Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Här är valrörelsens största plånboksfrågor

Frida Bratt, Expressens privatekonomiska krönikör. Foto: OLLE SPORRONG

Pensionärerna lär bli vinnare i höstens valrörelse. Partierna slåss om att sänka skatten, medan jobbskatteavdraget och rut blir vattendelare mellan blocken. Expressen listar frågorna du ska hålla koll på för din plånbok i höst. 

Regeringens vårdbudget innehöll inga som helst privatekonomiska förslag. Det var väntat, eftersom höstbudgeten innehöll så pass många plånboksreformer samtidigt som en valrörelse väntar i höst. 

Redan nu kan vi ana vilka privatekonomi-frågor som lär bli heta i höstens valrörelse. 

LÄS MER: Regeringens vårbudget hjälper inte din plånbok 

Pensionärsskatten

Partierna i princip tävlar om att snabbast sluta gapet mellan pensionsinkomst och lön. Regeringen har i två omgångar sänkt den så kallade pensionärsskatten, som – tvärtemot vad namnet antyder – inte är någon extra skatt på pensioner. I stället har inte pensionsinkomster omfattats av de jobbskatteavdrag för löner som allianspartierna införde, och därför har pensioner haft en högre beskattning. 

Gapet mellan lön och pension har slutits för personer med allra lägst inkomster. Under 2018 har också skatten på pensionsinkomster på mellan 10 000 och 35 000 kronor sänkts och regeringens mål är att gapet helt ska ha försvunnit vid 2020.

Men det är man inte ensam om att tycka. Samtliga partier vill ta bort gapet. Det är inte konstigt – gapet är svårt att motivera samtidigt som pensionärerna är en mycket stor och viktig väljargrupp. 

LÄS MER: 8 steg - så undviker du en för låg pension 

Jobbskatteavdraget

En klassisk vattendelare mellan de två blocken. Regeringen har under sin mandatperiod trappat ned jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor i månaden. 

Räkna med att jobbskatteavdraget åter blir en het fråga. Liberalerna vill återställa avdraget för inkomster på 50 000 kronor, medan Moderaterna går längre och vill sänka skatten för alla som arbetar. Sverigedemokraterna vill, liksom Kristdemokraterna, sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. 

De senare har ett förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag för nyanlända och nyetablerade på arbetsmarknaden. Både Centerpartiet, Moderaterna och KD vill se ett ytterligare förstärkt jobbskattevdrag för personer över 64 års ålder som stannar kvar på arbetsmarknaden. 

Rut/rot-avdragen 

Regeringen har både kapat och utvidgat rut/rot under mandatperioden. I rut har maxtaket sänkts från 50 000 kronor till 25 000 kronor per person och år, medan storleken på avdraget i rot har sänkts från 50 till 30 procent. Samtidigt har avdragen utvidgats till att omfatta trädgårdsskötsel, vissa flytt-tjänster och it-tjänster i hemmet samt reparationer av vitvaror.

Kapningen av avdragen har inte fallit i god jord hos allianspartierna. Alliansen har föreslagit att maxbeloppet ska höjas till 75 000 kronor per person och år.  Sverigedemokraterna vill höja till 50 000 kronor. Några av partierna vill också utöka avdraget till att omfatta matlagning i hemmet och tvätteritjänster utanför hemmet. 

Räkna med het debatt mellan allianspartierna och framförallt Vänsterpartiet i rut-frågan. Vänsterpartiet vill avskaffa rut, med retorik som härrör från den "pig-debatt" som föregick införandet av avdraget. Socialdemokraterna har ingen ambition att röra avdraget framöver.  

LÄS MER: Fem viktiga avdrag du inte får missa för ditt sparande 

Statliga inkomstskatten

Traditionellt räknas brytpunkten för när du ska börja betala statlig inkomstskatt upp i enlighet med inflationen plus två procentenheter. Men under inflytande av Vänsterpartiet har regeringen begränsat denna uppräkning, vilket fått konsekvensen att fler behöver betala statlig inkomstskatt. 

Särskilt många hundralappar mer i skatt för personer som omfattade blev det inte, men frågan fick en stor symbolisk betydelse. 

Åtgärden möttes inte oväntat av kritik från framför allt oppositionen, eftersom regeringen har sagt sig vilja höja skatten för höginkomsttagare. Men begränsningen av uppräkningen av brytpunkten slog mot många medelinkomsttagare, påpekade man. 

Såväl Liberalerna som Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna vill höja brytpunkten. Liberalerna till en lönenivå om 43 000 kronor i månaden. 

Bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden är en potatis som politikerna gärna bollar ifrån sig eftersom de flesta åtgärder knappast lockar några nya väljare. Samtidigt blir det svårare för partierna att helt ducka för det faktum att svensk bostadsmarknad inte fungerar. 

Här kan de begynnande boprisfallen ligga regeringen i fatet. Under mandatperioden har två amorteringskrav införts. Ett 2016 och sedan en skärpning i år, när marknaden redan hade börjat falla. Åtgärden hade svagt politiskt stöd bland allianspartierna, vilket kan ge en fördel i valrörelsen; "titta vad ni gjorde med bostadsmarknaden".

Vad alla partier dock vet är att åtgärder för att begränsa svenskarnas skuldberg är nödvändiga och ofrånkomliga. Ränteavdraget är en fråga med mycket stor privatekonomiskt betydelse för väljarna, där många köpt bostad utifrån en kalkyl där en tredjedel av räntekostnaden kan räknas bort. 

FRIDA BRATT: Så blir du vinnare i bolånekriget 

En rad partier har öppnat för förändringar i ränteavdraget, där exempelvis Liberalerna vill se en nedtrappning från 30 till 20 procent under en tioårsperiod. Moderaterna och Socialdemokraterna har tidigare stått emot, vilket inte bör förvåna någon. Det parti som har ambition att bli det största har inte råd att skrämma i väg stora väljargrupper. 

Räkna ändå med att bostadsfrågor, som exempelvis sänkt flyttskatt och permanent borttagande av uppskovstaket, kan bli heta i valrörelsen. 

FRIDA BRATT: Därför ska du se upp med de nya bolånen 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!