Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fråga/svar: Så påverkar inflationen din ekonomi

Foto: Martin Olson/Ikano Bank / Ikano Bank

Inflationen är ett mått som ofta diskuteras i nyheterna – senaste i dag då inflationsmålet bommas rejält.

Men vad betyder inflationsgraden för din ekonomi?

Sparekonomen Sharon Lavie på Ikano Bank reder ut och förklarar.

Inflation är ett mått på hur mycket priset på de varor och tjänster som sålts i Sverige under en månad i snitt har ökat eller minskat från förra månaden och från samma månad förra året. 

Sharon Lavie, sparekonom, svarar på sex grundläggande frågor om inflationen.

1. Hur påverkar inflationen min vardag? 

– Förutom att inflationen visar om du får mer eller mindre för dina pengar så påverkar det indirekt dina lån. 

2. Hur påverkar inflationen mina lån?

– Riksbanken har som mål att hålla inflationen runt 2 procent. Det inflationsmått de använder kallas för KPIF och traditionellt har Riksbanken använt måttet för att styra reporäntan. En hög reporänta innebär att det blir dyrare att låna pengar och en låg reporänta innebär att det blir billigare att låna.

– Har inflationen varit låg eller bedömts vara låg under en längre period så har Riksbanken traditionellt sänkt eller behållit reporäntan på en låg nivå och tvärtom. Om inflationen varit hög eller bedömningen varit att den kommer stiga under lång tid så har de höjt reporäntan. 

3. Vad påverkar inflationen?

– Det är flera faktorer. Priset på olika varor och tjänster viktas efter betydelse och ger en sammantagen bild av prisutvecklingen i stort. Priset på varor och tjänster påverkas i sin tur av faktorer som handelskrig som kan ge högre tullar, priset på råvaror och tillgång till produkter inte bara i Sverige utan i hela världen. Stor efterfrågan, höjda löner eller andra ökade kostnader för att producera varor och tjänster höjer inflationen. Under januari 2020 bidrog det milda vädret till minskade elpriser som i sin tur dämpade inflationen.  

4. Varför ska Riksbanken styra inflationen?

– Anledningen till att Riksbanken ska styra inflationen är att om inflationen är låg finns en risk att hela ekonomin går på sparlåga eller man kan till och med tala om en ”kris”. Det kan resultera i mindre investeringar, högre arbetslöshet och att hushållen inte konsumerar. Detta blir en nedåtgående spiral. Då vill man stimulera ekonomin genom att göra det billigt att låna. På så sätt lånar fler företag till att investera i sina företag, som i sin tur kan ge mer jobb och bidra att hushållen har mer pengar att spendera. Billiga lån gör det också billigare att bo vilket gör att hushållen har lite pengar över att konsumera.

– Tvärtom så innebär en hög inflation att ekonomin är het, många är i arbete och det kan till och med finnas en brist på arbetskraft och företagen satsar stort. Priset på varor och tjänster ökar snabbt. Det innebär att pengarna förlorar i värde. Du får helt enkelt mindre köpkraft. Sparade pengar förlorar i värde och lånade pengar blir billiga. För att motverka detta höjer Riksbanken reporäntan så det blir dyrare att låna pengar. Det blir dyrare för företag som vill investera och behöver låna pengar och investeringsviljan stryps något. Även hushållens köpvilja begränsas eftersom bland annat boendekostnaderna ökar.

5. Varför höjde Riksbanken reporäntan i december om inflationen är under 2 procent?

– Det är en fråga som många ekonomer ställer sig. Riksbanken motivering är att inflationen på sikt ligger nära nog 2 procent och att även om Svenska ekonomin upplever en avmattning så är den på en stabil och god nivå. Det pekar samtidigt på flera orosmoln som kan påverka ekonomin negativt. Allt från USA handelskrig med Kina och en oro för kommande aktioner mot EU, Brexit där många detaljer återstår att förhandla om, politisk oro och Coronaviruset som påverkar produktionen i Kina.  

– Riksbanken höjde reporäntan från –0,5 procent i början på 2019 till –0,25 procent och ännu en höjning gjordes i december 2020 till 0 procent. Räntan är fortfarande låg men frågan är om de förhastat höjningen. Den senaste indikationen från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att inflationen (KPIF) endast är 1,2 procent. Det är ganska långt från 2-procentmålet.

6. Vad händer med räntorna, blir det en sänkning nu?

– Min bedömning är att Riksbanken kommer försöka avvakta utvecklingen och se hur inflationen rör sig. Direktionen kommer troligtvis att dra sig för att sänka räntan igen, nu när den är åter på 0 procent även om trycket på att de ska sänka räntan kommer öka om inflationen blir kvar på denna låga nivå. Det man som låntagare kan vara trygg med är dagens låga nivåer inte kommer höjas inom de kommande åren.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!