Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Han har högsta lönen av näringslivets toppchefer

Pascal Soriot. Foto: Epa / BLOOMBERG POOL
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Tycker du att det är skralt med pengar i plånboken före lön?

Det känner nog inte direkt Astra Zenecas vd Pascal Soriot av.

2017 tjänade han 103 miljoner kronor, vilket gör honom till ohotad etta bland svenska börs-vd:ar.

Det är Dagens industri som tittat närmare på vad näringslivets toppar får i sina lönekuvert.

En sak går att slå fast: Ju större bolag desto högre lön.

Det är nämligen det övergripande mönstret när Di tittar närmare på konsultfirman Novare Pay Consultings färska genomgång. 

Wallenbergsfärens trio Astra Zeneca, ABB och Atlas Copco intar i den ordningen täten i marknadsvärde på Stockholmsbörsen. Och för åtminstone de två förstnämnda, baserade i London respektive Zürich, avspeglas det i vd:arnas lönekuvert.

 

LÄS ÄVEN: Miljoner missar chansen att spara tusentals kronor 

 

59-årig fransman ohotad etta

Pascal Soriot är återigen ohotad etta bland börsens vd:ar. 

I fjol tjänade den 59-årige fransmannen 103 miljoner kronor. Det motsvarar en månadslön på 8,5 miljoner om bonusar, pensionsersättning  och långsiktiga aktierelaterade program räknas in (om enbart baslön och kortsiktig bonus inkluderas stannar årslönen på 42 miljoner).

Vid Astra Zeneca AZN -1,09%s årsstämma i maj röstade drygt 37 procent av ägarna mot ett godkännande av läkemedelsbolagets ersättningsrapport, efter protester från ägarorganisationer. Dessa lät meddela att bonuspaketet inte var rimligt kopplat till bolagets resultatutveckling, och att styrelsens prestationsmål till ledningen var för tama.

 

LÄS ÄVEN: Aktieägare uppmanas stoppa fet vd-bonus

 

Tvåa på listan är ABB:s vd Ulrich Spiesshofer med 80,7 Mkr, och på bronsplats kommer Lifcos vd Fredrik Karlsson med 53,6 Mkr.

Slår arbetarlöner rejält

Värt att notera är att lönerna till vd:ar på svenska börsbolag under fjolåret ökade med 6,7 procent, vilket är klart mer än avtalsrörelsens riktmärke arbetarlöneökningar.

I mars 2017 kom arbetsmarknadens parter överens om en ökning på 6,5 procent under tre år; alltså lite drygt två procent årligen.

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!