Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Stefan Ingves kan ha släppt en bomb i din pensionspåse

Riksbankchef Stefan Ingves har hållit räntan på minus i snart tre och ett halvt år. Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT / TT NYHETSBYRÅN

Om Stefan Ingves minusränta håller i sig kan vi få betala ett högt pris.

Och en del av det priset betalar vi med våra pensioner. 

Jag erkänner direkt. Jag är orolig, till och med mycket orolig. För din, min och kommande generationer. 

Riksbanken har haft reporäntan på minus sedan 2015. Det låga ränteläget är dock inte bara Riksbankchef Stefan Ingves fel. I hela västvärlden har vi fått vänja oss vid en ny "normal" räntenivå sedan finanskrisen. 

Räntedopningens eventuella kostnad för samhället hör vi ofta diskuteras. Desto mindre pratar vi om de negativa effekter som slår direkt mot dig och mig. Här hittar vi – tyvärr – våra pensioner. 

 

LÄS MER: Detta måste du spara för att gå i tidig pension

 

De mycket låga marknadsräntorna ställer nämligen till det för pensionsbolagen. De har till uppgift att förvalta våra tjänstepensioner i traditionella livförsäkringar. Traditionella livförsäkringar är den vanligaste formen för pensionssparande i Sverige, enligt Finansinspektionen.

Tidigare utlovades garantier i de traditionella livförsäkringarna, inte sällan i form av räntor på 4–5 procent. Det kunde man göra, eftersom räntepappren i pensionskassans portfölj gav en avkastning på ett antal procent varje år. 

Nu gör de inte det, på grund av den låga räntan. Och inga garantier ges. Ofrånkomligen leder detta till lägre avkastning för pensionsspararna. 

Men det finns ett till problem med pensionskassorna. 

 

LÄS MER: Guide – så startar du ett privat pensionssparande 

 

Pensionsbolagen har en skuld till spararna. Den består av de pensionsutbetalningar som bolaget i framtiden ska göra till oss. Pensionsbolaget vill räkna på hur stora de här utbetalningarna kan väntas bli framöver. För att göra det använder man sig av en påhittad ränta. 

Problemet är att den påhittade räntan varit långt högre än dagens verkliga ränta. Om sådana här situationer inträffar så finns det regler för pensionsbolagen, som säger att de måste skriva upp storleken på skulden.

Med det sätter man i gång en besvärlig spiral. För om skulden ökar, så tvingar andra regler bolaget att sälja av aktier och placera ännu mer i räntor. På så sätt ska man minska risken så man inte står helt utan pengar när pensionerna ska betalas ut. 

Problemet är som sagt att räntorna inte ger någon avkastning alls, och då blir pensionsbolagens tillgångar, de pengar vi betalat in, mindre värda jämfört med skulden. Och fortsätter det kan pensionsbolagen få problem att betala ut vad de lovat.

 

FRIDA BRATT: Känner du dig som en idiot är du lönsam

 

Hittills har dock pensionsbolagen räddats av två faktorer. EU-regler har tillåtit pensionsbolagen att använda en fiktiv ränta i sina beräkningar. Det har begränsat de negativa effekterna av fallande marknadsräntor. Men med det kommer risken att den faktiska skulden egentligen är större än den ser ut att vara. 

Men framför allt har vi en nio år lång börsuppgång bakom oss. Det har gjort att aktiedelen i pensionskassan har avkastat bra. Tack vare det har man ändå kunnat betala ut de garanterade räntor man lovat sparare. 

Men börsen känns mer och mer nervös. Vi kan inte vänta oss en börsuppgång likt den som varit, också framöver.

Om vi får en börsnedgång samtidigt som det låga ränteläget fortsätter framöver kan vi potentiellt ha en bomb i pensionskassorna. Ju längre tid med låga räntor – ju större växer sig problemet.

Och om vårt pensionskapital knappt kan växa alls, så ställer det till problem om priser på varor och tjänster ändå fortsätter att göra det. Vi har trots allt en viss inflation, framför allt på konsumtionsvaror. Våra pengars värde urholkas därmed över tiden. Pensionen räcker i så fall i framtiden helt enkelt till färre liter mjölk i affären. 

Vi måste prata mer högljutt om hur du och jag som individer påverkas av projekt minusränta.

 

Portugalsmocka

Nu måste Portugal ändra på att vissa svenskar i praktiken kan lyfta pension skattefritt i landet, rasar finansminister Magdalena Andersson. Hittills har hon dock fått kalla handen. Retoriken hon använder får mig att inte ta det för osannolikt att hon, likt Finland, till slut helt säger upp skatteavtalet med Portugal. Då får Portugalsvenskarna se upp – dubbelbeskattning kan vara att vänta. 

 

Finansminister Magdalena Andersson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

 

Wake up!

Bara tre av tio svenskar kontaktar mer än en bank när de ska förhandla sin bolåneränta, enligt en ny Novus-undersökning. Det innebär att vi betalar tusenlappar varje år in i bankernas kassavalv – helt i onödan. Kom igen nu, lyft luren och våga vara otrogen. Att hota med att lämna banken är det mest effektiva prutknepet. 

 

Sommarjobbs-koll

Ska du, ditt barn eller barnbarn i sommar ut på arbetsmarknaden för första gången? Kolla lönestatistik så lönen är rimlig och att anställningsavtalet ordentligt. Och missa inte att skattejämka! Det gör du enkelt på Skatteverkets hemsida med e-legitimation. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!