Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"En tågkrasch i slow-motion"

Särskilt illa ute verkar Greklands nye premiärminister Lucas Papademos vara. Foto: All over
STOCKHOLM. Den politiska turbulensen i Italien och Grekland har gett nytt bränsle till eurozonens skuldkris. Ohållbara räntor slår nu mot allt fler länder - inklusive västeuropeiska ekonomier som Belgien och Frankrike.
Alltmer tyder på att Frankrike, eurozonens näst största ekonomi, är på väg att dras in i skuldkrisen.
– Det är som att bevittna en tågkrasch i slow-motion, säger en bankman till tidningen Financial Times, medan krisräntorna på tisdagen snabbt spred sig över nationsgränserna i eurozonen.

Stora ränteskillnader

Räntan på Frankrikes tioåriga statsobligation lyfte på tisdagen till 3,67 procent, upp från nivåer på lite drygt 2,50 procent för någon månad sedan. Det kan jämföras med den tioåriga svenska räntan, som noterade nytt bottenrekord på 1,58 procent på tisdagen.
Räntegapet beror på att marknaden befarar franska betalningsproblem.
– Det finns en direkt koppling mellan italienska storbanker, som Unicredit, och Frankrike, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, som tror att det franska kreditbetyget nu kan vara i fara, vilket skulle kunna späda på oron ytterligare.
Unicredit chockade i måndags marknaden med en jätteemission på 7,5 miljarder euro och slopad utdelning för 2011, för att klara framtida kapitalkrav.
Det har samtidigt blivit allt tydligare hur svårt det kan bli för övergångsregeringarna som skapats i Grekland och Italien.

Fyra orosmoln

Särskilt illa ute verkar Greklands nye premiärminister Lucas Papademos vara, som inte ser ut att få med sig högerpartiet Ny demokratis ledare på att skriftligt lova stöd för nya åtstramningar som ska säkra finansiellt stöd från eurozonen och IMF. Detta krav har upprepats flera gångar från Bryssel, men högerledaren Antonis Samaras har svarat att han inte följer några diktat utifrån.
Bergqvist ser fyra orosmoln, som nu driver på fondernas och bankernas flykt från alla tillgångar med kopplingar till eurozonens krishärdar. Det är politisk osäkerhet, risk för en ny recession och en allt större finansiell instabilitet.
– Dessutom råder det stor osäkerhet kring institutionerna i eurosamarbetet, säger han.
För att köpa tid och utrymme för en mer hållbar krishantering ser Bergqvist just nu ingen annan utväg än att Tysklands regering viker sig och öppnar upp för mer av de omstridda stödköpen från ECB.

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!