Testpersonen får titta på en bild av en svan i vatten medan den artificiella intelligensen läser av hjärnvågorna och visualiserar tankarna. Foto: YoutubeTestpersonen får titta på en bild av en svan i vatten medan den artificiella intelligensen läser av hjärnvågorna och visualiserar tankarna. Foto: Youtube
Testpersonen får titta på en bild av en svan i vatten medan den artificiella intelligensen läser av hjärnvågorna och visualiserar tankarna.  Foto: Youtube
Den artificiella intelligensen översätter hjärnvågorna till bilden till höger när testpersonen tittar på en snäcka. Foto: YoutubeDen artificiella intelligensen översätter hjärnvågorna till bilden till höger när testpersonen tittar på en snäcka. Foto: Youtube
Den artificiella intelligensen översätter hjärnvågorna till bilden till höger när testpersonen tittar på en snäcka.  Foto: Youtube
Här visualiserar den artificiella intelligensen när en testperson tittar på en bild av en leopard. Foto: YoutubeHär visualiserar den artificiella intelligensen när en testperson tittar på en bild av en leopard. Foto: Youtube
Här visualiserar den artificiella intelligensen när en testperson tittar på en bild av en leopard.  Foto: Youtube
En tesperson tittar på en bild av ett piano som datorn försöker återskapa genom hjärnvågor. Foto: YoutubeEn tesperson tittar på en bild av ett piano som datorn försöker återskapa genom hjärnvågor. Foto: Youtube
En tesperson tittar på en bild av ett piano som datorn försöker återskapa genom hjärnvågor.  Foto: Youtube
Datorn försöker återskapa banjon som testpersonen tittar på. Foto: YoutubeDatorn försöker återskapa banjon som testpersonen tittar på. Foto: Youtube
Datorn försöker återskapa banjon som testpersonen tittar på.  Foto: Youtube
Testpersonen får se bokstäver som den artificiella intelligensen försöker återskapa med hjälp av hjärnvågor. Foto: YoutubeTestpersonen får se bokstäver som den artificiella intelligensen försöker återskapa med hjälp av hjärnvågor. Foto: Youtube
Testpersonen får se bokstäver som den artificiella intelligensen försöker återskapa med hjälp av hjärnvågor.  Foto: Youtube

Japansk uppfinning "läser dina tankar"

Publicerad

Japanska forskare har utvecklat en kraftfull artificiell intelligens som läser av människors hjärnvågor och skapar bilder av vad de tittar på. 

Uppfinningen är ett steg närmare teknik för att kunna sända tankar, rapporterar tech-sajten The Next Web.

I slutet av december släppte forskare vid laboratoriet för neurovetenskap vid Kyoto-universitet en rapport som kan komma att revolutionera tekniken för samspel mellan människa och maskin. 

Eller åtminstone konkurrera ut traditionella tankeläsare.  

LÄS MER: Google-gurun: människa och maskin smälter ihop

Forskade med AI på testpersoner under tio veckor

Forskarna har lyckats skapa ett program som med hjälp av maskininlärd, artificiell intelligens (AI) läser av människors hjärnvågor och skapar en bild av vad de tittar på, rapporterar The Next Web.

Under en tioveckors period har forskarna visat upp bilder för testpersonerna och läst av deras hjärnvågor. I vissa fall har AI:n skapat bilden samtidigt och i andra efter minnesbilder från testpersonen. 

Utan att ha facit så skapar programmet bilder av bokstäver som människor tittar på med, i vissa fall, förbluffande träffsäkerhet. 

Testpersoner har även fått titta på bokstäver som den artificiella intelligensen återskapar.Foto: Kyoto-universitetet.

Framtidscenariot: livesända drömmar och tankar

I en video som forskningslaboratoriet publicerat på Youtube syns hur programmet skapar bilder i realtid medan testpersonerna tittar på bilder av djur och föremål. 

Vissa visualiseringar blir mer halvdana, som när en testperson tittar på en bild av en leopard och skapar något som ser ut som ett mårdliknande djur. Tekniken är fortfarande i sin linda. 

LÄS MER: Yrkena som hotas av artificiell intelligens

Testpersonen får titta på en bild av en leopard som den artificiella intelligensen sedan försöker återskapa genom att läsa av hjärnvågorna. Foto: Youtube

I framtiden kan den ha utvecklats till att vi livestreamar tankar och drömmar med hjärnan som en projektor, skriver The Next Web, som tillägger att tekniken även kan komma att förstöra privatliv och pokerspel för all framtid – och kanske starta ett tredje världskrig.  

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen