Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Därför har du för mycket pengar på ditt sparkonto

Förmodligen har du alldeles för mycket pengar på sparkontot.

Här är anledningen.

Låt oss säga att du får 200 000 kronor skattefritt. Du vill spara pengarna och sätter in dem på ett sparkonto hos en storbank. Det känns tryggt. Där ligger pengarna sedan i tio år. När du tar ut dem känns det bra, dina 200 000 kronor är fortfarande 200 000 kronor. 

Men här glömmer du tyvärr något.

För under 10 år har mycket hänt. Priserna på mat, kläder, el och bensin har stigit. Dina 200 000 är som sagt fortfarande 200 000, men du får inte längre lika mycket för dem. Resan du vill göra kan inte gå lika långt. Använder du pengarna som buffert när du går i pension räcker de inte längre till lika mycket mjölk. På grund av inflationen har pengarna minskat i värde. 

Ändå älskar vi våra sparkonton. Enligt SCB:s senaste statistik satte svenskarna in 25 miljarder kronor på sparkonton – bara under ett kvartal. Totalt ligger 1 760 miljarder kronor av våra besparingar på sparkonton.

De svenska storbankerna har en marknadsandel på 60 procent. Det innebär att en biljon, 1 000 miljarder, kronor finns på sparkonton med noll i ränta.

Alternativt scenario: 

Du sätter hela beloppet i billiga breda globalfonder med en årlig avgift på 0,2 procent. Vi tänker oss att börsen går som den gått historiskt, och du får en avkastning på i snitt 6 procent per år. Tio år senare står då 358 000 kronor på kontot. 

Många av oss skulle säga att pengarna på banken är det klart tryggaste alternativet. Det är det – på kort sikt. Men det stämmer inte om vi ser sparandet på längre sikt.

 

LÄS MER: Stor genomgång: Så bra är storbankernas fonder 

Vi är rädda för risk

Att många av oss tenderar att lägga lite för mycket av våra sparpengar i ett tryggt sparkonto beror sannolikt på vår rädsla för att riskera att bli av med pengarna. Inom nationalekonomi och psykologi betecknar ordet riskaversion vår motvilja att ta risker.

Det är just det som förklarar att sparkontot inte ger något. För när vi vet att risken är låg, som på sparkontot, kräver vi ingen avkastning. Vi värderar tryggheten, att pengarna finns där, högre än det faktum att de inte växer. Därför accepterar vi nollränta utan omsvep. 

Omvänt är samma mekanism förklaringen till att vi kan förvänta oss – och kräva – högre avkastning, ju högre risken är. Som investerare måste vi ju få något för risken vi tar när vi blir ägare, investerar våra pengar, i exempelvis ett börsbolag. 

Men faktum är att när vi låter pengar ligga och damma på nollräntekonto i ett decennium tar vi faktiskt också en risk, eftersom tiden och inflationen ju äter på pengarna. Det behöver fler inse. 1 biljon kronor på nollräntekonton är på tok för mycket. 

 

LÄS MER: Så snabbt sparar du till en miljon 

Dela upp pengarna i flera påsar

En buffert ska alltid ligga på sparkontot. Här finns inget alternativ. Pengarna ska vara tillgängliga snabbt om något oförutsett sker, vilket innebär att bunden sparränta knappast är en god idé. Hur stor buffert du ska ha beror förstås på din livssituation. En småbarnsfamilj i villa behöver en större pengapåse än ett singelhushåll i en bostadsrätt. 

Men när du har bufferten klar bör du sätta stopp på överföringen till storbanken. Lägg i stället pengar du tror att du kan avvara i 3–5 år en chans att växa i blandfonder. Pengar du inte ska ha på tio år lägger du med fördel i aktiefonder. Hit hör pensionssparande och sparande till barn och barnbarn. 

Börsen går upp och ned. I bland är det turbulent, så som under de senaste veckorna. Men det är dags att vi börjar se vårt miljardsparande på storbankernas nollräntekonton som en risk. Särskilt som vi nu faktiskt har prisökningar.

Prisökningarna, inflationen, gör att Riksbanken nu planerar att höja sin reporänta. Men räkna inte med att storbankerna gör det på ett bra tag. 

LÄS MER: Beskedet: Högre sparräntor att vänta hos nischbankerna 

LÄS MER: Här är fonderna du ska ha nu

 

 

TRE KORTA FRÅN VECKAN

HÖJNINGSSIGNAL

December eller februari. Det är det som är frågan när Riksbanken lämnar räntebesked imorgon onsdag. Direktionen har tydligt flaggat för att höjningen nu slutligen kommer att bli av. Analytiker lär leta efter minsta signal eller tecken hos Stefan Ingves på när höjningen slutligen blir. 

 

LASTBILSFALL

Volvo släppte en superstark rapport i fredags för det tredje kvartalet. Ändå föll aktien tungt på börsen. Varför? Investeraroro. Nu ser vi på allvar hur nervositeten för en vikande konjunktur letar in sig på börsen, och kletar ned sig på konjunkturkänsliga bolag som Volvo. 

 

FONDTORKA

Antalet nystartade fonder per år har legat tämligen stabilt under de senaste åren. Men i år har ett trendskifte skett. Endast 29 nya fonder har startats under årets första nio månader, enligt statistik från Morningstar. Det kan jämföras med 79 stycken år 2016. Förklaringen är troligen de nya hårdare PPM-kraven, enligt Morningstar. Gott så. Fonder som enkom startas för PPM behöver vi inte. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!