Gefleortens mejeri går ihop med Arla

Publicerad

Sveriges äldsta mejeriföretag, det anrika Gefleortens, går ihop med Arla. Det beslutades under en föreningstämma i onsdags, rapporterar Gefle Dagblad. 

Mejeriet har marknadsfört sig som en småskalig producent som vill vara nära sina konsumenter. 

Men kunderna vill ha specialprodukter, som kvargyoghurt och laktosfria alternativ. 

– Vi har för lite muskler för att kunna tillverka de produkterna, säger Thomas Lundgren, Gefleortens ordförande, till Expressen. 

Under en stämma i onsdags beslutade Gefleortens ägare att mejeriet ska gå samman med branschgiganten Arla, vilket Gefle Dagblad var först att rapportera

Detta efter att under 2017 ha sökt en partner. 

Varför har ni beslutat er för att gå inleda förhandlingar om samgående med Arla? 

– Det är därför att vi känner att vi inte klarar oss med ett litet mejeri. Marknadsutvecklingen är sådan att man kräver nya produkter, hälsoprukter och specialprodukter och där kan vi inte hänga med. Konkurrensen på vår lokala normala mjölkmarknad är också ganska hård med egna märkesvaror. Det gör att man har svårt att hänga med i utvecklingen som en liten aktör, säger Thomas Lundgren till Expressen. 

Vad kommer ni vinna på ett samgående med Arla? 

– Vi har hållit på med den här processen i snart ett halvår och vi har satt upp vissa mål. Det var bland annat att säkra bönderna i området, att utveckla och säkra vårt varumärke och även vår mejeriplats. Det är de målen vi satte upp och de målen tycker vi att vi fyller med det här beslutet. Det är det vi har att vinna. 

 

LÄS MER: Miljonregn över Arlatopparna

 

Ni har marknadsfört er som ett litet mejeri på en lokal marknad, vad förlorar ni på att gå samman med Arla? 

– Vi förlorar ingenting. Till dags dato har vi fungerat bra som ett litet mejeri, vi ser framöver att det inte går. Eftersom konsumenterna efterfrågar andra produkter än vi har råd eller möjlighet att göra. Vi har för lite muskler för att kunna tillverka de produkterna. 

Vad kan det handla om för typ av produkter? 

– Det kan vara kvargyoghurt, proteinförstärkta produkter, laktosfritt. Alla de här produkterna kräver vissa processer som är ganska dyra, säger Thomas Lundgren. 

”Bästa alternativet för oss”

Arla anses vara bästa valet för samgående. 

– Vi har valt att Arla är det bästa alternativet. Stämman har sagt att vi får påbörja förhandlingar med Arla. 

Thomas Lundgren vill ännu inte berätta hur formerna för ett framtida samgående skulle kunna se ut.   

– Det är för tidigt att ta i nu. Förhoppningsvis så påbörjar vi förhandlingar med Arla när de har tagit sina beslut i rätt ordning och sedan får vi se vart det leder. Vi har givetvis fått signaler från Arla att de är väldigt intresserade av Gefleortens varumärke och av Gefleortens bönder. 

Vad händer med själva varumärket Gefleortens? Kommer det finnas kvar på förpackningar? Kommer ni fortfarande att marknadsföras som Gefleortens? 

– Det är för tidigt att säga, men i och med att vi känner att vi uppfyller våra mål så känner vi att det är bra. Men det är för tidigt att säga hur det här kommer utvecklas framöver. 

Vad är planen för den egna produktionen i Gävlefabriken? 

– Det är samma där. Man får återkomma till de här målen, vi har varit väldigt fokuserade på de här tre: det är bönder, mejeri och varumärke.  Och eftersom vi är överens med Arla om att det här är väldigt postivit så känner vi oss trygga i det här beslutet. Och det betyder givetvis att vi har för avsikt att det ska vara kvar. Men vi ska ju förhandla med Arla. 

Vad säger ni till anställda som undrar vad som kommer att hända med deras tjänster? 

– Ja, vi berättar ungefär vad vi berättar för dig. Att vi har tagit de här besluten i en ordning som är väldigt nogrann. Vi har lyft på varenda sten och jag tror att de känner sig trygga i det. Men självklart kan man alltid vara lite oroliga för vad som kommer hända. Men vi känner oss trygga och jag hoppas att de kan göra det med, säger Thomas Lundgren.  

Gefleortens

Föreningen bildades redan på våren 1933 av 17 små lokala mejerier och verksamheten startade den 1:a juli samma år.

Antalet mjölkproducenter var vid starten 1.951 för att sedan öka till drygt 5.000 under 50-talet. Invägningen ökade successivt efter starten 1933, och nådde den högsta nivån 1950 då 71,5 miljoner kilo mjölk producerades på föreningens mjölkgårdar.

80 år senare finns det bara c:a 100 mjölkgårdar kvar och produktion på dessa gårdar uppgår till drygt 40 miljoner kg. 

Källa: Gefleortens

 

 

Texten uppdateras. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen