Ingvar Kamprad under en representationsmiddag på Kungliga Slottet, i februari 2015. Foto: PATRIK ÖSTERBERG / ALL OVER PRESSIngvar Kamprad under en representationsmiddag på Kungliga Slottet, i februari 2015. Foto: PATRIK ÖSTERBERG / ALL OVER PRESS
Ingvar Kamprad under en representationsmiddag på Kungliga Slottet, i februari 2015.  Foto: PATRIK ÖSTERBERG / ALL OVER PRESS
Ingvar Kamprad förevigad 1965. Foto: JACOB FORSELLIngvar Kamprad förevigad 1965. Foto: JACOB FORSELL
Ingvar Kamprad förevigad 1965.  Foto: JACOB FORSELL
Ingvar Kamprads barndomsgård i Elmtaryd, blev skådeplats för två självmord. Foto: CHRISTER WAHLGRENIngvar Kamprads barndomsgård i Elmtaryd, blev skådeplats för två självmord. Foto: CHRISTER WAHLGREN
Ingvar Kamprads barndomsgård i Elmtaryd, blev skådeplats för två självmord.  Foto: CHRISTER WAHLGREN
Ingvar Kamprads barndomshem. Foto: CHRISTER WAHLGRENIngvar Kamprads barndomshem. Foto: CHRISTER WAHLGREN
Ingvar Kamprads barndomshem.  Foto: CHRISTER WAHLGREN
Författaren Bertil Torekull, som skrivit "Historien om Ikea", vid minnestunden i Älmhult. Foto: JENS CHRISTIANFörfattaren Bertil Torekull, som skrivit "Historien om Ikea", vid minnestunden i Älmhult. Foto: JENS CHRISTIAN
Författaren Bertil Torekull, som skrivit "Historien om Ikea", vid minnestunden i Älmhult.  Foto: JENS CHRISTIAN
Foto: MAGNUS TORLE / IBL BILDBYRÅFoto: MAGNUS TORLE / IBL BILDBYRÅ
 Foto: MAGNUS TORLE / IBL BILDBYRÅ

”Kamprad glömde aldrig skottet från övervåningen”

Publicerad
Uppdaterad

Självmordsdrabbade, Hitlervurmande och utfrysta som tyska invandrare i den småländska granskogen. 

Här är den mörka uppväxten som döljer sig bakom möbelgeniet Ingvar Kamprads framgångssaga. 

– Det går inte att komma ifrån att han var uppfostrad av två nazister. Den ena var farmodern och den andre var pappan, säger Bertil Torekull, Ingvar Kamprads levnadstecknare och nära vän. 

För två veckor sedan gick Ingvar Kamprad bort, 91 år fyllda, och förra veckan sörjdes han under två minnesstunder i Älmhult. Efter sig lämnar han ett möbelimperium som har erövrat världen med ett unikt koncept. 

Bakom succén finns berättelsen om pojken Ingvar Kamprad, uppvuxen i skuggan av nattsvart tragedi, nazistsympatier och en småländsk bygd där hans farföräldrar, som inte behärskade svenska, blev utfrysta av sina grannar. 

Här, på dåvarande Vita Korsets förlossningshem i Pjätteryds socken, föddes Ingvar Kamprad 1926. Foto: LASSE SVENSSON

 

LÄS MER: Ingvar Kamprads hemliga uppgörelse med dottern

Ingvar Kamprads tre lekkamrater i barndomen

Ingvar Kamprad föddes 1926 på Vita Korsets förlossningshem i Pjätteryds socken. Mamma Berta Nilsson var dotter till Älmhults största lanthandlare, och pappa Feodor drev familjen Kamprads gård sedan 25 års ålder, berättade Ingvar Kamprad i Bertil Torekulls bok "Historien om Ikea". 

I barndomen fanns tre personer som Ingvar Kamprad lekte med. 

En var hans älskade morfar, som drev lanthandeln där det såldes karameller såväl som dynamit.

– Morfar hade i själva verket bara en stor kärlek på jorden och det var jag. Han blev min bästa lekkamrat, berättade Ingvar Kamprad. 

De andra två lekkamraterna fanns bara i hans huvud. 

– Jag levde de åren med två fantasifigurer – det var Kamfert och Schane, två indianer som skuggade mig troget överallt i min värld vad jag än gjorde. 

 

LÄS MER: Korv för 5 kronor: Spelet bakom Kamprads beslut

Kamprad sålde tändsticksaskar med vinst – som femåring

Affärssinnet tycks han ha haft med sig sedan födseln. Det började med att han beställde 100 tändsticksaskar från 88-öresbasaren i Stockholm, som senare skulle byta namn till Butterick's, som han sålde vidare med flera öres vinst per ask.  

– Då var jag nog inte mer än fem år gammal. Senare sålde jag julkort och jultidningar och bonader, fisk som jag fångat själv och sen cyklade runt och sålde, plockade lingon som skickades med bussen till någon uppköpare i Liatorp, berättade Ingvar Kamprad för Bertil Torekull. 

Hit, till den lilla byn Elmtaryd utanför Älmhult, flyttade Ingvar Kamprads farfar Achim Kamprad och hans farmor Franziska 1896. Med sig hade de Ingvar Kamprads pappa Feodor, som då var tre år och dennes bror Erich, ett år. Foto: CHRISTER WAHLGREN

 

LÄS MER: Dödsannons för Kamprad med en välbekant symbol

Släktens Kamprads flytt till Agunnaryd

Kampraddynastins intåg i Sverige hade tagit sin början över 20 år tidigare, 1896. Då steg Ingvar Kamprads farfar Achim Kamprad och hans farmor Franziska av båten, i Trelleborgs hamn. 

Paret hade köpt en skogsfastighet på 449 hektar i Agunnaryds socken. I bagaget hade de förlusten av sitt förstfödda barn som hade dött fyra år tidigare och ett äktenskap som hade ogillats starkt av Achims familj. 

– Kampradarna var alltså ”fint folk” och min farmor visste nogsamt skillnaden mellan sig och ”dem”. Att hennes make förälskat sig i en kvinna från en lägre klass och sedan mot familjens vilja gift sig med henne – den insikten tror jag präglade min farmor hela hennes liv, berättade Ingvar Kamprad i ”Historien om Ikea”. 

Med sig, i den hästdragna vagnen, som skumpade fram på den slingriga stigen upp till gården i byn Elmtaryd, hade de sönerna Feodor, Ingvar Kamprads pappa som då var tre år, och Erich, som var ett år. Systern Erna skulle komma senare.  

Men vad som skulle bli en nystart på svensk mark tog en nattsvart vändning. Grannarna såg på familjen, som inte behärskade svenska, med illvilja och rovgirighet – försök gjordes att lura av familjen Kamprad deras mark. 

Kamprads familjegård i Elmtaryd, nära Älmhult. Foto: CHRISTER WAHLGREN

 

LÄS MER: Kamprads hemliga plan – gömd i ett kassaskåp

Döden slog till mot familjen Kamprad

Ett år efter ankomsten begav sig Achim Kamprad hem till gården. Där fattade han bössan och sköt, enligt vad som sägs, sina älsklingshundar innan han riktade vapnet mot sig själv och tryckte av. 

Ingvar Kamprads farfar fattade beslutet efter att ha blivit nekad ett avgörande lån av Agunnaryds sockensparbank – som skulle gått till att få ordning på skogsfastigheten.

Kvar lämnade han sin änka Franziska, ensam med Ingvars pappa Feodor och de andra barnen. 

– Hon fick föra en hård kamp för överlevnad efter farfars våldsamma död, berättade Ingvar Kamprad i "Historien om Ikea".  

Därmed gick han samma väg som nio av sina syskon, i en skara om 12, som dött i förtid. 

"Historien om Ikea", av författaren Bertil Torekull. Foto: Wahlström och Widstrand

 

LÄS MER: Kamprad gav 500 surfplattor till äldre

Erichs hemska öde efter de krossade drömmarna

Drygt 30 år senare small ett skott av på övervåningen i gården i Elmtaryd. Achims son, Erich, Ingvar Kamprads farbror, hade valt samma utväg som sin pappa. 

Orsaken tros ha varit hjärtesorg och utbildningsdrömmar som gick i kras. 

Den tioårige Ingvar Kamprad befann sig i huset när det small. 

– Ingvar Kamprad har själv sagt till mig att han aldrig glömde skottet från övervåningen. Det var naturligtvis fruktansvärt kusligt i ett litet hem där alla kände varandra, var väldigt tajta, och slogs för sitt utrymme, så att säga, säger Bertil Torekull till Expressen. 

Kvar på gården fanns Ingvar Kamprads föräldrar och farmor, som skulle komma att få en ödesdiger betydelse i hans liv. 

 

LÄS MER: Sönerna har avslöjat Kamprads dödsplan

Ingvar Kamprad vred nacken av kyckling – farmor grep in

I "Historien om Ikea" delar Ingvar Kamprad med sig av en anekdot, som kom att forma hans starka band till sin farmor: 

– Mamma hade kycklingar som gick och pickade i stor frihet. Jag blev normalt aldrig bestraffad av mina föräldrar, men en gång hade jag fått tag på en stackars kyckling och vridit nacken av den, berättade Ingvar Kamprad och fortsatte: 

– Det där gillade inte pappa. Nu började en språngmarsch över gårdsplan, far efter mig och jag i väg medan farmor stod på kökstrappen och slog sig på båda knän och ropade ”skynda sig, skynda sig Ingvar, skynda sig!!!” Far var bara några meter efter mig när farmor fick tag på mig och hötte åt honom: ”Du skulle bara våga röra min lille pojke!” Inte egendomligt att jag fattade sympati för min farmor. Hon inte bara skyddade mig mot omvärlden, hon blev när jag vid bara fem års ålder började köpa och sälja saker min i särklass mest trogna kund. 

