Jens Magnusson, privatekonom SEB. Foto: / ELISABETH OHLSON WALLINJens Magnusson, privatekonom SEB. Foto: / ELISABETH OHLSON WALLIN
Jens Magnusson, privatekonom SEB.  Foto: / ELISABETH OHLSON WALLIN
Per Nordkvist, biträdande avdelningschef på Finansinspektionens konsumentskyddsområde.Per Nordkvist, biträdande avdelningschef på Finansinspektionens konsumentskyddsområde.
Per Nordkvist, biträdande avdelningschef på Finansinspektionens konsumentskyddsområde.
Foto: / TT NYHETSBYRÅNFoto: / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: / TT NYHETSBYRÅN

Experten om blancolånet: ”Fullständigt vansinnigt”

Publicerad

När Jens Magnusson, privatekonom hos SEB, får höra om Evalis Åhlenius blancolån med 17-procentig ränta och 3 000 kronor i månadskostnad säger han: 

– Det låter fullständigt vansinnigt i mina öron. 

Blancolånen växer så det knakar och skuldberget bland de svenska hushållen låg under juli på 200 miljarder kronor. 

Evalis Åhlenius, 63, hamnade i en ekonomisk mardröm efter att hon tog ett blancolån på 190 000 kronor från Bank Norwegian

SEB:s privatekonom, Jens Magnusson, tycker lånets villkor låter "fullständigt vansinnigt". 

– Vi vet att det finns en snårig kreditmarknad där ute med sms-lån på 3 000 kronor som kan ha flera 100 procent i effektiv ränta, men även det här låter väldigt högt, säger han. 

Finansinspektionen: Konsumenten har också eget ansvar

Hur kan man få låna ut med sådana här villkor till människor? 

– Det är väldigt viktigt att bolaget tittar på konsumentens återbetalningsförmåga. Att konsumenten faktiskt kan betala tillbaka krediten och räntekostnaderna. Men konsumenten har faktiskt också ett eget ansvar att inte skuldsätta sig för mycket, säger Per Nordkvist, biträdande avdelningschef på Finansinspektionens konsumentskyddsområde. 

Kan det behövas lagändringar kring blancolånen? 

– Det finns en utredning: "Ansvarsfullare kreditgivning till konsumenter", som har lämnat sitt förslag till regeringen i vintras, vilket håller på att beredas. I utredningen lämnas ett antal förslag som vi står bakom vad gäller så kallade snabblån. Bland annat om ett räntetak, att man inte får ta för höga räntor, och att man inte får förlänga krediter hur många gånger som helst, säger Per Nordkvist. 

Svenskarnas gigantiska skuldberg

Siffror som Statistiska centralbyrån, SCB, nyligen släppte visar att hushållens bostadslån under juli uppgick till 3 018 miljarder kronor. 

I skuggan av den siffran kan motsvarade siffra för konsumtionslånen eller blancolånen, 200 miljarder kronor, låta futtig. 

– Men medan vi nu ser något av en avmattning av skuldökningen på bostadslånen så har i stället de här blancolånen, eller övriga lånen, tagit fart och börjat öka snabbare, säger Jens Magnusson. 

Finansinspektionen oroad över utvecklingen

I juni hade blancolånen en tillväxttakt på 9,4 procent vilket minskade till fortfarande höga 8,3 procent under juli. 

Finansinspektionen följer utvecklingen med oro: 

– Blancolånen är en liten del av den totala kreditmarknaden men den ökar relativt fort nu. Och vi har också varit oroade för den här kreditmarknaden eftersom det finns en risk att den mer utsatta konsumenten tar ett blancolån för att finansiera sin konsumtion. Det är väldigt viktigt att bolagen tar sitt ansvar i att göra sina kreditprövningar och mäter återbetalningsförmågan hos konsumenten, säger Per Nordkvist. 

Råd om blancolån

Privatekonomen Jens Magnussons råd till de som funderar på att ta blancolån: 

"Finns det alternativ? Behöver jag verkligen ta det här lånet? Det är frågor som man ska ställa sig först"

"Om du behöver ta ett lån, fundera på vad som är det billigaste alternativet. Det allra billigaste alternativet är oftast bolån. Om inte det alternativet finns så får man leta runt"

"Fundera på om lånet är till investering, något som ger bestående värde framöver, eller konsumtion. Om det är konsumtion: vad får mig då att tro att jag kommer ha större möjligheter att betala det här framöver? För någon gång ska det ännu betalas tillbaks" 

"Om du bestämmer dig för att ta ett blancolån: ju mindre känt kreditföretaget är – desto större anledning att lusläsa lånevillkoren. Även större och mer seriösa aktörer erbjuder blancolån"

 

Blancolån

Det finns många olika lånetyper för privat konsumtion, eller lån utan säkerhet som man brukar kalla lån som inte är bolån. Hos bankerna kan de till exempel kallas privatlån, blancolån, billån eller medlemslån. De här lånen har ofta högre ränta än bolån eftersom långivaren har sämre eller ingen säkerhet alls för lånet. 

Källa: konsumenternas.se

 

Varför ökar blancolånen?

Jens Magnusson, SEB: "Det man kan tro, och misstänka, är att det hör ihop med de tuffare kraven på bostadsmarknaden. Från att det infördes ett bolånetak och man tvingades ha 15 procent i kontantinsats, till tuffare amorteringskrav och högre priser på bostadsmarknaden, så kan man ju misstänka att det här spiller över på blancolånen. Det vill säga: det man inte får billigt i ett bra bostadslån fyller man på med blancolån som ofta är dyrare, eftersom det är svårt att spara ihop till kontantinsatsen" 

Per Nordkvist, Finansinspektionen: "Vi har inga exakta siffror på det. Däremot kan man se att tillväxttakten i blancolån har varit högre sedan vi införde bolånetaket och även amorteringskraven. Så det är klart att det finns en risk att det finns konsumenter som tar blancolån för att klara av kontantinsatsen, eller för att klara av att hamna på en nivå som gör att man slipper amortera så mycket som man annars hade behövt" 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen