Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Experternas dom över budgeten: Slag i luften

LIVE-TV: Se Di TV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, säger att satsningen på lärarassistenter riskerar att bli ett slag i luften. Foto: Pressbild / Lärarnas riksförbund
Expressen har gått igenom några av regeringens storsatsningar i höstbudgeten – bland annat 525 miljoner extra till lärarassistenter. Foto: TT / JESSICA GOW
Magdalena Andersson, finansminister. Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

”Ett slag i luften”, ”riskerar att ätas upp” och ”långt från tillräckligt”. Men också en investering som passar ”som hand i handske”.

Expressen har gått igenom några av regeringens storsatsningar i den budget som ska läggas på onsdag tillsammans med initierade personer på respektive område.

– Jag är rädd att det blir ett slag i luften, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, om pengarna till lärarassistenter. 

1. LÄRARASSISTENTER: 525 miljoner extra: ”Rädd att det blir ett slag i luften”

En miljard kronor ska totalt läggas på att utöka satsningen på fler lärarassistenter för att fler lärare ska kunna avlastas, vilket innebär 525 miljoner mer än i våras. 

– Om man slår ut det på alla skolor som finns så är det klart att det inte så mycket pengar. Vi skulle hellre vilja se en satsning på lärares arbetsmiljö och löner, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet. 

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, säger att det är viktigt att man gör en tydlig gränsdragning för vad assistenten och vad läraren ska göra, eftersom hon tidigare kunnat ana att man från politiskt håll tror att detta skulle kunna vara lösningen på lärarbristen – vilket hon menar att det absolut inte är. 

– Det är klart att de här pengarna är ett välkomnat tillskott, men kommuner som skär ner riskerar ju att inte heller få del av de här pengarna. Jag är rädd att det blir ett slag i luften ifall det inte kompletteras med kraftfullare insatser på grundfinansieringen, som vi är djupt oroade över. 

Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund, är inte nöjd med regeringens skolbudget.

2. RÄTTSVÄSENDE: 700 miljoner extra ”Saknas 270 miljoner” 

De rättsvårdande myndigheterna får 700 miljoner kronor extra nästa år. Pengarna ska bland annat användas till få fler poliser till polismyndigheten, anställning av åklagaraspiranter hos åklagarmyndigheten, hemlig dataavlyssning hos Säkerhetspolisen, att öka yrkesattraktivitet inom Ekobrottsmyndigheten och för att bistå arbetet mot terrorism genom kustbevakningen. Domstolsverket får den största andelen av dessa pengar, 280 miljoner – men det är inte ens i närheten av vad de begärt. 

– De behöver det de begär, enligt min bedömning. Domstolarna är oerhört hårt pressade just nu. Det är viktigt att de kan skapa en situation där människor upplever rättssäkerhet och för det behövs det resurser, säger Marie B Hagsgård, jurist och konsult i domstolsutveckling.

– Om förtroendet för domstolarna sjunker finns det risk att medborgarna tar saken i egna händer. Domstolarna behöver mera pengar för att genomföra rättvisa rättegångar, inte bara avgöra mål snabbt, säger hon.

På Domstolsverket är man inte nöjd och säger att man behöver mera pengar till den dömande verksamheten, till säkerhet och kompetensförsörjning.

– Vi tycker självklart att det är positivt med ett tillskott. Men ja, vi hade önskat mer. Vi hade yrkat på 550 miljoner. I grunden är det tvistemål och brottmål som får de stora resurserna, vilket kommer vara fallet nu också. Men alltså inte på den nivå som det hade yrkats, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket. 

Marie B Hagsgård Foto: SVT

Då presenteras budgeten i sin helhet

Budgetpropositionen för 2020 lämnas till riksdagen onsdagen den 18 september klockan 8.00.

3. SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR: 100 miljoner extra: ”Svårt att veta vad som är en omstöpning av gamla pengar”

100 miljoner kronor läggs på så kallade karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Pengarna ska fördelas mellan regioner och ska bland annat kunna bidra till höjd lön för specialistsjuksköterskor som vill utöka sina ansvarsområden. 

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro säger att det är helt rätt prioritering att satsa på högre lön och specialistutbildning av sjuksköterskor, men att de vill avvakta helheten innan de kommenterar summor i detalj. 

– Det är svårt att få en överblick över vad som är nya pengar och vad som är omstöpning av ”gamla” pengar från politikens håll. Men uppenbart är att det behövs betydande satsningar i form av mycket pengar till vården: bristen på barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor leder till dagens situation med stängda vårdplatser och köer till behandling exempelvis i cancervården. 

Sineva Ribeiro. Foto: HENRIK JANSSON

4. KVINNOVÅLD: 155 miljoner extra: ”Långt ifrån tillräckligt”

Sedan tidigare hade regeringen beräknat 290 miljoner kronor för (framför allt) insatser till att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. I denna budget läggs ytterligare 155 miljoner kronor till, varav 45 är öronmärkta för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 

– Det är bra, men inte på långa vägar tillräckligt. Bra att man fortsätter att öronmärka pengar till hedersrelaterat våld, säger beteendevetaren Maria Bauer, expert på mäns våld mot kvinnor i Europeiska kvinnolobbyn (EWL).

– Det är fortfarande väldigt lite. Vi lyfter bara upp ena planhalvan, pengar går mest till kvinnors skydd och insatser för kvinnor. Jag vill se mycket mer insatser vad gäller männen, förebyggande arbete och forskning för att se till att vi inte hamnar i våld.

– Vi behöver göra mycket mer arbete tidigt i skolor och bland ungdomar. Det är en fråga för hela samhället. Och inte bara angår rättsväsende och socialförvaltning efter det att våldet har skett, säger hon.

Också Sara Mohammad, ordförande i föreningen GAPF, glöm aldrig Pela och Fadime, anser att det är för lite pengar.

– Vi är glada och tacksamma över varenda krona, men detta är långt ifrån tillräckligt. Det handlar även om vad görs med pengarna? Har kommunpolitiker och myndigheter hedersbrottsutsattas perspektiv? Man måste förena familjeperspektiv i åtgärder och insatser för målgruppen. Det krävs också tydliga barnrättsperspektiv och offerperspektiv, både i förebyggande arbetet med pengarna men också för stödinsatser för utsatta målgruppen, säger hon.

Maria Bauer

Tre stora skattesänkningar som görs 2020

Skattesänkningar på glesbygden: Skatten sänks med 1,35 miljarder kronor för människor som bor i vissa kommuner (80 stycken) i norra och västra Sverige. Samtliga personer, omkring 830 000 i dessa kommuner får en skattereduktion på 1 650 kronor per år. Detta är den största utgiftsposten i det så kallade ”landsbygdspaketet”, som beräknas kosta 2,2 miljarder nästa år.

Skattesänkningar för pensionärer: De pensionärer över 65 som har inkomster på över 17 000 får sänkt skatt. Detta berör ungefär en miljon personer och kostar lite mer än fyra miljarder.

Slopad värnskatt: Den skatt om fem extra procent som höginkomsttagare får betala i statlig skatt tas bort. Skatten betalas i dag av cirka 345 000 personer. Detta beräknas innebära sex miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter 2020.

5. GRÖN TEKNIK: 300 miljoner extra: ”Precis sådana här åtgärder som behövs”

I det som regeringen kallar för ”industriklivet” stöttar man industrins omställning till nollutsläpp. För att stötta industrins omställning till fossilfrihet förstärks nu denna satsning: från tidigare 300 miljoner kronor till 600 miljoner. 

Stefan Nyström, klimatchef på Naturvårdsverket, säger att de extra pengarna till industriklivet är ”hand i handske för vad vi behöver”, men att man kommer behöva föra en dialog mellan företagen och regeringen för att se hur länge pengarna faktiskt räcker. 

– Men jag tycker det är en jätteviktig satsning. De här teknikskiftena inom tung industri är helt avgörande för att Sverige ska lösa våra problem. Men också, med en promille av världens utsläpp, är det allra viktigaste att vi gör åtgärder i Sverige som kan intressera andra länder och som man kan skala upp ute i värden. Och då är det här precis sådana åtgärder. 

Stefan Nyström Foto: Naturvårdsverket

6. MEDIESTÖD: 140 miljoner extra: ”Risk att det äts upp”

För att förbättra förutsättningarna för nyhetsförmedling och lokal journalistik i hela landet stärks mediestödet med totalt 140 miljoner kronor 2020, inklusive tidigare aviserade ökningar. 

– Det är inte särskilt mycket pengar om man vill täcka de vita fläckar som saknar bevakning. Många kommer nog att konkurrera, så det blir inte mycket per företag, säger Ingela Wadbring, professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet.

– Samtidigt är det bra att man breddar stödet för nya aktörer, att det inte bara går till prenumererade produkter som tidigare press- och mediestöd.

– Problemet är att annonspengarna har flyttat till globala aktörer som Facebook och Google. Journalistiska mediers annonsinkomster har halverats på tio år. Det kan inte staten styra, marknaden fungerar inte så det här mediestödet är lite konstgjord andning, säger hon.

Tomas Backlund, vice förbundsordförande på Journalistförbundet, säger att många fler journalister skulle försvinna nästa år om det inte vore för den här statliga satsningen. 

– Flera av Sveriges största tidningar är redan berättigade till driftsstöd på grund av sjunkande upplagor och sämre hushållstäckning, och än fler kommer att vara det de närmast åren. En av konsekvenserna, som vi redan ser, blir då att det nya mediestödet till lokal journalistik och stödet till innovation och utveckling äts upp av de allt större utbetalningarna av driftsstöd, säger han.

Ingela Wadbring Foto: STEFAN SÖDERSTRÖM

7. LIVSMEDELSPRODUKTION: 191 miljoner extra: ”Kan inte skapa lönsamhet på god vilja”

191 miljoner kronor extra läggs för att i högre grad möjliggöra målet att producera mer svenska livsmedel. Pengarna kommer att gå till åtgärder inom livsmedelsstrategins strategiska områden: regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation. 

Lena Johansson, politisk chefredaktör på tidningen Land Lantbruk, säger att det är svårt att säga hur mycket nytta dessa pengar kommer att göra eftersom man ännu inte vet exakt hur de ska användas. Samtidigt betonar hon att vi har en väldigt låg självförsörjningsgrad i Sverige. 

– Den ligger på 50 procent. Om det på något sätt skulle bli en kris i Sverige är det enda vi skulle kunna försörja oss på är morötter, socker och vetemjöl. Skojar man till det lite kan man säga att det enda vi kan laga då är morotskaka. 

Hon fortsätter: 

– Det är bra att alla partier är överens om att man kan öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det blir bönderna säkert uppmuntrade av. Men nu krävs det handling också. Man kan inte skapa lönsamhet på bara god vilja. Till exempel skulle det kunna handla om att förenkla reglerna så att det inte är så krångligt att sälja livsmedel från sin egen gårdsbutik. 

 

8. SOLCELLER: 300 miljoner: ”De som står i kö kommer kunna ta del av det”

Privatpersoner, företag och organisationer kan i dag få ett statligt bidrag när de installerar solceller. 2020 ökas pengar till detta stöd med 300 miljoner kronor, vilket innebär att det då totalt läggs totalt 835 miljoner kronor för satsningen på solceller och energilagring.

– De summor som är föreslagna skulle göra att de som ansökt om stöd och står i kö i dag i väntan på besked om solcellsstöd skulle komma att kunna ta del av stödet under 2020, säger Susanne Karlsson, chef för enheten Hållbar el på Energimyndigheten. 

9. KLIMATSMARTA BILAR: 130 miljoner

Regeringen lägger 130 miljoner kronor extra till klimatbonusbilar och stärker utbyggnaden av infrastrukturen för snabbladdning längs större vägar med 50 miljoner kronor per år.

– Det här är en bra satsning och kanske statsfinansiellt neutral om man fortsätter med det nuvarande systemet att ökad skatt på de bilar som har mest utsläpp finansierar bidrag till klimatanpassade bilar, säger Mats-Ola Larsson, expert på mobilitet på svenska miljöinstitutet IVL.

– Det är viktigt att man styr bort från törstiga modeller och premierar inköp av klimatanpassade bilar. Den policyn har ännu inte fått något större genomslag i fordonsflottan, säger han och tillägger:

– Eftersom de flesta köper begagnade bilar är det viktigt att regeringen styr så att förstaköparna köper bränslesnåla bilar som sedan hamnar på marknaden för begagnade, säger han.

10. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN: 300 miljoner

Totalt satsas 900 miljoner (300 miljoner kronor per år) fram till 2022 för att göra barn- och ungdomspsykiatrin mer tillgänglig och för att få ner kötiderna.

– Det är ett steg i rätt riktning, men det kommer att krävas mer resurser många år framöver eftersom behoven är så stora. Det är viktigt att man kan fånga upp barn som behöver hjälp, säger Barnombudsmannen (BO) Elisabeth Dahlin.

– Mer resurser behövs framför allt för att vi ska kunna göra den första bedömningen inom 30 dagar. Det är väldigt viktigt att få möjligheten snabbt när barn mår dåligt. Det påverkar barns möjlighet att komma igen snabbt och också på lång sikt.

– Många barn vi talar med säger att det är att det är väldigt bra för dem att ha kontakt med BUP. Och det behövs också mera pengar för likvärdigheten så att vi når hela landet, säger hon.

De här skatterna kommer att ändras.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!