Sven Hedin, upptäcktsresande, författare och akademiledamot, skakar hand med tyske diktatorn Adolf Hitler 1936. Ingvar Kamprads farmor och pappa var vid tiden varma beundrade av Hitler.Foto: DAGENS NYHETER

 

LÄS MER: Ingvar Kamprad hade förberett sig på att dö

Farmoderns mörka arv till Ingvar Kamprad: Hyllade Hitler öppet

Farmodern skulle även lämna ett mörkare arv till Ingvar Kamprad. Efter första världskriget hade Tjeckoslovakien annekterat hennes hembygd i Sudettyskland, och hennes anhöriga vittnade om hur illa de blev behandlade under nya styret. 

Ingvar Kamprad tog intryck av farmoderns öppna hyllning av Hitler.  

–  Hennes lyckligaste dag i livet – hon firade med kaffekalas för alla i närheten – var och förblev den dag då Hitler 1938 invaderade Sudetenland och annekterade vad Tyskland förlorat, berättade Ingvar Kamprad i "Historien om Ikea".

Bertil Torekull berättar att farmodern, "Grossmutter Fanny", spelade en central roll i att forma Ingvar Kamprad under uppväxten. 

– Av stor betydelse för Ingvars hela karaktär och livsinställning var ju den uppfostran han fick, både sträng och varmhjärtad, av sin farmor. Framförallt med hennes Hitlerbeundran och hennes glödande tilltro till vad Hitler hade gjort för Tyskland genom att ta tillbaka de områden som Versaillesfreden gav till exempelvis Tjeckoslovakien. 

Farmodern dog strax efter krigsslutet. Men de nazistiska idéerna levde vidare genom Ingvar Kamprads pappa Feodors beundran av Hitler, som ansågs ha ”räddat” sudettyskarna. 

 

"Långt förbi barndomens och tonårens politiska förvillelser med nazistiska och fascistiska förtecken, och decennier efter att jag äntligen vaknat upp ur den unge mannens aningslöshet skulle jag i min mogna ålderdom dyrt få betala för denna tyska påverkan", berättade Ingvar Kamprad i boken "Historien om Ikea". Foto: JAN HOLMLUND

 

LÄS MER: Ingvar Kamprads dotter: ”Vi hade en bra relation”

Ingvar Kamprad om den ödesdigra kontakten med "Grossmutter"

I ”Historien om Ikea” berättade Ingvar Kamprad att pappan kom att ses som en nazist i bygden, och han beskriver hur han själv hade indoktrinerats i farmoderns destruktiva tankegods. 

– Den nära kontakten med farmor blev – kan man nu efteråt säga – ödesdiger. I själva verket födde den ett tänkande hos mig som skulle få oväntade konsekvenser för mitt liv. Långt förbi barndomens och tonårens politiska förvillelser med nazistiska och fascistiska förtecken, och decennier efter att jag äntligen vaknat upp ur den unge mannens aningslöshet skulle jag i min mogna ålderdom dyrt få betala för denna tyska påverkan. Ur just den synvinkeln kanske ingen spelat en så stor och så sorglig roll i mitt liv som gamla Grossmutter Fanny. Hon som tyckte så mycket om mig. 

LÄS MER: Därför saknas Kamprads dotter på dödsannonsen

Bertil Torekull om mamman: "En motvikt till dårarna"

Bertil Torekull menar att en aspekt som ofta har kommit bort när Kamprads tidiga ideologiska tankegods diskuterats är att han växte upp med Hitlervurmande till morgonmjölken. 

– Det går inte att komma ifrån att han var uppfostrad av två nazister. Den ena var farmodern och den andre var pappan. Det är ett under att han överlevde den uppväxten med någon slags humanism i behåll, skulle jag säga. För en svagare själ hade nog tagit åt sig ännu mera.  Han var en liten pojke som inte fick höra annat än hur bra det var med Hitler, säger Bertil Torekull och lyfter fram den positiva motvikten under Ingvar Kamprads barndom. 

– Den oslagbara mamman, som dog tidigt i cancer. Hon var en motvikt till de här dårarna som höll på med nazism. Hon var sund och kärleksfull på ett annat sätt. Så han saknade inte faktorer som gav andra känslor, motivationer och attityder. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen