat jättedåligt.

– Vi närmar oss den situation där det är omöjligt för till exempel Postnord att upprätthålla den service vi har i dag utan rejäla förändringar. En del av förändringarna finns kanske i utredningarna, men det är inte säkert att det ens räcker. Det är så stora förändringar på den här marknaden som är på gång, sa Peter Eriksson.

Danska sidan en varböld

Postnords bokslutskommuniké blottlägger den danska delen av koncernen som en öppen varböld.

”'Omställningen av Postnord Danmark kommer att ta flera år att fullt ut genomföra och väntas medföra stora omställningskostnader och förluster under omställningsperioden. Kostnaderna är främst relaterade till de särskilda avtal som tecknades med medarbetarna i samband med bolagiseringen av Posten i Danmark. Under fjärde kvartalet har en nedskrivning gjorts av goodwill relaterad till den danska verksamheten samt vissa tillgångar hörande till brevverksamheten i Danmark”, skriver man.

Skräcken: Ett nytt Vattenfall

Regeringen fruktar att Postnord ska bli ett nytt Vattenfall där köpet av nederländska bolaget Nuon ledde till kraftiga förluster där den svenska energijätten ännu inte återhämtat sig.

Ett problem som anges i arbetsdokumentet från regeringen som Dagens Nyheter tagit del är fördelningen i styrelsen. Svenska staten äger 60 procent av aktierna i Postnord men har bara hälften av rösterna. I styrelsen sitter fyra representanter från varje land.

Foto: Anton Wikström

LÄS MER: Postnord tar fram intern granskning


Enligt en källa som Dagens Nyheter åberopar innebär det svårt att genomföra några stora förändringar utan att alla är överens. När affären genomfördes fick svenska staten 1,4 miljarder kronor i kompensation för att avstå inflytandet.

När den dansk/svenska postaffären beslutades 2008 varnades det för konstruktionen med den lika röstandelen. Det var dåvarande Verket för näringslivsutveckling, Nutek, som i sitt remissyttrande konstaterade att samgåendet ”verkar vara en dålig affär ur svensk synvinkel”.

Problemen på danska sidan sedan start

Det är det danska affärsområdet som varit Postnords problem sedan ett par år in i sammanslagningen.

Bland annat har man haft en snabbare digital utveckling, bland annat med krav på att alla kunder måste använda autogiro i Danmark.

Omställningen i Danmark har gjort att neddragningarna blivit omfattande på danska sidan.

Och kostsamma – avtalen i Danmark är betydligt gynnsammare för de anställda än på svenska sidan.

Många av de som förlorat jobben i Danmark har fått så mycket som tre årslöner i kompensation.

Slogs samman 2008

Det var den 1 april 2008 som sammanslagningen mellan danska och svenska Posten presenterades. 2009 bildades Posten Norden, som två år senare blev Postnord.


LÄS MER: Postnord protesterar mot utredarnas krav


Ägandeskapet har varit omdiskuterat.

Svenska staten äger 60 procent, danska 40 procent.

Men svenska sidan har ”endast” 50 procents röstandelar efter att ha sålt ut sitt inflytande för 1,4 miljarder i kompensation.

Från svenskt håll har kritiken mot detta ägandeförhållande varit stor, inte minst för att svenska affärsområdet omsätter 70 procent.

Styrelsen: Ingen aktieutdelning

Exakt hur många anställda som kommer att beröras framgår inte av bokslutet.

Enligt Postnord är nedgången för brev befordrade över natten fortsatt stor i Danmark och nedgången sedan år 2000 ligger på 90 procent.

Den omställning som nu planeras kommer ta flera år att genomföra och kommer att medföra stora omställningskostnader och förluster, enligt vd:n Håkan Ericsson.

”Med hänsyn till bolagets resultat och fortsatta omställningsbehov, föreslår styrelsen att ingen utdelning skall lämnas för räkenskapsåret 2016”, skriver Postnord i bokslutet.

Postnords siffror år för år

Här är Postnords egna siffror sedan sammanslagningen:

• 2009

Svenska affärsområdet: 397 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 444 miljoner plus.

Samtliga affärsområden: 284 miljoner plus.

Kommentar: Första året och stora utgifter kring sammanslagningen.

• 2010

Svenska affärsområdet: 879 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 641 miljoner plus.

Samtliga affärsområden: 1375 miljoner plus.

Kommentar: Stabilt år efter sammanslagningens initiala kostnader.

• 2011

Svenska affärsområdet: 890 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 335 miljoner plus.

Samtliga affärsområden: 1571 miljoner plus.

Kommentar: Totalt sett bästa året efter sammanslagningen, sett till hela resultatet.

• 2012:

Svenska affärsområdet: 793 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 18 miljoner minus (FÖRLUST).

Samtliga affärsområden: 364 miljoner plus.

• 2013:

Svenska affärsområdet: 583 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 89 miljoner minus (FÖRLUST).

Samtliga affärsområden: 662 miljoner plus.

Kommentar: Vinsterna minskar i takt med att danska förlusterna ökar.

• 2014:

Svenska affärsområdet: 748 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 218 miljoner minus (FÖRLUST).

Samtliga affärsområden: 351 miljoner plus.

Kommentar: Den negativa trenden från danska sidan håller i sig och påverkar årsredovisningen starkt.

• 2015:

Svenska affärsområdet: 750 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 287 miljoner minus (FÖRLUST).

Samtliga affärsområden: 564 miljoner plus.

Kommentar: Danska sidan går back med drygt en kvarts miljard.

• 2016:

Svenska affärsområdet: 750 miljoner plus.

Danska affärsområdet: 1 miljard 910 miljoner minus (FÖRLUST).

Samtliga affärsområden: 1 miljard 12 miljoner minus (FÖRLUST)

Kommentar: Gigantiska förluster som kommer att få betydande konsekvenser.

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!