Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför har bojkotten mot H&M ett brett stöd i Kina

Journalisten Jojje Olsson förklarar.
Ett gammalt uttalande från H&M har fått Kina att starta en omfattande bojkott av klädföretaget.
Foto: KIN CHEUNG / AP TT NYHETSBYRÅN
Den kinesiska sångerskan Victoria Song.
Foto: Imaginechina / TT NYHETSBYRÅN
Den kinesiska skådespelaren Huang Xuan har valt att avsluta sitt samarbete med H&M.
Foto: Wikimedia

H&M har råkat ut för en omfattande bojkott i Kina. 

Anledning: företaget motsätter sig tvångsarbete. 

Bojkotten har under helgen förvärrats och även spridits till andra klädtillverkare.

Världens andra största klädtillverkare H&M kan inte längre hittas på Alibaba, JD.com eller andra ledande kinesiska internetbutiker. Företagets app har även tagits bort på alla telefoner från Huawei och Xiaomi.

Flera fysiska butiker har stängt igen eller fått sin röda logotyp bortplockad. Från Hongkong i söder till Peking i norr, pågår demonstrationer utanför H&M:s affärer med krav på ursäkt eller försök att stoppa kunderna från att ta sig in och handla.

De kunder som väl tagit sig dit, vill säga. Karttjänsten för den ledande kinesiska sökmotorn Baidu ger nämligen inte längre några träffar vid en sökning på H&M. Det går heller inte att beställa en bil till butikerna med hjälp av Didi eller andra lokala taxi-appar.

Kampanjen mot H&M inleddes på uppmaning av kommunistpartiets ungdomsförbund. ”Sprida rykten för att bojkotta bomull från Xinjiang, och samtidigt också vilja tjäna pengar i Kina? Önsketänkande!”, fräste förbundet på den kinesiska mikrobloggen Sina Weibo i onsdags.

Ungdomsförbundet hänvisade till ett uttalande på H&M:s hemsida, där oro uttrycks för rapporter om tvångsarbete bland etniska minoriteter i regionen Xinjiangs viktiga bomullsindustri. H&M uppger i detta uttalande att man ämnar avsluta samarbetet med underleverantörer vars tvångsarbete går att verifiera.

Att uttalandet hade ett drygt år på nacken skapade en viss förvirring. Men det stod snart klart att uppmaningarna till bojkott mot H&M är en del av ett större politiskt spel.

”Även om uttalandet har funnits på (H&M:s) officiella hemsida i över ett år, så har det fått ny uppmärksamhet efter att EU nyligen utfärdat sanktioner relaterade till Xinjiang, vilket skickar starka signaler om inblandning i Kinas inre angelägenheter”, förklarade Global Times, som ges ut av partitidningen Folkets Dagblad, i veckan.

EU:s sanktioner – som utfärdades tillsammans med USA, Storbritannien och Kanada – mot fyra kinesiska tjänstemän och en lokal säkerhetsbyrå tidigare denna vecka, motiverades med förtrycket av etniska minoriteter i regionen Xinjiang. Sanktionerna var bara den senaste i en lång rad handlingar som dragit uppmärksamhet till övergreppen i regionen.

Viktig bomullsindustri 

Bomullsindustrin är en av de viktigaste näringarna i denna vidsträckta region, vars dramatiska bergskedjor och vidsträckta ökenlandskap utgör en sjättedel av Kinas yta. Över fem miljoner ton bomull produceras årligen i Xinjiang, vilket är närmare 90 procent av Kinas totala tillverkning.

Våren 2019 presenterade Wall Street Journal en kartläggning av tvångsarbete bland regionens garntillverkare. I fokus stod ett företag vid namn Huafu Fashion, och dess fabrik för färgat bomullsgarn i stadens Aksu, som är den största i världen.

Enligt kartläggningen bestod personalen i denna fabrik av etniska minoriteter som tidigare suttit i Xinjiangs politiska fångläger, dit cirka två miljoner uigurer och andra muslimska folkgrupper de senaste åren tagits utan föregående rättsprocess. Förutom tvångsarbete, utsattes personalen vid fabriken i Aksu för politisk indoktrinering och ”militärliknande övningar” iklädda uniformer.

H&M var ett flera internationella företag vars kläder kopplades samman med produkter från Huafu Fashion. I en kommentar till tidningen Omvärlden, uppgav en av H&M:s pressekreterare att företaget inte använder garn från Xinjiang, men tillade samtidigt att man utreder ärendet.

I mars 2020 släppte vidare tankesmedjan Australian Strategic Policy Institute (ASPI) en rapport med rubriken ”Uigurer till salu”. Där pekades återigen H&M – som ett av 83 internationella storföretag – ut för användningen av före detta lägerfångar i Xinjiang för tillverkningen av sina produkter, låt vara genom ett nät av underleverantörer så komplicerat många företag sannolikt saknade vetskap om saken.

Varför H&M?

Det uttalande som föranledde uppmaningen till bojkott mot H&M utfärdades just efter ASPI:s rapport, det vill säga för över ett år sedan. Även om timingen kan förklaras av en förvärrad geopolitisk situation, så hade många andra klädtillverkare vid samma tidpunkt utfärdat liknande uttalanden.

En av anledningarna till att just H&M hamnade i korsleden, kan enligt magasinet Foreign Policy vara den allmänt dåliga relationen mellan Kina och Sverige. Ytterligare en anledning kan vara att H&M de facto som ett av de första företagen agerade genom att i september i fjol avbryta allt samarbete med Huafu Fashion.

Oavsett vilket, så har fler företag under veckans gång fått liknande problem. Detta då ropen om bojkott gått från att bara gälla H&M till att omfatta snart sagt alla klädtillverkare som vid något tillfälle uttryckt oro för rapporterna om tvångsarbete inom Xinjiangs bomullsindustri.

Bojkotten är bred och har stort stöd hos allmänheten. Omedelbart efter utfallet från det kinesiska kommunistpartiets ungdomsförbund, meddelade filmstjärnan Huang Xuan att han avbryter sitt samarbete med H&M. 

Huang, som tills nyligen var den svenska klädtillverkarens märkesambassadör i Kina, tillade att han motsätter sig alla försök att smutskasta och sprida rykten om Kina.

Huang, som tills nyligen var den svenska klädtillverkarens märkesambassadör i Kina, tillade att han motsätter sig alla försök att smutskasta och sprida rykten om Kina.


Sångerskan Victoria Song, även hon ambassadör för H&M, gjorde strax därefter likadant.

Tunga kändisnamn som sångaren Jackson Yee och skådespelaren Wang Yibo följde snart efter genom att avbryta liknande samarbeten Adidas respektive Nike. Vad gäller Nike så har fotbollslaget Shanghai Shenhua till och med raderat företagets logotyp på officiella bilder från lagets träningar.

På mikrobloggen Sina Weibo drog hashtaggen ”Jag stöder bomull från Xinjiang” över fyra miljarder visningar på bara två dagar.

Initiativet eldas på av politiska aktörer. Redan i torsdags listade partitidningen Folkets Dagblad just Nike och – tillsammans med Burberry och New Balance och rad andra företag – som ryktesspridare vars produkter bör bojkottas.

Oro för brott mot mänskliga rättigheter

Dessa företag har gemensamt att de ingår i Better Cotton Initiative (BCI), en icke vinstdrivande organisation baserad i Schweiz med syfte att säkerställa hållbarheten inom den globala bomullsindustrin. I oktober i fjol tog BCI bort bomull från Xinjiang från sin lista över godkända produkter för den kommande modesäsongen.

I december meddelade vidare den amerikanska regeringen att man stoppar all import av bomull från Xinjiang, på grund av risken att den ”kan ha tillverkats genom slavarbete i vad som hör till några av de mest flagranta brotten mot mänskliga rättigheter som pågår i dag”. 

Månaden därpå benämnde USA:s avgående utrikesminister Mike Pompeo övergreppen i Xinjiang för folkmord. Hans efterträdare, Joe Bidens utrikesminister Antony Blinken, har upprepat sin företrädares klassificering. Sedan dess har bland annat Kanadas och Hollands parlament röstat för att klassa situationen i regionen som folkmord.

Den ökade uppmärksamheten gör det allt svårare för företag att ignorera förföljelserna, trots kinesiska myndigheters kategoriska förnekelse av att det alls pågår några övergrepp i Xinjiang. När de första uppgifterna om regionens fångläger för etniska minoriteter började cirkulera, dementerade Peking lägrens existens. Efter att bevisen blivit överväldigande menar man i stället att lägren är faciliteter för utbildning, som på samma gång bekämpar fattigdom och religiös extremism. 

Vad gäller bomullen, så beskyller statliga kinesiska medier USA och väst för att attackera lokala industrier i syfte att underminera den lokala ekonomin, i en tid då amerikanska bomullstillverkare halkar efter kinesiska konkurrenter.

Företag tvingas välja

Enligt Adrian Zenz, forskare vars arbete bidragit till att avslöja tillståndet i Xinjiang, utgör dessa bojkotter nästa steg i Pekings strategi att släta över och tysta kritiken mot utvecklingen i regionen. Vid sidan av att förneka övergreppen, menar Zenz, så satsar regimen samtidigt på att ”helt enkelt krossa och tysta all opposition” med hjälp av ekonomiska straffåtgärder.

Att göra västerländska företag delaktiga i övergreppen genom att få dem att omfamna och köpa bomull från Xinjiang, ger i sin tur enligt Zenz ökad kredibilitet till myndigheternas narrativ om att allt står väl till vid Xinjiangs fångläger och fabriker.

I flera fall har man redan lyckats. Klädföretaget Inditex, ägare till bland annat klädmärket Zara, tog raskt bort ett snarlikt uttalande från alla sina hemsidor efter att H&M fått bekymmer. Japanska klädkedjan Muji går ännu längre, genom att öppet uttala stöd för Xinjiangs högkvalitativa bomull såväl online som i kinesiska medier.

Även H&M har kommit med ett uttalande. Men inte av den sort som redaktörerna för Folkets Dagblad eller klungorna av demonstranter utanför företagets fabriker i Kina hoppats på. 

Istället postade H&M i veckan ett nytt uttalande på sin kinesiska hemsida och mikrobloggen Sina Weibo, där man underströk vikten av hög standard och transparens i de globala leverantörskedjorna. Att inte använda bomull från Xinjiang är inget politiskt ställningstagande, eftersom H&M ”respekterar kinesiska kunder” och vill fortsätta utveckla sin närvaro i landet.

Human Rights Watch beskriver situationen som ”ett lackmustest” för internationella företags upprätthållande av åtaganden för att värna om mänskliga rättigheter. För H&M, vars försäljning i Kina endast utgör fem procent av företagets totala omsättning, kan det finnas incitament för att fortsätta stå på sig.

För andra företag vars ekonomiska återhämtning är mer beroende av Kina - där ekonomin repat sig fort efter pandemin - framstår ekvationen sannolikt som mer problematiskt.

Klädföretag som fortfarande hotas av bojkott i Kina (ett urval)

H&M

Adidas

Nike

Uniqlo

Burberry

Converse

New Balance

Puma

Klädföretag som de senaste dagarna som uttalat stöd för bomull från Xinjiang:

Zara

Muji

Calvin Klein

Tommy Hilfiger

Northface

Fila

Asics

Hugo Boss

Fakta: Xinjiang

Av regionen Xinjiangs 25 miljoner invånare är knappt hälften etniska kineser. Resterande utgörs av muslimska minoritetsfolk, varav uigur är störst.

Motsättningar ledde till etniska upplopp 2009, med minst 200 döda som följd. Sedan dess har flera dödliga attacker vilka Kina klassar som ”terroristdåd” ägt rum mot etniska kineser.

Sedan den hårdföre Chen Quanguo blev partisekreterare 2016, har kontroll och övervakning över regionens etniska minoriteter trappats upp dramatiskt.

2017 kom fler rapporter om ett gigantiskt lägersystem, dit omkring två miljoner människor förts de senaste åren. Enligt Peking är lägren till för att bekämpa terrorism och motverka fattigdom.

Enligt flera NGO:s och tidigare fångar, är tortyr och politisk indoktrinering praxis i lägren. Flera vittnen har berättat om sexuella övergrepp, inklusive systematiska våldtäkter och tvångssterilisering.


Källor: Human Rights Watch, The Guardian, Kinas utrikesministerium

Experten inför bolagets rapport där problemen i Kina sätts under lupp.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!