Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Din nya skatt blir lägre än på 45 år

Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys, anser att ”skatteuttaget måste upp, inte ner”. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Johanna Kull, sparekonom på Avanza, menar att lägre inkomstskatt är en nödvändig anpassning till omvärlden. Foto: KARL GABOR / PRESSBILD
Inte sedan början på 1970-talet har svenskarna betalat så lite skatt. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Magdalena Andersson (S). Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Elisabeth Svantesson (M). Foto: HANNA FRANZéN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: HENRIK ISAKSSON/PINIRO / /IBL
1 / 7

Först kom skattesänkningar via M/KD-budgeten – och nästa år avskaffas värnskatten av den nya rödgröna regeringen.

Inte sedan början av 1970-talet har svenskarna betalat så lite skatt.

– Jag tror att både Stefan Löfven och Magdalena Andersson har den här insikten, men att de inte har vågat sänka skatterna tidigare, säger Sven-Olof Lodin, en av arkitekterna bakom ”århundradets skattereform”.

I den politiska debatten har det traditionellt varit stor skillnad mellan socialdemokrater och moderater i skattefrågan, där de senare varit betydligt piggare på att lova sänkningar.

När alliansen vann valet 2006 avslutade de fyra borgerliga partierna tolv år av socialdemokratiskt styre. Den stora stridsfrågan: sänkt skatt på arbete.

Även i valrörelsen 2018 kretsade stor del av debatten kring skatterna.

I SVT:s statsministerduell i augusti kritiserade Stefan Löfven (S) sin motståndare Ulf Kristersson (M) för alliansens skattepolitik:

– Det lustiga är att era skattesänkningar alltid ska ge mest till dem som har mest, sa Löfven.

– Det där är inte sant, svarade Kristersson.

 

Nya skattesänkningar nästa år

Skattepolitiken har under hösten och vintern fortsatt att vara en het fråga.

M/KD-budgeten, som antogs av riksdagen i december, innehåller både ett sjätte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt.

I överenskommelsen mellan S, MP, C och L ingår ytterligare sänkningar: avskaffad värnskatt samt en större skattereform, som bland annat väntas innehålla sänkta marginalskatter.

Annie Lööf betonade att mittenpartiernas krav på sänkta skatter var avgörande för att Stefan Löfven skulle släppas fram som statsminister.

Men vilka partier har drivit igenom de största skattesänkningarna i Sverige – och hur mycket skattar vi i dag? Expressen har gått igenom hur den svenska inkomstskatten sett ut under de senaste 50 åren.

Så tog vi fram siffrorna

Beräkningarna av andelen skatt inkluderar arbetsgivaravgifter och samtliga skatter som betalas av arbetstagaren: kommunal inkomstskatt, eventuell statlig skatt, eventuell värnskatt och moms på inköp.

 

Hänsyn tas i beräkningarna till att typen av skatter har varierat över tid. På 70-talet, exempelvis, var arbetsgivaravgifterna mycket lägre, men alla betalade statlig inkomstskatt. Dessa data inkluderas i procentsatserna.

 

Hänsyn tas inte i beräkningarna till att man på 70- och 80-talen i större utsträckning gjorde olika typer av ränteavdrag och andra avdrag. Denna information återspeglas alltså inte i statistiken.

 

Lönerna har blivit högre över tid, både till följd av inflation och förbättrade villkor. För att återge en löntagares skatteandel över tid, måste hänsyn tas till löneutveckling.

 

Exempellönerna i artikeln utgår från löneutvecklingen hos industriarbetare (inklusive inflation). För att räkna ut skatter för den högre årsinkomsten i artikeln – 751 000 kr – har vi tagit en genomsnittlig industriarbetares årslön x2. För den lägre årsinkomsten – 282 000 kr – har vi utgått från en industriarbetares årslön x0,75.

 

Statistiken är framtagen och sammanställd med hjälp av Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

Det var längesedan svenskarna betalade så lite skatt som de gör i dag.

För att en person ska få 282 000 kronor i lön före skatt, betalar arbetsgivaren totalt 370 600 kronor.

