Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Frågor och svar: Vinnare och förlorare i budgeten

Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Finns det några vinnare och förlorare i övergångsbudgeten? Hur påverkar den svensk ekonomi och vad händer om Moderaternas skuggbudget vinner i omröstningen i december?

Dina Pengars Frida Bratt svarar på fem frågor om budgeten. 

Övergångsbudgeten ska vara partipolitiskt obunden. Men finns det några vinnare?

Det är pensionärerna, som får sänkt skatt. Skattesänkningen omfattar personer över 65 år som har över 17 000 kronor i pensionsinkomst. För pensionsinkomster under denna nivå har den rödgröna regeringen redan sänkt skatten. Skatten sänks nu med 123 kronor för den som har 20 000 kronor i pensionsinkomst. Här kan du själv kolla i tabellen hur mycket skatten sänks för dig

Andra områden som gynnas av att det inte blir några nedtrappningar av anslagen är äldrevården, cancervården, skolområdet. 

Vilka är förlorare?

Det beror förstås på vad man jämför med. Den som hoppats på en S-budget blir förstås besviken över att exempelvis förslaget på en extra familjevecka inte finns med, vilket det inte heller ska göra i en övergångsbudget. 

Budgeten innehåller inga satsningar. De utlovade fem miljarder kronorna till kommunerna uteblir. Det kan bli problematiskt för kommunerna, som ska besluta om skattenivåer den 30 november. Enligt SKL kan det leda till att en del kommuner tar det säkra före det osäkra och höjer skatten nästa år. Å andra sidan finns riktade bidrag med i budgeten som skulle ha fasats ut, samtidigt som miljarderna kan finnas med i en eventuell ändringsbudget i början på nästa år. Allt som allt innebär detta en stor osäkerhet för kommunerna. 

Det är en stram budget, hur påverkar det svensk ekonomi?

Ja, budgeten är stram jämfört med exempelvis Socialdemokraternas eget budgetförslag, vilket finansminister Magdalena Andersson (S) påpekade vid torsdagens pressträff. Hon sänker tillväxtprognosen för svensk ekonomi i år och nästa år, och det beror delvis på att finanspolitiken nu blir mindre expansiv än väntat. Andersson påpekade att prognoserna ska tas med en nypa salt, eftersom en ändringsbudget skulle kunna ändra på det. 

Tillväxtnivåerna är dock fortfarande goda, statsfinanserna är i gott skick och arbetslösheten är låg. Men konjunkturen börjar mattas av, och frågan är om en stram budget som den som nu lagts fram är vad Sverige behöver just nu. 

Är det säkert att det blir övergångsbudgeten som kommer gälla nästa år?

Nej, långt ifrån. Moderaterna har sagt att man ska lägga ett eget budgetförslag. Partierna har till 30 november på sig att lägga egna budgetmotioner, och dessa ska riksdagen sedan rösta om i mitten av december. Om SD och KD röstar på den moderata budgeten är sannolikheten stor att den går igenom i stället för övergångsbudgeten. Särskilt om Annie Lööf och Jan Björklund känner sig tvingade att rösta på den moderata budgeten, vilket de kan göra om Ulf Kristersson pepprar den med allianspolitik. Han har exempelvis redan flörtat med Björklund när det gäller sänkt värnskatt, ett liberalt förslag som Kristersson nu säger sig vara för. 

Det är inte heller osannolikt att Socialdemokraterna lägger ett eget budgetförslag som i så fall skulle konkurrera med den egna övergångsbudgeten. 

Vad skulle det rent praktiskt innebära?

I slutändan skulle allt detta kunna innebära att den moderata budgeten vinner över övergångsbudgeten i omröstningen i december. Har Sverige ingen regering så är det övergångsregeringen som får fortsätta regera, och det med en moderatbudget. Då skulle finansminister Magdalena Andersson hamna i ett läge där hon tvingas sänka skatter. Scenariot blir detsamma om Löfven lyckas bilda regering. Den regeringen kan dock lägga en ändringsbudget, men i en sådan kan förändringar i inkomstskatterna inte finnas med. 

Hur illa är det att Sverige ännu inte har en regering ur ekonomisk synvinkel?

Det är naturligtvis inte bra. Sverige har ett stort reformbehov på exempelvis bostadsmarknaden, men även på arbetsmarknaden där exempelvis nyanlända behöver komma ut i arbete. En övergångsbudget för inte svensk ekonomi framåt. Att Sverige inte har en regering kan också påverka förtroendet från investerare negativt, vilket kan ge avtryck exempelvis i den redan svaga kronkursen. 

 

Vinnare och förlorare i budgeten

Vinnare på budgeten är pensionärerna, som får sänkt skatt till en kostnad för statskassan på fyra miljarder kronor. 

 

Upptrappningen av de så kallade Skolkommissionsmiljarderna blir av, vilket innebär en anslagsökning på 2,5 miljarder kronor.

 

Andra områden gynnas av att planerade nedtrappningar av anslagen uteblir:

 

Bemanningssatsningen på 2 miljarder kronor fortsätter. Anslagen till Migrationsverket skulle ha minskats med 1,27 miljarder kronor på grund av effektiviseringar i förvaltningen. Den minskningen blir nu inte av.

 

Satsningen på upprustning av skollokaler och skolgårdar skulle ha upphört, men nu finns 680 miljoner kronor med för 2019. 

 

Likaså skulle den fyraåriga satsningen på cancervården ha upphört, men nu finns en halv miljard avsatt för 2019.

 

Det tillfälliga tillskottet till Arbetsförmedlingen för etableringsuppdraget trappas inte heller av utan uppgår till 622 miljoner kronor 2019.

 

Övergångsbudgeten är i princip en förlängning av 2018 års budget med vissa justeringar. Den innehåller i stort sett inga tidigare aviserade upp- och nedtrappningar av olika satsningar. Så snart en ny regering finns på plats kan den dock lägga en extra ändringsbudget för att sätta sin egen prägel på den ekonomiska politiken.

 

Källa: TT

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!