Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Här är bolåneräntan du måste vara beredd på

Vi har aldrig sett kombinationen bolånekrav och höga räntor tidigare.  

Men det kommer att bli verklighet – och det kommer att bli tufft. 

Lite då och då skriver vi i medier artiklar med rubriken "Då når räntan fem procent". Läsningen blir alltid god enligt klassisk skrämseltaktik; när blir det som min boendekalkyl ställs på ända? 

Samtliga privatekonomer som får gissa tidsintervall har se senaste åren endast varit överens om en sak; det kommer ta tid. 

Men det kommer att kännas. Och helt plötsligt känns ändå de där fem procenten inte fullt lika avlägna längre. 

Resan mot högre räntor påbörjas verkligen nu. Riksbanken har på allvar signalerat att en räntehöjning verkligen kommer i slutet av detta år eller i början av nästa, och då blir den med 25 punkter. 

 

3 procent det minsta du bör räkna med

Enligt Riksbankens egen prognos kommer reporäntan ligga på 1 procent om tre år. Behåller bankerna dagens avstånd till reporäntan bör vi då kunna vänta oss bolåneräntor på åtminstone omkring 3 procent. Bara en ökning av räntan från 1,5 till 3 procent innebär en ökad månadskostnad på 3 750 kronor för en familj med ett lån på tre miljoner kronor. 

Och det är det minsta du bör räkna med. Det är inte fel att ta höjd för högre ränta än så. Riksbankens egen bedömning är att reporäntan på lång sikt kan väntas ligga på mellan 2,5-4 procent, det vill säga i snitt 3,25 procent. Bibehåller bankerna sina marginaler hamnar vi på omkring fem procent. 

Senast vi hade korta listräntor på den nivån var 2013. Då såg bolånemarknaden helt annorlunda ut än den gör i dag. 

Under dessa fem år har två amorteringskrav införts på nya lån. Enligt grundkravet ska du amortera 2 procent av lånet per år ned till en belåningsgrad på 70 procent, för att därefter amortera ned lånet med 1 procent per år. Uppgår din skuld till 4,5 gånger din årliga inkomst före skatt ska du amortera mer än så; för de högst belånade är det en amortering på tre procent per år som gäller. 

 

Skuldkvotstak är infört

Om vi exemplifierar med samma hushåll igen, som tar ett nytt bolån på tre miljoner kronor, betyder den högsta amorteringstakten en amortering på 7 500 kronor – varje månad. Tillsammans med räntehöjningen betyder det ökade utgifter på 11 250 kronor  –  i månaden. Detta förutsatt att lånet var amorteringsfritt innan flytten. 

Amortering är ett sparande. Men det är likväl pengar som ska ut från plånboken varje månad, och in i en bunden tillgång. 

Bankerna har också under åren av låg ränta, lite under radarn, infört ett skuldkvotstak. Med det menas att man satt en gräns för hur hög skulden får vara i förhållande till din inkomst. 

För tre år sedan, 2015, sänkte Riksbanken reporäntan under nollstrecket. Det ligger därmed i sakens natur att de stramare bolånereglerna har kunnat införas utan något direkt ramaskri från hushållen. Visst har amorteringskraven uppmärksammats ordentligt, men i rena kronor bör varje hushåll i ett ränteläge som dagens ha möjlighet att amortera så som lagen kräver. Den låga räntan gör ju att vi får mer kvar i plånböckerna.

 

Högre räntor kan slå dubbelt

Nu pågår ett skifte. De högre räntorna kan många gånger slå dubbelt. Den egna bolåneräntan stiger, samtidigt som det hela ska kombineras med den ökade amorteringen. Det kommer visa amorteringskravet i dess fulla skrud. Innan kravet har testats i det kommande läget har vi inte hunnit se dess effekt. Bostadsrättsägare kan också behöva se upp för höjda avgifter om räntorna stiger på föreningens lån. 

På den positiva sidan har bolånemarknaden också förändrats på andra sätt. Konkurrenssituationen ser helt annorlunda ut jämfört med för bara några år sedan. Aktörerna är fler, och uppstickarnas erbjudanden har tvingat storbankerna att sänka sina skyhöga marginaler. Vi kan alltid hålla tummarna för att bankerna väljer att nagga på marginalerna framför att höja räntorna i rask takt. 

Men får blotta tanken på en ränta på tre procent dig att rysa? Då har du en tuff tid framför dig. 

TRE KORTA FRÅN VECKAN

KVINNLIGA PRISTAGARE

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap gick i år till nationalekonomen Paul Romer miljöekonomen William Nordhaus. Välförtjänt, förstås. Men återigen är det vita äldre män vid amerikanska toppuniversitet som belönas.  Franska nationalekonomen Esther Duflo eller Världsbankens före detta chefsekonom Anne Kreuger hade varit pigga namn. Eller privatekonomi- och pensionspionjären Olivia S Mitchell.

 

PPM-BOLAG FÖRSVINNER

PPM-fonderna från fondbolaget Independent Investment Group har anklagats för att plocka ut spararnas pengar "bakvägen". Sedan Expressen först skrev om bolaget har det framkommit att det även granskas av Pensionsmyndigheten. Nu har bolaget själva begärt avregistrering. Det är ingen vild tanke att man med detta vill förekomma utredningens resultat. 

 

PSYKOLOGI I BOPRISERNA

Svenskarna blir mer pessimistiska kring bostadspriserna framöver, visar SEB:s boprisindikator. På bostadsmarknaden kan vi, om någonstans, med anledning av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap konstatera att ekonomi verkligen inte är en exakt vetenskap. Eftersom vi i medier har rapportat mycket kring svårsålda bostäder, så vågar färre lägga ett bud. Och då blir bostäderna svårsålda. Psykologin letar sig in i siffrorna. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!