Efter alla skatter – arbetsgivaravgifter, kommunal inkomstskatt och moms på inköp – så får löntagaren behålla 49 procent av pengarna. 51 procent av arbetsgivarens totalkostnad har, när pengarna är spenderade, betalats i skatt.

Senast 1974 fick en person med den inkomsten – justerad för löneutveckling – betala mindre andel skatt.

En person som i dag tjänar 282 000 kronor om året – 23 500 kronor i månaden – betalar alltså den lägsta skatten för den inkomsten sedan 1974.

Grafen visar andel av den totala lönekostnaden som varit kvar efter skatt, för årsinkomst 282 000 kr, 1971-2019.

Inte betalat mindre sedan 1971

För en person med 751 000 kronor i årslön – drygt 62 500 kronor i månaden – går i dag 60 procent av den totala lönekostnaden till skatt. Senast en person med motsvarande inkomst betalade lägre skatt var 1971.

När S, MP, C och L genom sin överenskommelse nu har enats om att slopa värnskatten och sänka marginalskatterna, kommer den sammanlagda skatten för höginkomsttagare sannolikt att bli lika låg som den var på 60-talet.

Grafen visar andel av den totala lönekostnaden som varit kvar efter skatt, för årsinkomst 751 000 kr, 1971-2019.

Det här är inte första gången Socialdemokraterna är med och sänker skatten.

Den största svenska skattereformen i modern tid – ”århundradets skattereform” 1991 – var resultatet av en överenskommelse mellan just Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet, i dag Liberalerna.

För en person med årsinkomst motsvarande 751 000 kronor gick då andelen skatt från 69 till 62 procent på ett år – en historiskt stor sänkning av marginalskatterna.

Reformen kom efter kraftiga skattehöjningar som pågått mer eller mindre oavbrutet sedan andra världskriget, genomförda av Socialdemokraterna.

Sven-Olof Lodin: ”Bättre med breda baser”

Sven-Olof Lodin är professor emeritus i finansrätt vid Uppsala universitet och var i egenskap av Näringslivets skattesakkunnige 1986-98 en av arkitekterna bakom århundradets skattereform.

Han menar att den statliga ekonomin vinner på låga skatter som gäller många, snarare än höga skatter som gäller få.

– Ur samhällsekonomisk synvinkel är det bättre med breda baser och låga skattesatser, än med smala baser och höga skattesatser, säger Sven-Olof Lodin.

Lodin hoppas att den tillträdande regeringen ska komma ihåg 90-talets stora reformer.

– Det gäller att ta tillvara på de erfarenheter som låg till grund för 1991 års mycket radikala reformer. Det är väldigt farligt om en betydande del av befolkningen är mer intresserad av skatteminimering än av inkomstmaximering.

Han tror inte att Socialdemokraterna är främmande för skattesänkningar i nuläget, men att de är rädda att skrämma bort väljare.

– Jag tror att både Stefan Löfven och Magdalena Andersson har den här insikten, men att de inte har vågat sänka skatterna tidigare, säger Sven-Olof Lodin.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, menar att en anpassning till omvärldens skattenivåer är nödvändig: ”Högutbildad arbetskraft blir mer och mer rörlig”. Foto: KARL GABOR / PRESSBILD

Sparekonomen: ”Åtta år av stillestånd”

Johanna Kull är sparekonom på Avanza. Även hon använder ”århundradets skattereform” som ett exempel:

– På 90-talet så var det ju en bred uppgörelse, över koalitionsgränserna. Och den första alliansregeringen hade ju egen majoritet, vilket är ganska ovanligt i svensk politik, historiskt sett.

Både växande globalisering och teknologisk utveckling är anledning till att hålla inkomstskatterna nere, menar hon:

– Vi lever i en global värld, och det går inte att ha väldigt mycket högre marginalskatter än andra länder för att framför allt högutbildad arbetskraft blir mer och mer rörlig, säger Johanna Kull.

– Under 90-talet har vi gått med i EU, vilket gör att vi har helt andra möjligheter att flytta och jobba i andra länder. Det har även skett en digitalisering – och för den vassaste kompetensen så konkurrerar man på ett internationellt plan.

Suhonen: ”Dödsskatt i stället för arvsskatt”

Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys, anser att skattepolitiken går åt fel håll: ”Jag vill se att skatteuttaget höjs, att vi tar ut mer till gemensam välfärd för att öka kvaliteten på sikt”. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Men alla är inte positiva till sänkta skatter. Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys, tycker att skattetrycket borde öka: 

– Skattekvoten! Den formella termen är skattekvoten, men nyliberalerna kallar det för skattetrycket. Det är som dödsskatt i stället för arvsskatt, säger Suhonen.

Skattekvoten är statens samlade skatteintäkter i relation till bruttonationalprodukten, BNP – summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

I dag är skattekvoten 44,3 procent. 1990, året före ”århundradets skattereform”, var skattekvoten den högsta i Sveriges historia – 50,4 procent. I början av 60-talet var den strax över 25 procent.

”Om vi ska klara samtidens utmaningar”

Daniel Suhonen säger att skattekvoten måste höjas om det svenska samhället ska fungera:

– Om vi ska klara samtidens utmaningar inom ramen för välfärdsstaten – alltså genom gemensamma lösningar – då måste ju sannolikt skattekvoten upp, inte ner.

Han menar däremot inte att skatterna för arbete måste höjas.

– Jag kan tänka mig till och med lägre inkomstskatter, men då framför allt för låginkomsttagare. Men jag vill se att skatteuttaget höjs, att vi tar ut mer till gemensam välfärd för att öka kvaliteten på sikt, säger Daniel Suhonen.

– När människor successivt får det bättre i ett samhälle, blir lösningen att låta kvaliteten på det allmänna åtagandet växa i takt med att vi blir rikare – att skattekvoten ska öka så att vi kan bygga ut välfärden. För om välfärden inte i värsta fall försvaras eller i bästa fall byggs ut, då kommer missnöjet. Och den analysen är inte så komplicerad, så den förstår ju till och med de på Timbro.

”Anders Borg avskaffade aldrig värnskatten”

Jacob Lundberg är chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Han är i grunden positiv till många delar i den nya överenskommelsen mellan S, MP, C och L.

– Om den här överenskommelsen blir verklighet så – och där är det ett stort om – då är jag positiv till väldigt mycket. Då är det många viktiga strukturreformer som blir av, som inte ens alliansregeringen lyckades med.

– Anders Borg avskaffade ju aldrig värnskatten till exempel, och nu verkar det bli en Socialdemokratisk regering som gör det.

Lundberg menar att den första alliansregeringen behöll värnskatten av taktiska skäl:

– Man ansåg att det var för fördelningspolitiskt känsligt, att man skulle få anklagelser om att bara sänka skatter för de rika och så. Då prioriterade man jobbskatteavdraget.

Jacob Lundberg, chefsekonom på marknadsliberala tankesmedjan Timbro, är positiv till överenskommelsen mellan S, MP, C och L: ”Anders Borg avskaffade ju aldrig värnskatten till exempel”.

”Historisk ironi”

Värnskatten – en statlig skatt på fem procentenheter för dem som tjänar över 703 000 kronor om året – infördes i sin ursprungliga form av den Socialdemokratiska regeringen 1995.

Beslutet kom bara några år efter att Socialdemokraterna enats med Liberalerna om 90-talets stora skattereform, och stjälpte principen om ”hälften kvar” som partierna enats om – att marginalskatten aldrig skulle vara högre än 50 kronor på den sista hundralappen.

Värnskatten var hela tiden tänkt som en tillfällig skatt, men har i praktiken blivit kvar sedan den infördes.

– Det är lite historisk ironi att det nu är Socialdemokraterna och Liberalerna som tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet plockar bort värnskatten igen, säger Jacob Lundberg.

 

Kvar i plånboken – 282 000 kronor i årslön

Arbetsgivaren betalar: 370 604 kr

Kvar efter alla skatter 2018: 179 432 kr

Kvar efter alla skatter 2019: 180 857 kr

 

Kvar i plånboken – 751 000 kronor i årslön

Arbetsgivaren betalar: 986 964 kr

Kvar efter alla skatter 2018: 392 414 kr

Kvar efter alla skatter 2019: 397 929 kr

 

* Med slopad värnskatt får en person med den här inkomsten 2 400 kronor extra per år kvar i plånboken.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!