Skärmdump från Facebook där det står att man kan vinna en Iphone, Samsung-telefon eller Playstation. Foto: PrivatSkärmdump från Facebook där det står att man kan vinna en Iphone, Samsung-telefon eller Playstation. Foto: Privat
Skärmdump från Facebook där det står att man kan vinna en Iphone, Samsung-telefon eller Playstation. Foto: Privat
Ann Ljunglund, 56, är en av dem som fått upp den falska Comhem-sidan i sitt flöde. Foto: PrivatAnn Ljunglund, 56, är en av dem som fått upp den falska Comhem-sidan i sitt flöde. Foto: Privat
Ann Ljunglund, 56, är en av dem som fått upp den falska Comhem-sidan i sitt flöde. Foto: Privat

Comhem-bluffarnas metod på Facebook

Publicerad

På Facebook florerar en tävling där Comhems kunder har chansen om att vinna en Iphone 7 – om man anger sina bankuppgifter.

Men avsändaren är inte Comhem – och polisen misstänker att det kan röra sig om ett bedrägeri.

– Det här är ju vad som ser ut som ett klassiskt fishing-trick, säger kriminalinspektör Björn Seeth på Nationellt bedrägericenter.

Under de senaste åren har det rapporterats flitigt om bedrägerier på Facebook, där användare lockats in på falska sidor. Avsändarna har bland annat påståtts vara Ikea och Ica. Nu verkar det även som att bedragarna fått upp ögonen för den populära bredbands- och tv-leverantören Comhem.

Ann Ljunglund, 56, är en av dem som fått upp den falska Comhem-sidan i sitt flöde.

– Det ser ju väldigt relevant ut. Man ska svara på en massa frågor. Jag gjorde något liknande för någon månad sedan där jag blivit utvald och vunnit en Iphone, det slutade med att man skulle acceptera villkor som var skrivna på franska. Jag tänkte att det var försäljningsvillkor och avbröt erbjudandet om att ta emot vinsten. Jag tänkte att det här var något liknande, berättar hon.

 

LÄS OCKSÅ: Tess, 39, går back 14200 kr – köper godis

 

När hon förstått att det kunde ligga något lurt bakom kontaktade hon Comhem. De bekräftade då att de inte hade något att göra med Facebook-sidan.

– Det är för jäkligt att de använder deras namn och loggor så där, säger Ann Ljunglund.

Även Susanne Dejenfelt, 59, fick upp bluffen i sitt flöde. Hon klickade sig först vidare, men när de efterfrågade kort- och personuppgifter stängde hon av det direkt.

Oroar du dig för bedrägerier? Lena och Arne Rössel, 71, glada pensionärer, Stockholm: "Det är klart att vi gör, men vi är uppmärksamma nu. Vi blev utsatta för en kortstöld efter att de tittat på koden vid en bankomat en gång." Foto: Alex LjungdahlOroar du dig för bedrägerier? Lena och Arne Rössel, 71, glada pensionärer, Stockholm: "Det är klart att vi gör, men vi är uppmärksamma nu. Vi blev utsatta för en kortstöld efter att de tittat på koden vid en bankomat en gång." Foto: Alex Ljungdahl
Oroar du dig för bedrägerier? Lena och Arne Rössel, 71, glada pensionärer, Stockholm: "Det är klart att vi gör, men vi är uppmärksamma nu. Vi blev utsatta för en kortstöld efter att de tittat på koden vid en bankomat en gång." Foto: Alex Ljungdahl
Martin Örblom, 30, konsult, Solna: "Nej. Det är ingenting som jag oroar mig för på daglig basis." Foto: Alex Ljungdahl / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSENMartin Örblom, 30, konsult, Solna: "Nej. Det är ingenting som jag oroar mig för på daglig basis." Foto: Alex Ljungdahl / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN
Martin Örblom, 30, konsult, Solna: "Nej. Det är ingenting som jag oroar mig för på daglig basis." Foto: Alex Ljungdahl / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN
Ingrid Roos, 55, säljare, Lund: "Nej det gör jag inte. Man får ju hoppas att man inte blir bedragen, men man kan ju inte gå och oroa sig hela sitt liv." Foto: Alex LjungdahlIngrid Roos, 55, säljare, Lund: "Nej det gör jag inte. Man får ju hoppas att man inte blir bedragen, men man kan ju inte gå och oroa sig hela sitt liv." Foto: Alex Ljungdahl
Ingrid Roos, 55, säljare, Lund: "Nej det gör jag inte. Man får ju hoppas att man inte blir bedragen, men man kan ju inte gå och oroa sig hela sitt liv." Foto: Alex Ljungdahl

– Man blir ju arg, säger hon.

Nationellt bedrägericenter: ”Klassiskt fishing-trick”

Kriminalinspektör Björn Seeth på Nationellt bedrägericenter är även han inne på att det rör sig om ett bedrägeri.

– Det här är ju vad som ser ut som ett klassiskt fishing-trick. När man helt enkelt påskiner att vara någonting annat än vad man är, i det här fallet Comhem. Man ser också att svenskan inte är helt perfekt. Det är tiden, att man ska svara på frågor inom en kort tid, Sedan är ju det här med att man ska ange kortuppgifter, däri ligger ju själva kroken, säger han.

Bank- och personuppgifter menar han att man aldrig ska lämna ut på det sättet.

– Det här vill man då kunna använda för att då kunna handla på nätet. Så det är fishing för att komma åt dina kortuppgifter, för att sedan handla med hjälp av dem, säger Björn Seeth.

Max Hellström på Comhem: ”För jävligt”

Även på Comhem är man medveten om att den här typen av bedrägerier existerar. Den typen av tävlingar som utlyses i inlägget genomför de aldrig.

– Någonstans finns det alltid en fråga om kontonummer. Nu är jag inte helt hundra på detta, men normalt sett så brukar det vara så att man klickar sig vidare någonstans och så är det oftast kontonummer som de är ute efter. Men någonstans finns det ju ett bedrägeri i det här. Man gör det ju inte bara för att det är kul, säger presschef på Comhem, Max Hellström.

Comhems presschef Max Hellgren.

 

LÄS OCKSÅ: Här är kommande Nintendo Switch

 

Han menar också att de aldrig begär ut person- eller bankuppgifter på det här sättet.

– Det är för jävligt. Det är klart att de flesta är lite vaksamma, men det är alltid några som undrar vad det är för någonting och varför man ber om de här uppgifterna. Så det blir alltid lite problem för oss och det värsta är ju att några kanske tror att det är Comhem som står bakom det här. Och det är ju illa, säger Max Hellström.

Polisen: Var vaksam

På Nationellt bedrägericenter arbetar man aktivt mot den här typen av bedrägerier. Men trots det måste man som privatperson se upp när man rör sig ute på nätet.

– Det måste bli ett allmänt medvetande om att det här förekommer konstant i olika varianter. Var medveten om att det här kan dyka upp i alla former av medier som du har: I din mobiltelefon, i ditt Facebook-flöde, i ett vanligt mejl eller som en pop-up-bild om du är inne på en sida. De dyker upp, men låt dig inte luras, säger Björn Seeth.

Hans främsta råd är att aldrig klicka sig in på den här typen av material. Varken via mejl eller via Facebook.

– Det är skräp som kommer upp rakt upp och ner. Det finns ingen som på det här sättet vill skänka dig en Iphone 7, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen