Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Väljarnas farhåga – försämrad ekonomi

Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: TT NYHETSBYRÅN
Övergångsregeringens budget. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: JOHANNA SVENSSON

De glada dagarna är över. Åtminstone är det den bild som nästan hälften av väljarna har om Sveriges ekonomi, enligt en mätning från Demoskop.

Samtidigt råder stor förvirring om vad som faktiskt kommer att hända med skatterna, visar Expressens rundringning.

– Skatterna ser ut att höjas för löntagare de närmsta åren, säger Elisabeth Svantesson (M).

– Vi ska varken ska höja eller sänka, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Har du en ekonomisk buffert?

Drygt hälften av väljarna tror att Sveriges ekonomi kommer att försämras det närmsta året. Det visar en ny mätning från Demoskop.

Så sent som i september angav mindre än var tredje väljare – 30 procent – att de trodde att Sveriges ekonomi skulle utvecklas till det sämre under året. Nu är siffran uppe i 49 procent, visar mätningen. 

– Man får säga att det är en relativt snabb förändring som har kommit. Fram till valet fanns det en hygglig jämvikt mellan ekonomiska optimister och pessimister, men under hösten och vintern har allmänhetens förväntningar på vad som ska hända med Sveriges ekonomi blivit markant dystrare, säger Peter Santesson, opinionschef på Demoskop.

”De glada dagarna är över”

När man jämför balansen mellan de med positiva respektive negativa förväntningar på vart ekonomin är på väg finns nu en övervikt för pessimisterna på ett sätt som vi inte sätt på flera år. Förväntningarna på samhällsekonomin har inte varit lika negativa sedan  hösten 2015, när migrationskrisen pågick för fullt, konstaterar Peter Santesson. 

– Om man ser till rent ekonomiska frågor har det faktiskt funnits en ganska solig inställning. Jobben, statens finanser, att det kommer att bli mer kvar i plånboken framöver, sådant har brukat höra till de allra största väljarfrågorna. Men under ett par år har det där fallit i skymundan.

Löften som kostar för statskassan

Utöver Sveriges ekonomi som helhet syns en pessimism även för vanliga löntagares ekonomi. 24 procent uppgav i september att de trodde att löntagarnas ekonomi skulle bli sämre under det närmsta året. I februari är siffran uppe i 37 procent.

– Regeringsuppgörelsen innebar rader med reformlöften som kostar för statskassan. Det ska göras stora satsningar på många områden. Men frågan är hur länge Magdalena Andersson kommer att kunna ha på sig spenderbyxorna och när det blir dags att göra något med svångremmen i stället. Under veckan har Andersson signalerat att en kommande skattereform kommer innehålla skattehöjningar på olika områden. Och allmänhetens ekonomiska förväntningar pekar i samma riktning, säger Peter Santesson. 

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, tycker att det är en oroväckande snabb förändring i hur hushållen ser på utvecklingen.

– Många är medvetna om att ekonomin ser ut att mattas av men också att vänsterregeringens politik ser ut att innebära höjda skatter för en majoritet av Sveriges hushåll.

Finns det fog till oro?

– Regeringen och dess stödpartier vill höja bensinskatten. Samtidigt diskuteras höjd fastighetsskatt. Att höja dessa skatter vore mycket olyckligt och jag delar den oro som återspeglas i mätningen. Görs detta dessutom när ekonomin vänder ner kommer många att drabbas hårt.

Hennes bild är att skatterna ser ut att höjas för löntagare de närmsta åren.

– Det är bekymmersamt och vi moderater kommer fortsätta se till att de som jobbar får mer pengar i plånboken men också säkerställa att alla skattebetalare får valuta för skattepengarna.

Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson (C). Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström skulle vara förvånad om den ökade oron för ekonomin hade med regeringsbildningen att göra och säger att det snarare handlar om konjunkturavmattningen som folk är medvetna om. 

– Den överenskommelse som nu har tagits fram och som ska genomföras kommer faktiskt att stärka svensk ekonomi. Den kommer att sänka skattetrycket både för folk och företag och kommer göra Sverige till ett ekonomiskt starkare land. Det tror jag många ser.

– Summerar man skatteförändringarna i januariavtalet sänks det svenska skattetrycket. Det är fakta. Att Socialdemokraterna sedan vill höja andra skatter är ingen större chock, sossar brukar vilja höja skatter. Men det blir inga skattehöjningar förrän vi är överens. 

Finansministern: ”Många osäkerhetsfaktorer”

Finansminister Magdalena Andersson (S) avfärdar likt Emil Källström att det skulle finnas ett samband med regeringsuppgörelsen och den ökade oron för svensk ekonomi.

– I huvudsak skulle jag tro att det är världsläget, dels den dämpade utvecklingen men också det upptrappade tonläge vad gäller internationell handel. Vi närmar oss också Brexit som riskerar att bli avtalslöst. Det är klart att det påverkar.

Finansminister Magdalena Andersson (S). ”Svensk ekonomi står stark. Samtidigt går vi in i en mer dämpad utveckling, och det är klart att det finns många osäkerhetsfaktorer”, säger Magdalena Andersson på frågan om det finns fog för oron. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hon avfärdar dessutom Elisabeth Svantessons bild om skattehöjningar. Däremot avfärdar hon också Emil Källströms bild om att skattetrycket kommer att sänkas. 

– Vi kommer genomföra en del skattesändningar vid årsskiftet som kommer. Senare under mandatperioden har vi sagt att vi ska genomföra en stor skattereform och utgångspunkterna för den står det att vi varken ska höja eller sänka skattetrycket.

