Jan Olsson, polisens nationella bedrägeriexpert. Foto: / BROTTSCENTRALENJan Olsson, polisens nationella bedrägeriexpert. Foto: / BROTTSCENTRALEN
Jan Olsson, polisens nationella bedrägeriexpert.  Foto: / BROTTSCENTRALEN
Adressandring.se originalet som inte kostar något. Foto: SkärmavbildAdressandring.se originalet som inte kostar något. Foto: Skärmavbild
Adressandring.se originalet som inte kostar något.  Foto: Skärmavbild

ID-kapare slår till när du ändrar din adress

Publicerad

Nätbedragarna har en ny metod för att lura av dig personuppgifterna.

De skapar speciella sajter för adressändring där de lurar ur dig all information de behöver, uppger Sveriges Radio Ekot. 

– Väl där får du betala kanske tusen kronor för att få din adress ändrad – men det finns ingen tjänst. Och dessutom får de dina kortuppgifter, säger Jan Olsson, polisens nationella bedrägeriexpert till Dina Pengar.

Nätets id-kapare har hittat ett nytt sätt att mjöla ur dig personlig information. 

Genom att skapa falska adressändringssajter så lurar de in folk på sajterna. Besökarna lämnar intet ont anade ifrån sig sina uppgifter i tron att de ska göra en adressändring.

LÄS MER: ID-kapare slår till mot äldre: "Sveriges vanligaste brott"  

Polisen: "Försöker få det att se seriöst ut"

Polisens nationella bedrägeriexpert, Jan Olsson, berättar att de falska nätsidorna försöker vara så lika de riktiga som möjligt. 

– Det är naturligtvis ytterligare ett sätt som bedragarna använder för att lura av dig pengar. De försöker få det att se seriöst ut genom att använda sig av liknande namn och utseende på hemsidan.

På den riktiga sajten adressandring.se, som bland annat Postnord ligger bakom, så är det gratis att registrera sin nya adress. 

– Var säker på vilken sida du är inne på. På den riktiga adressandring.se finns bland annat Postnords logga, den finns inte på de andra, säger Jan Olsson till Dina Pengar. 

LÄS MER: Banbrytande siffror: Färre ID-kapningar

Falska sajterna bara första steget i bedragarnas plan

Men de oseriösa sidorna kan ibland kräva en tusenlapp i betalning och då är det inte ens säkert att de utför tjänsten. 

Dick Malmlund jobbar som säkerhetsexpert på uppdrag av tjänsten Adressändring och menar att de oseriösa adressändringssajterna bara är första steget i bedragarnas plan. 

Efter att de lurat av dig personuppgifter och kortuppgifter drar den riktiga bluffen i gång – ID-kapningen. 

– Ja, de utger sig för att vara du i banker, snabblån, snabbkrediter, och tar sms-lån. De beställer varor. Allt, säger Dick Malmlund till Ekot.

Jan Olsson berättar att polisen nu undersöker bluffmetoden ,med adressändringssajter. 

– Det här har skett tidigare också, men då har de haft andra namn på det, säger Jan Olsson till Dina pengar.

ENKÄT: HUR SKYDDAR DU SIG MOT ID-KAPNING?

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Therese Edkvist, 40 år, lärare från Älvsjö: 

– Det känns som att man skjuter det ifrån sig lite grann. Jag är rädd för att någon skall länsa kontot. Man skall byta lösenord ofta har jag hört och det skall vara svåra kombinationer med stora och små bokstäver och siffror. Jag betalar med kortet och hoppas på det bästa. Min kille kom hem en gång och fråga mig om jag hade köpt en väska för 40 000 kronor på hans kort. Då var det någon som hade skimmat hans kort.

 

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Rita Söderberg, 46 år, polis från Södertälje:

– Jag är noggrann, kollar vad jag gör och är uppmärksam. Jag lämnar inte ifrån mig mina kontokort och uppgifter var som helst. När jag skall handla på nätet har jag ett särskilt kort och då ser jag även till att det inte finns för mycket pengar på det kontot. Sedan är jag väldigt försiktig överhuvudtaget när det gäller sociala medier, jag öppnar inte upp all länkar och är väldigt försiktig allmänt. Låter erbjudanden för bra så är det för bra, man skall inte hoppa på erbjudanden som låter för bra.

 

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Saba Mekonen, 34 år, sjuksköterska från Gröndal:

– När man använder sitt ID frekvent på nätet så tror jag att det är hög risk att bli ID-kapad. Jag är mer medveten och tänker mig för när jag uppger mina uppgifter och när jag handlar på nätet. Jag är ännu mer försiktig utomlands efter att min sambo blev av med pengar när han handlade på en utländsk sida. Det drogs plötsligt 10 000 kronor från kontot. När jag tar ut pengar utomlands är jag noggrann med att det är en bank i närheten av bankomaten.

 

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Guillaume Ceccarelli, 30 år, IT-konsult från Liljeholmen:

– När det kommer till att handla på internet så är det bra att se till att  handla med ett kreditkort så att man lättare kan återfå sina pengar.  Man skall försöka att vara uppmärksam på vilken sida på nätet man är inne på, många sidor använder namn som låter som en riktig hemsida. En gång fick någon tag på mina kortuppgifter och köpte en semester med mitt kort.

 

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Niklas Bengtsson, 39 år, lärare från Södermalm:

– Jag har tänkt lite på att jag skulle skaffa något slags skydd men sen har det glömts bort. Om jag handlar på nätet eller åker utomlands handlar jag mest på kreditkort, då är det ju i alla fall inte mina egna pengar som ryker i första hand. Min bror har blivit ID-kapad, det började dyka upp brev där man förstod att någon hade handlat i hans namn.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen