Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så påverkas din ekonomi av Riksbankens höjning

Viktor Munkhammar, Di, Annika Winsth, Nordea, och Andreas Wallström, Swedbank kommenterar i studion.

Riksbanken höjde reporäntan och fyra år och tio månader av den historiska minusräntan är därmed just historia.

– Jag tycker inte man ska stressa och binda sina lån nu, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

På torsdagen höjde en oenig riksbanksstyrelse reporäntan från minus 0,25 till 0.

Beskedet kommer att påverka boräntorna för miljontals svenskar då många av utlåningsinstituten kommer att höja sina utlåningsräntor.

Tre ekonomiexperter förklarar hur du ska tänka kring det nya ränteläget – och vad som väntar under 2020:

MARIA LANDEBORN, SPAREKONOM, DANSKE BANK: ”Inget talar för nya höjningar 2020”

1/ Gör Riksbanken rätt som höjer?

– När svensk ekonomi gick som tåget för ett par år sedan hade det varit mer logiskt att höja. Nu sviktar konjunkturen, arbetslösheten ökar och inflationen är under målet, och i ljuset av det tycker jag att tajmingen är märklig. Sedan finns det argument för en höjning också. Effekten av minusräntan på tillväxt och inflation är tveksam. Dessutom har den låga räntan bidragit till ökade klyftor genom att göra det billigt att låna, och få priset på bostäder att stiga. En möjlighet är att en lite högre, positiv ränta faktiskt är mer gynnsam för ekonomin på lite sikt än en till synes evig minusränta.

2/ Vad talar för nya höjningar under 2020?

– Ingenting. Riksbanken själv planerar inga höjningar, inflationen förväntas ligga kvar under målet på 2 procent och konjunkturen är svagare än för ett par år sedan. Om inget oväntat inträffar så lär nästa höjning dröja. Kanske är det mer sannolikt att nästa ränteändring i stället blir en ny sänkning.

3/ Hur ska man som låntagare tänka nu – bundet eller rörligt?

– Man ska se till sin egen ekonomi och vilka marginaler man har för högre räntor. Är man oroligt lagd eller har litet utrymme kvar i plånboken när alla utgifter är betalda så kan man binda räntan. Det skiljer väldigt lite mellan rörliga och bundna räntor i dag, så kostnaden är en icke-fråga. Däremot behöver man fundera på hur länge man planerar att bo kvar, och lägga lånet hos en bank där man vill fortsätta vara kund. 

Maria Landeborn.Foto: ALEXANDER DONKA

Annons:

FRIDA BRATT, SPAREKONOM, NORDNET: ”Kommer ha låga boräntor länge”

Nordnets sparekonom Frida Bratt om hur man ska agera på höjningen av styrräntan.

1/ Gör Riksbanken rätt som höjer?

– De behövde höja nu eftersom de väldigt, väldigt tydligt kommunicerat att de tänker göra det. Det hade varit extremt märkligt om de bytt fot helt plötsligt, och då hade de fått kritik för sin kommunikation och oförutsägbarhet. Man ska komma ihåg att det är en duvaktig höjning Riksbanken levererar, eftersom de lovar nollränta under lång tid. Nu, när kritiken mot minusränteexperimentet bör tystna, kan de få ett lugn i nollräntan och stanna där och avvakta utvecklingen. 

2/ Vad talar för nya höjningar under 2020?

– Ingenting. Jag tror att Riksbanken kommer att ligga kvar på nollränta under lång tid och det är också vad direktionens egen prognos säger. Skulle vi få en väldigt mycket snabbare avmattning i konjunkturen än vad som nu väntas så ligger en sänkning närmare till hands. Man ska komma ihåg att den här höjningen inte görs för att strama åt, utan bara för att komma upp från minusränta till noll. 

3/ Hur ska man som låntagare tänka nu – bundet eller rörligt?

– Jag tror absolut att bankerna skulle kunna hänga med upp med sina rörliga bolåneräntor några punkter. Men så länge man klarar några punkters högre bolåneränta tycker jag man ska fortsätta ha rörligt. Vi kommer ha låga boräntor länge så gå inte på lockrop om att det är bra att passa på att binda sig till banken. Nackdelarna med att binda, att det exempelvis blir väldigt dyrt att bryta lånet i förtid, överväger än så länge. Håll hellre rörligt men sätt av mellanskillnaden mellan din bolåneränta i dag och en ränta på exempelvis tre procent i en buffert. Då slipper du vara bunden till en bank men är beredd den dag räntorna stiger snabbt. 

Frida Bratt.Foto: NORDNET

JOHANNA KULL, SPAREKONOM, AVANZA: ”Stressa inte med att binda lånet”

1/ Gör Riksbanken rätt som höjer?

– Ja, studier pekar på att minusränta bara haft marginell positiv effekt på inflationen. Dessutom signalerar den kris och har negativa bieffekter som till exempel ökat risktagande och stigande tillgångspriser vilket riskerar leda till att bubblor byggs upp. Vi ska också komma ihåg att även 0-ränta är en mycket låg ränta och en fortsatt expansiv penningpolitik.

 2/ Vad talar för nya höjningar under 2020?

– Inte mycket alls. Enligt Riksbankens prognos vid senaste räntebeskedet i oktober kommer inte räntan höjas igen förens en bra bit in i 2021, och det är något som i princip alla bedömare är eniga om kommer att hålla. Inflationen är fortfarande under målet på 2 procent och Konjunkturinstitutet har skruvat ner sin bedömning om Sveriges BNP-tillväxt 2020. Att Riksbanken i det läget skulle höja räntan ytterligare är högst osannolikt.

3/ Hur ska man som låntagare tänka nu – bundet eller rörligt?

– Jag tycker inte man ska stressa med att binda. Höjningen borde i teorin inte påverka boräntorna i någon större omfattning. Dels för att vi talar om en enskild höjning vilken spås bli den enda på flera år, men framför allt eftersom bankerna överlag gynnas av att vi nu lämnar minusterritoret. Vill man binda sin ränta ska man göra det för att man vill veta exakt vilken månadskostnad man får varje månad och så ska man vara säker på att man kommer att bo kvar i bostaden bindningstiden ut. Annars är det bättre att ha rörligt men att se till att leva som om man hade en dubbelt så hög ränta som i dag och spara eller amortera mellanskillnaden. 

Johanna Kull.Foto: PRESSBILD / PHOTO KARL GABOR
Annons: