Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Bratt

Champagnen flödar när du köper avgiftsfällan

Champagnen flödar. Foto: LOSTINBIDS / GETTY IMAGES/ISTOCKPHOTO

Minns ni när Migrationsverket firade en avvisning med champagne?

Jag föreställer mig att något liknande just nu sker hos din "rådgivare". 

Kommer ni ihåg rapporteringen om Migrationsverket, och hur det i december 2005 avslöjats att handläggare skålade i champagne efter att en rysk familj med ett sjukt barn avvisats? Enligt uppgifter som kom kort därefter firade personal på ett av Migrationsverkets kontor i Kristianstad en avvisning med tårta.

Otroligt osmakligt och upprörande. Så inga jämförelser i övrigt: det handlade om människor och liv och det den här krönikan handlar om något så trivialt som pengar. 

Ändå är det sådana här bilder jag föreställer mig på bank- och försäkringskontoren, när det blivit ännu ett försäljningsrekord i produkter som kunderna inte behöver. 

 

Lättare att rekommendera komplicerat

För nu är börsen orolig. Det går visserligen helt okej för svensk ekonomi fortfarande, men tillväxten backade i tredje kvartalet.

Signaler om vikande konjunktur står som spön i backen. Och i centrum för dramatiken står centralbankerna, som nu börjat lätta på sina stimulanser. Eftersom vi haft en, i stort sett, nio år lång börsuppgång, är det inte helt oväntat att eufori någon gång byts ut mot ett dämpat humör. Andningspausen efter Trumps och Xi Jinpings vapenvila lär vara tillfällig.

I det här läget vill många dra ned på risken i sitt sparande. Det är som om man hör det kollektiva vattnandet i munnarna på landets rådgivare och förmedlare. 

Anledningen är enkel. Den som vill dra ned på sin risk kan enklare övertygas att köpa en sparprodukt som innehåller flera tillgångsslag, exempelvis både aktier och räntor. 

En sådan produkt behöver inte alls vara fel, tvärtom. Men när tillgångsslag ska kombineras finns åtskilliga i branschen som frestas att göra det hela mer komplicerat – och betydligt dyrare – än det behöver och borde vara. 

 

 

Finns inte till för din skull

Den produkt som rådgivarna och förmedlarna vill sälja är ofta en fond som investerar i andra fonder med olika riskprofil. Ofta används finansiella instrument som derivat och swappar. Kostnaden anges i procent, vilket i sig kan vara svårt att översätta i kronor och ören, och tas ut i flera led. Det är vad som gör så kallade paketerade produkter så lömska. 

Det här är fonder som inte finns för att de behövs eller för att någon någonsin efterfrågat dem. De finns för att försäkringsbolag, förmedlare och fondbolag ska tjäna pengar. Expressen kunde tidigare i år avslöja att Skandia, som sade sig ha rensat ut dåliga och dyra fonder, egentligen har dem kvar på ett dolt fondtorg. Ett fondtorg som endast är till för försäljare. Rena skräpfonderna alltså, som endast finns till för förmedlarnas och rådgivarnas kunder. 

Vilka det är? De som varken ifrågasätter avgifter på 2–3 procent eller behovet av komplicerade finansiella instrument för ett vanligt månadssparande.

De som kan allra minst om sparande. 

 

Håll dig till det enkla

Så, hur göra om man vill dra ned på risken i sparandet?

Håll dig till det enkla. Det finns ingen anledning att köpa en dyr fond som investerar i andra fonder, oavsett vad försäljaren hävdar. Satsa i stället på en transparent och billig vanlig blandfond. För de finns faktiskt. KPA har en billig blandfond och Swedbank Robur Access Mix är billig och får högt betyg hos Morningstar. 

Glöm inte heller att det går alldeles utmärkt att sätta upp sin egen blandfond, genom att exempelvis kombinera en billig indexfond (exempelvis Länsförsäkringar Global Indexnära) med en billig korträntefond (exempelvis Swedbank Robur Penningmarknadsfond). Eller kanske rentav, med tanke på korträntefondernas magra resultat de senaste åren, lägga en del på sparkontot hos nischbanken. 

Den insikten, att du faktiskt kan göra det här bättre själv och spara många tusenlappar på köpet, är om något värd tårta och champagne. 

 

TRE KORTBITAR

Konjunkturoro

Konjunkturen är på allas läppar. Särskilt sedan BNP-siffran för tredje kvartalet föll med 0,2 procent jämfört med andra kvartalet. Det väcker frågor huruvida Stefan Ingves och Riksbanken verkligen kommer kunna höja räntan som planerat. Jag tror inte att höjningen i vinter ställs in, men att det blir svårt för direktionen att fullfölja sin prognos framåt. 

 

Börs-jojo

Börsen steg på måndagen sedan USA och Kina slutit ett slags vapenvila i handelskriget. Gott så, och det ger utrymme för december att enligt tradition bli en hyfsat god börsmånad. På längre sikt fortsätter dock molnen att dröja sig kvar på börshimlen. 

 

ISK-skatt

Det är nog för mycket att önska att C och L skulle få gehör för återställandet av ISK-skatten i ett eventuellt samarbete med S. Det vore synd att säga att skatten, trots höjningar i två omgångar av de rödgröna, är hög – men trots allt lämpar sig ISK inte längre för korta räntefonder. Du behöver ha en avkastning på omkring 1,5 procent för att ISK ska vara bästa valet. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!