Förklaringarna: Därför stiger elpriserna nu

Elprisexperten tror vi får leva med höga elpriser i vinter.
Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré.
Foto: Svenska kraftnät
Södra Sverige är mest utsatta, menar Svenska kraftnät.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Elpriserna har slagit höjdrekord den senaste veckan. En kombination av både kortsiktiga och långsiktiga faktorer, enligt Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré.

– Det är de höga kontinentala priserna som gör att priserna stiger även här i Norden, säger han.

Under måndagseftermiddagen kostade elen 4,34 respektive 3,70 kronor per kilowattimme i södra och norra Sverige. Det är det hittills högsta elpriset i samtliga fyra prisområden som Sverige delades upp i 2011.

I söndags valde Svenska kraftnät, landets elberedskapsmyndighet, att öka beredskapen på oljeeldade Karlshamnsverket i Blekinge – en del av den nationella effektreserven. Normalt tar verket 14 timmar att starta.

– På söndagseftermiddagen togs beslut om två timmars beredskap från klockan fem på måndag morgon. Vi har den inne när marginalerna är lite tightare. Den ligger kvar tills annat meddelas, säger Pontus de Maré. 

Den senaste veckans rekordhöga priser beror enligt flera experter på en pågående isläggning i de stora älvarna i Luleå, Umeå och Skellefteå, samtidigt som det varit svag vind och kallt runtom i landet. 

– Man drar ned produktionen för att det ska frysa, förklarar Pontus de Maré.

”Pågått ganska länge”

Men elpriserna har varit ovanligt höga under en längre tid.

Det beror enligt Pontus de Maré mycket på prisutvecklingen på kontinenten och att tillgången på gas i Europa är låg.

– Det är en integrerad marknad då vi är sammankopplade mot kontinenten genom Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och sedan har också Norge ökat sin sammankoppling med ytterligare kabel mot Tyskland och England. Det gör att priserna jämnar ut sig. Det är den generella anledningen till att prisnivån är väldigt hög, säger han.

Södra Sverige mest utsatta

Reserven på Karlshamnsverket har aldrig använts med anledning av elbrist, men sätts ofta i beredskap under vintern. 

Förra vintern var oljekraftverket i beredskap under drygt 800 timmar. Nio timmar gick man upp i det högre beredskapsläget som innebär tomgångskörning. 

Anledningarna till att använda reserven kan vara flera.

– Det skulle vara att ett av våra kärnkraftblock får problem, eller att vi skulle få problem med överföringen från norr. Det är södra Sverige som är utsatta, säger Pontus de Maré.

Stora exportörer – men beroende av import

Sett över året är Sverige stora exportörer av el, och risken för elbrist är generellt ganska låg enligt Svenska kraftnät. Men under enskilda timmar räcker inte elen.

Förutom Norge är alla nordiska länder importberoende. Framför allt under den så kallade topplasttimmen – timmen med högst elförbrukning.

Det beror enligt Pontus de Maré på att flera kärnkraftverk lagts ned under de senaste åren. Senast Ringhals 1 i Varberg.

– Även om vi haft en kraftig utbyggnad av vindkraften så räknas tillgängligheten på vindkraft bara med nio procent under topplasttimmen. När det är väldigt kallt kan det ibland sammanfalla med att det blåser väldigt lite, säger han.

I jämförelse ligger vattenkraft på en genomsnittlig tillgänglighet historiskt på 82 procent, och kärnkraft på 90 procent. 

Effektreserven på Karlshamnsverket

Elberedskapsmyndigheten Svenska kraftnät upphandlade effektreserv finns tillgänglig mellan 16 november och 15 mars och ligger på 562 megawatt. Det är regeringen som beslutar om storleken. Karlshamnsverket är en central del av den nationella effektreserven. 


Karlshamnsverket kan användas även utan att Svenska kraftnät beordrar det. 

Intervju med Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!