Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Hallå, politiker – varför så vaga om plånboksfrågor?

Expressens valdebatt: Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M). Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Till skillnad från tidigare valrörelser lyser reformer med konsekvenser för din privatekonomi med sin frånvaro. 

Som tur är för politikerna riskerar det att slå mot din plånbok först om decennier. 

Välfärden, invandringen, klimatet. Det är stora och viktiga frågor som gör att andra – mindre frågor – hamnar i skymundan. I den bästa av världar tål dock en valrörelse fler nyanser, ställningstaganden och besked. 

Det är ovanligt påtagligt hur plånboksfrågorna lyser med sin frånvaro i årets valrörelse. Det finns en diskussion om inkomstskatter, och i viss mån om rut. Socialdemokraterna vill höja kapitalskatten. Men utspelen är få och vaga. Klassiska stridsfrågor kring bidrag, bostadsekonomi och socialförsäkringar är nedtonade – från alla håll. 

Det osäkra parlamentariska läget, som gör partierna försiktiga av rädsla för att tappa allierade, är förstås en orsak. Och det är synd. För det råder inte brist på knutar som behöver lösas.

LÄS MER: Partiernas viktigaste löften för din plånbok 

Vagt om ränteavdraget

Bostadsmarknaden är ett exempel, där behovet av reformer som luckrar upp inlåsningarna och minskar skuldsättningen är akut. Men tydliga besked är även här en bristvara. Ett exempel är ränteavdraget, där inte ens partierna som sagt sig vara för en nedtrappning vill göra det till valfråga. 

Pensionerna är en annan viktig fråga, och det är bra att pensionärerna varit i fokus i den här valrörelsen. Skatteklyftan mellan lön och pension bör tas bort. Men andra, mer långsiktiga reformer som rör kommande generationer, har uppenbarligen dömts ut av partistrategerna. Av alla partier är det endast Socialdemokraterna som lagt ett förslag för kommande generationer (höjda avgifter). 

Det är oroväckande. För så här är det: 

Om en person arbetar heltid, sparar privat på ISK i många år och har en tjänstepension placerad på börsen till låga avgifter – då kommer pensionen i framtiden att bli ganska bra.

Men om personen större delen av arbetslivet arbetar deltid, inte sparar privat och har eventuell tjänstepension till höga avgifter och låg avkastning – då blir det inte många tusenlappar som betalas ut i pension varje månad. 

FRIDA BRATT: Glöm inte – "kapitalägare" är också vanliga pensionssparare 

Reformer för ökat sparande

Heltid måste till att börja med bli norm. Men dagens pensionssystem kräver också av oss att vi sparar mer själva. Paradoxalt nog har regeringen utmålat den vanligaste sparformen för detta ändamål, ISK, som något som endast är till för de rika. Vindarna har helt enkelt blåst helt åt andra hållet de senaste åren, vilket inte minst blev tydligt i samband med skattehöjningarna på just ISK. 

Men ISK är för vanliga pensionssparare. När avdragsrätten för privat pensionssparande togs bort var det hit vi hänvisades. Avdragsrätten hade sina brister, men en fördel var att den gav incitament att spara. Nu ligger fältet öppet för reformer och förslag som ska få oss att spara mer. Av alla partier är det dock endast Liberalerna som lagt ett skarpt förslag på skattefritt sparande upp till 100 000 kronor. I övrigt ekar det tomt i frågelådan. 

LÄS MER: Partiernas besked om pensionerna inför valet 

Får betydelse längre fram

En annan fråga är den om flytträtt på pensionssparande. Mångas sparande ligger fortfarande inlåst hos stora pensionsbolag, som inte vill ge kunderna nyckeln till sina egna pengar. En utredning om flytträtten lades fram för exakt ett år sedan av finansdepartementet, men sedan dess har inget hänt. 

Långsiktighet är en bristvara i valrörelser, det är sedan gammal. Men känslan är att det osäkra parlamentariska läget gör partierna mer vaga kring våra plånböcker än någonsin, samtidigt som de ibland tycks lida av idétorka. 

Men de negativa konsekvenserna av det får vi känna av först längre fram. Och då är regeringsmakten säkrad för längesedan. 

LÄS MER: S vill höja skatten för de rika – men kan inte berätta hur 

 

TRE KORTBITAR

Upp till bevis

Snart drar bostadsmarknaden i gång igen efter sommarens dvala. Känslan är att läget nervositeten har lagt sig under sommaren, och marknaden befinner sig i ett stabilare läge. Kanske är det helt enkelt så att säljarna har vant sig och accepterat nya, lägre, priser. Men förstås kan vi inte vara säkra på var marknaden tar vägen härnäst. Du som går i köp- eller säljtankar gör rätt i att hålla koll de närmaste veckorna. 

Billigt är gott

Nätbanken Avanza har länge haft marknadens billigaste Sverigefond – den är rentav gratis för bankens kunder. Nu lanserar man också en globalfond med det låga priset 0,1 procent i totalavgift. Det är bra, prispress är toppen. Som sparare bör du dock tänka på att indexfonder, som det här handlar om, skiljer sig mycket åt i fråga om vilket index det egentligen är som fonden följer. Och det påverkar risken och avkastningen. Läs alltid på om din indexfond. 

Musk-hälsa

Kulten och glorian kring Elon Musk har så sakteligen börjat falna, särskilt sedan den excentriske Tesla-grundaren (i bilen) twittrat att han siktar på att köpa ut Tesla från börsen. En fråga, som blivit plågsamt uppenbar, är den om det inte är lite väl bräckligt att en enda person är både grundare, vd och styrelseordförande i ett av världens mest hajpade bolag. Med få nej-sägare och Twitter i handen känns Musk mer och mer som en vandrande SpaceX-raket på väg att explodera. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!