Men Centerpartiet säger ju att skattetrycket ska sänkas totalt sett?

– I det som står om den här skattereformen finns inget sänkt skattetryck. Men det är ingen hemlighet att Centerpartiet är ett parti som vill att vi ska sänka skattenivåerna i Sverige och vi Socialdemokrater har inte gått till val på det. Vi har lite olika utgångspunkter. Det är inga konstigheter med det.

Är vi rustade för en lågkonjunktur som det ser ut nu? 

– Ja, det var därför jag tyckte att det var så viktigt att skapa ordning och reda i finanserna. Det första jag gjorde för fyra år sedan var ju att lägga om den politik som var tidigare med stora ofinansierade skattesänkningar som skapade underskott i statens finanser. Och det är så man rustar sig.

De övriga ekonomisk-politiska talespersonerna om förändringen:

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna:
Oscar Sjöstedt konstaterar att det finns en oro som han menar är befogad. Hans bild är att det beror på en kombination av tre saker: 

– Det finns en allmän medvetenhet om att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Sedan tror jag även att det finns en oro för att välfärden inte levererar vad den förväntas. Kombinerar man dessa två med en märklig regeringsbildning och att man inte riktigt vet om den här regeringen som vi har nu kommer att kunna leverera.

Hans bild är att skatterna för löntagarna kommer att öka. 

– Om man inte har jättehög lön det vill säga. Tjänar man mindre än 703 000 per år får man ju högre skatter indirekt, för den här skattesänkningen för de som tjänar ganska bra måste ju finansieras. 

 

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet: 

Ulla Andersson menar att det inte är något konstigt att en viss pessimism upplevs bland folk: 

– Efter en lång period av stark tillväxt syns nu tydliga tecken på avmattning i den svenska ekonomin. Signaler om en långsammare tillväxt kommer från många branscher. Bostadsmarknaden upplevs som osäker. Utvecklingen i omvärlden med handelskonflikten mellan USA och Kina, samt Storbritanniens kommande utträde ur EU spär på osäkerheten, så det är inte så konstigt om en viss pessimism upplevs bland folk. Bra att den  svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark.

Hennes bild är att skatterna inte kommer att öka för löntagarna. 

– För att finansiera välfärden och utjämna inkomstskillnader behöver de med de allra högsta inkomsterna och rikaste betala mer i skatt  men troligen kommer den här regeringen inte göra något sådant då de samarbetar med C och L som vill utöka inkomstskillnaderna.

 

Karolina Skog, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet: 

Karolina Skog säger att hon inte ser någon dramatik i den ökande pessimismen bland väljarna. 

– Sveriges ekonomi har ju gått på högvarv och alla vet att ett sådant läge inte varar för evigt. Nu ser vi en dämpning och alla som tar del av medier noterar så klart detta. Jag ser ingen dramatik i det här. 

Skatterna för löntagare kommer inte att öka i år, slår hon fast. Men vad som händer sedan låter hon vara osagt. 

– I år kommer det inte bli. Sedan har vi ju aviserat en skattereform. Det kommer ta lite tid och det kommer både vara sänkningar och höjningar. Vad summan kommer att landa på vet vi inte. Det är samtal mellan partierna som avgör det. Det är inte så konstigt att det är lite olika bilder som syns. 

 

Johan Pehrson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna:

Johan Pehrson anser att mätningen speglar den allmänna konjunkturavmattningen och att människor generellt är insatta i samhällsutvecklingen.

– Många människor jag träffar noterar inte minst signalerna om en avmattning eller nedgång på bostadspriserna. Gissar även att en del noterar den svaga svenska kronan. Men tror framför allt på att det finns en oro för förändringar i vår omvärld som kan påverka svensk ekonomi, till exempel riskerna med en Brexit.

För löntagarna – kommer skatterna gå upp eller ner det närmsta året?

– Liberalerna arbetar för att kunna fortsätta sänka skatterna på arbete och pensioner. En del sänkta skatter kommer att växlas mot högre skatt på det som skadar miljön. Den gröna skatteväxlingen. 

 

Så många tror att Sveriges ekonomi blir sämre

Andel personer som svarat ”sämre” på frågan ”hur tror du Sveriges ekonomi kommer att utvecklas under det närmaste året?”

Februari 2019: 49%

Januari 2019: 49%

December 2018: 43%

November 2018: 43%

Oktober 2018: 32%

September 2018: 30%

Augusti 2018: 31%

Juli 2018: 33%

Juni 2018: 30%

Maj 2018: 28%

April 2018: 27%

Mars 2018: 30%

Februari 2018: 26%

 

Så många tror att löntagarnas ekonomi blir sämre

Andel personer som svarat ”sämre” på frågan ”hur tror du vanliga löntagares ekonomi kommer att utvecklas under det närmaste året?”

 

Februari 2019: 37%

Januari 2019: 30%

December 2018: 25%

November 2018: 30%

Oktober 2018: 21%

September 2018: 24%

Augusti 2018: 26%

Juli 2018: 25%

Juni 2018: 21%

Maj 2018: 22%

April 2018: 23%

Mars 2018: 23%

Februari 2018: 20%

 

Så gjordes undersökningen

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten.

Fråga: ”Hur tror du … kommer att utvecklas under det närmaste året?”

Undersökningsperiod:  30 januari-5 februari 2019

Metod och urval: Demoskops slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel.

Antal genomförda intervjuer: 1 012 intervjuer.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder och parti i senaste val.

Beställare: Expressen.

Mätinstitut: Demoskop.

 

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!