Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

H&M del av politiskt spel – på väg mot nytt kallt krig

Journalisten Jojje Olsson förklarar.
H&M-konflikten med Kina har dragit världens blickar till sig.
Foto: PAVLO GONCHAR/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOC / PAVLO GONCHAR/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOC
Uigurer i Istanbul protesterar mot Kinas förtryck.
Foto: SEDAT SUNA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Minoritetsgruppen, som lever i Xinjiang i Kina, sätts i ”omskolningsläger”. Många flyr till Istanbul.
Foto: SEDAT SUNA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Även i Japan har också protester mot diktaturen i Kina pågått, här mot fängslandet av aktivister.
Foto: DAI KUROKAWA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Indiska aktivister eldade upp bilder på Kinas ledare Xi Jinping.
Foto: SANJEEV GUPTA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
H&M har tagit ställning mot förtrycket i Xinjiang, vilket fått Kina att reagera starkt.
Foto: STEPHEN SHAVER/UPI/SHUTTERSTOCK / STEPHEN SHAVER/UPI/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
I Kina bubblar ilskan mot västvärlden. Nu säljs t-shirts och muggar med budskapet: ”Kinas folk vägrar svälja detta!” i stor text, och under i liten text: ”USA har ingen rätt att hålla huvudet högt och blicka neråt när man talar med Kina.”
Läget är spänt mellan H&M och Kina. På bilden syns en av klädjättens stora butiker i Peking.
Foto: NG HAN GUAN / AP TT NYHETSBYRÅN
1 / 9

Samtidigt som H&M-konflikten med Kina drar världens blickar till sig kommer signaler om att ett nytt kallt krig är på väg att ta form mellan jordens supermakter.

På ena sidan: USA, som med Joe Biden knyter andra demokratier närmare till sig.

På den andra: En axel med Kina och Ryssland, samt flera av Mellanösterns diktaturer, mot arvsfienden USA.

”Kinas folk vägrar svälja detta!” och ”USA har ingen rätt att hålla huvudet högt och blicka neråt när man talar med Kina”. 

Så står det på några av plakaten när demonstranter de senaste dagarna samlats utanför H&M:s butiker, från Peking i norr till Hongkong i söder.

Trycket mot den svenska klädtillverkaren att be om ursäkt ökar. Flera av företagets affärer i Kina håller fortsatt stängt, och under veckan jämförde en talesman för Xinjiangs lokala myndigheter beslutet att inte köpa bomull från regionen med att släppa en stenbumling på sin egen fot:

– Kan H&M tjäna pengar på den kinesiska marknaden? Inte längre! sade tjänstemannen triumferande under en presskonferens.

Citaten på plakaten visar att H&M är en del av ett politiskt spel, som börjar urarta i ett nytt kallt krig. De fälldes nämligen från Yang Jiechi, Kinas högst rankade diplomat, under det första toppmötet med Joe Bidens nya administration i Alaska för en dryg vecka sedan.

Mötet blev snabbt en skrikmatch inför den samlade presskåren. Som svar på kritik för övergreppen mot etniska minoriteter i Xinjiang – som enligt uppgift sätts i tvångsarbete för att skörda regionens bomull – dundrade Yang att USA borde ta itu med sina egna problem: till exempel att svarta amerikaner ”slaktas” på landets gator.

Yang lät vidare veta att Kina inte längre accepterar USA:s kritik gällande mänskliga rättigheter, särskilt nu när landets ”demokrati” åtnjuter rekordlågt förtroende världen över. Han anklagade även Washington för att använda sin makt till att tvinga andra länder att attackera Kina.

Öppna diplomatiska gräl likt detta ägde inte ens rum under Donald Trumps tid som president. Munhugget i Alaska pågick i en timme, snarare än de på förhand planerade tio minuterna. Yang Jiechis tirader pryder nu klarröda muggar, t-tröjor och mobilskal vilka alla är storsäljare i samma internetbutiker som nyligen rensat ut H&M:s produkter.

I den mindre texten står det: ”USA har ingen rätt att hålla huvudet högt och blicka neråt när man talar med Kina.”
I Kina bubblar ilskan mot västvärlden. Nu säljs t-shirts och muggar med budskapet: ”Kinas folk vägrar svälja detta!” i stor text.

H&M-bråket visar Kinas kompromisslösa linje

USA:s utrikesminister Antony Blinken retade upp sin kinesiska motpart i Alaska genom att klargöra att USA och dess allierade nu återigen står redo att tillsammans motarbeta Kinas tilltagande ”fientliga” aktiviteter.

Bara ett par dagar senare utfärdade USA, EU, Storbritannien och Kanada tillsammans riktade sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän och en lokal säkerhetsorganisation i regionen Xinjiang, som ansågs vara ansvariga för övergreppen där.

Som bojkotten mot H&M visar, så ser Kina på Xinjiang som en kompromisslös röd linje. Den nationalistiska yran och hårdföra utrikespolitiska linjen som Peking slagit in på, gjorde en tuff reaktion på sanktionerna över Xinjiang absolut nödvändig.

H&M har tagit ställning mot förtrycket i Xinjiang, vilket fått Kina att reagera starkt.
Foto: STEPHEN SHAVER/UPI/SHUTTERSTOCK / STEPHEN SHAVER/UPI/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
Läget är spänt mellan H&M och Kina.
Foto: NG HAN GUAN / AP TT NYHETSBYRÅN

Kina svarade därför förra veckan med egna sanktioner mot nitton personer och en handfull organisationer i EU och Storbritannien, inklusive flera ledamöter i EU:s och Storbritanniens parlament.

Därmed hade Kina i praktiken redan krattat manegen för Antony Blinkens första Europaresa. Inte långt efter att Blinken landade i Bryssel, meddelade EU:s utrikeschef Josep Borell att de båda parterna ska återstarta en strategisk dialog för hanteringen av relationen till Kina. 

Från andra sidan kanalen stämde Storbritanniens premiärminister Boris Johnson in i kören, genom att efterlysa en global allians för att stoppa Kinas framfart. Han har bland annat diskuterat med Biden om ett alternativ till Kinas nya sidenvägar, i syfte att minska utvecklingsländers ekonomiska beroende av Peking.

Uigurer i Istanbul protesterar mot Kinas förtryck mot minoritetsbefolkningen i Xinjiang.
Foto: SEDAT SUNA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Vill ”frigöra” världen från USA

Kina letar å sin sida allianser på annat håll. Just efter att utrikesminister Wang Yi gick skilda vägar med Blinken i Alaska, så hade han ett långt hjärtligare möte i Peking med sin ryska kollega Sergei Lavrov. 

I ett gemensamt uttalande framhöll de båda ambitionen att omvandla den rådande internationella ordningen. Det är viktigt, noterade statliga kinesiska medier, att de båda medlemmarna i FN:s säkerhetsråd tillsammans frigör världen från USA:s monopol på narrativ och regler.

När Lavrov lämnat Kina åkte Wang Yi på turné i sex länder i Mellanöstern. Han började sin resa med att berömma Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman för konungarikets stöd åt Kinas politik i Xinjiang.

Efter detta signerade Wang Yi ett avtal med Iran, enligt vilket Peking ska investera svindlande 3 500 miljarder kronor i landet under de kommande 25 åren, främst i utbyte mot iransk olja. President Hassan Rouhani passade på att tacka Wang Yi för att Kina ”står upp emot amerikansk unilateralism”. Iran är liksom både Ryssland och Kina föremål för amerikanska sanktioner.

Koreahalvön – det nya Östeuropa

Ekonomier, kommunikation och utbyte är förvisso mer integrerade och öppna nu än för några årtionden sedan. Men Gideon Rachman, utrikesredaktör för Financial Times, varnade i veckan för att likheterna med kalla kriget är fler än skillnaderna i den nya stormaktsrivalitet som nu formar sig.

Återigen står en samlad allians under ledning av Washington i ena ringhörnan. I andra: en samling auktoritära stater under en axel av Peking och Moskva. Konfliktområden med risk för militär urspårning hette förr Östeuropa och Berlin – nu heter de Koreahalvön och Taipei.

Tidigare teknikkrig omfattade kärnvapen och rymdteknik. Nu tävlar stormakterna i stället om 5G, halvledare till elektronik och artificiell intelligens. 

Och, förstås, kring bomull samt narrativ om folkmord och slavarbete i Xinjiang. Om H&M ber om ursäkt och börjar använda bomull tillverkad av regionens lägerfångar, så växer Pekings självförtroende – och därmed sannolikt även kraven mot andra aktörer att ta regimens parti i den infekterade frågan om västra Kinas etniska minoriteter.

Nordnets sparekonom förklarar H&M's resultat och om Kinas bojkott påverkat eller inte.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!