Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Frida Bratt

Jag struntar i kundvagnen, det är dåliga nyheter för Ingves

Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Ingves.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Jag har precis påbörjat min prenumeration på fem liter mjölk.

Det lär inte falla Riksbanken i smaken. 

För centralbanker världen över är digitaliseringens effekter en ny, men ännu relativt outforskad, huvudvärk. 

Kaoset på parkeringen, kundvagns-femman man aldrig har på fickan, trängseln, svetten som rinner, köerna, stressen när påsarna ska packas i kassan för att inte äggen ska krossas av nästa kunds köttfärs-förpackning. 

Det finns så många anledningar att avsky en storhandling. Så jag handlar alltid mat på nätet.  

Trots att det är så mycket smidigare och enklare är det endast 1,6 procent av våra livsmedelsköp sker på nätet, enligt rapporten Svensk Digital Mathandel 2018. Det kan jämföras med Sydkorea, där den digitala mathandeln står för en femtedel av de totala livsmedelsinköpen. 

 

Kan leda till nya jobb

Det finns naturliga förklaringar till att vi i Sverige ligger efter i det här avseendet. Många svenskar har ännu inte tillgång till en digital matbutik, särskilt boende i glesbygd. Avlånga Sverige är glesbefolkat, till skillnad mot just Sydkorea, vilket gör transportlösningen till en utmaning. De stora aktörerna måste fundera över hur man ska hitta en smart infrastruktur med effektiv och lönsam leveranslösning även i glesbygd. 

Lyckas man kan vinsterna bli stora både för oss kunder och faktiskt också samhället i stort. 

SEB:s chefsanalytiker Johan Javéus har exempelvis klokt påpekat att den digitala mathandeln kan leda till fler enkla jobb; personer som packar dina kassar på lagret, kör ut dem och kanske i framtiden också packar in dem i ditt kylskåp.

En annan samhällsvinst är tiden. Vi lägger i snitt 84 minuter i veckan på handel i fysisk butik, medan det bara tar hälften av tiden om vi handlar på nätet, enligt HUI Research. Men den tiden går säkerligen att korta, med intelligenta algoritmer som ger oss förslag på köp och prenumerationstjänster på förbrukningsvaror. 

Och nog mår vi väl bättre om vi exempelvis får mer tid att umgås med familjen, än att ondgöra oss över avokadoklämmare, tidstjuvande kupongsamlare, köfuskare och småbarnsfingrar i lösgodiset.  

 

Konkurrens kan pressa priserna

En annan fördel för oss konsumenter är förhoppningsvis lägre priser. 

Vi kan dra en parallell till bankvärlden, där de traditionella storbankerna länge tuggat på i samma spår med ofördelaktiga villkor för kunderna. Men digitaliseringen har gjort det möjligt för nya bolåneinstitut att till låga kostnader erbjuda attraktiva bolåneräntor. Till slut har även storbankerna tvingats agera och faktiskt sänkt sina bolåneräntor.

Nu när även Ica, Coop och Hemköp på allvar gett sig in i leken kan konkurrensen på sikt leda till prispress. Dessutom bör smarta jämförelsesajter göra priser lättare att jämföra digitalt. 

En som dock inte lär se fram emot utvecklingen riktigt lika mycket är Riksbankchef Stefan Ingves. 

Digitaliseringens och globaliseringen har sannolikt en nedpressande effekt på inflationen, den som Riksbanken kämpar med att hålla uppe. Det menar exempelvis Claudio Borio, internationell toppekonom på centralbankernas samordningsorganisation BIS, som menar att dessa faktorers effekter på lång sikt tenderar att underskattas. Och visst är det så att den ekonomiska realiteten i grunden förändrats sedan inflationsmålspolitiken – med ett inflationsmål på två procent – introducerades 1993.

Digitaliseringen har gjort många produkter billigare och priser mer transparenta. Dessutom kan tekniska framsteg i framtiden ha ännu större inverkan på lönesättningen än exempelvis konkurrens från låglöneländer, enligt Borio. Löner som stiger mindre än väntat är redan i dag ett bekymmer för Riksbanken, eftersom det håller tillbaka inflationen. 

Detta är dock Stefan Ingves – och andra centralbankschefers huvudvärk. 

Själv har jag precis börjat "prenumerera" på fem liter mjölk. 

 

TRE KORTBITAR

POWELLS VÅGSKÅL

I morgon onsdag kommer den amerikanska centralbanken Federal Reserve att höja räntan för tredje gången i år. Frågan handlar i stället om vad chefen Jerome Powell säger om framtiden. Han har en stark arbetsmarknad och effekterna från ofinansierade skattesänkningar i den ena vågskålen, medan inbromsningen i den globala konjunkturen finns i den andra. Hur Powell resonerar vet vi i morgon 20.00 svensk tid. 

 

SKULD-VARNING

Skulderna i nyproducerade bostadsrättsföreningar har stigit med 35 procent bara under de senaste fem åren, enligt sajten Allabrf.se. Det ger ytterligare skäl att som köpare vara försiktig med nyproduktion. Räkna alltid på föreningens skuld och din bostads andel av skulden. Och framför allt – ha i åtanke att priserna på nyproduktion sannolikt kan falla mer. 

 

ELPRIS-TURBULENS

2018 har inte varit roligt för kunder med rörligt elpris. En anledning är den torra sommaren. Dessutom var nästan hälften av landets kärnkraftsreaktorer ur drift i augusti. Förhoppningsvis kommer de snart i gång, men bor du i villa, har låga marginaler i din privatekonomi och funderar ändå på att binda elpriset? Då kan det vara läge att slå till nu.

Ett alternativ är att välja fastprisavtal över de kallaste vintermånaderna.