Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så lyckas du runda amorteringskravet

Boendeekonomen Emma Persson kallar det hela en ”kostnadsfälla”.Foto: Anders Wiklund/TT
Det finns ännu inget formellt beslut gällande de nya reglerna. Foto: Hasse Holmberg/TT

Om riksdagen beslutar om att tillfälligt slopa uppskovstaket kan det leda till att man kan komma undan amorteringskravet, skriver DN.

Men boendeekonomen Emma Persson kallar det hela en ”kostnadsfälla”.

– Jag kan tänka mig att det lockar att skjuta upp saker, men ibland så är det bättre att riva av plåstret direkt, säger hon.

Så fungerar amorteringskravet

Lån på 70 procent eller mer av bostaden måste amorteras med 2 procent av hela lånebeloppet varje år. Amortering av lån sker i regel varje månad.

Vid 50–70 procent är årstakten 1 procent.

Nyproducerade bostäder omfattas inte av amorteringskravet under fem år.

Själva syftet mer regeländringarna ska vara att öka rörligheten på den svenska bostadsmarknaden. Idén är att utsikten om att slippa betala skattebeloppet på direkten ska få fler som går i säljtankar att ta beslutet om att gå vidare, skriver Dagens Nyheter.

Om det skulle komma ett beslut om att tillfälligt slopa uppskovstaket skulle det kunna leda till att man efter att ha sålt sin bostad kan behålla en större del av sin vinst. Det kan man sedan använda för att sänka belåningsgraden vid köpet av sin nya bostad.

"Riskerar att bli en fälla"

På så sätt så sänks också det belopp som ska amorteras enligt de nya kraven. I vissa fall så kan det också försvinna helt.

– Det här riskerar att bli en fälla. För det blir dubbelt så dyrt för de som gör så här. Dels är uppskovsräntan så pass hög att den är mycket dyrare än vad du kan få ett vanligt bolån för i dag. Om du inte heller amorterar så minskar ju inte dina räntekostnader på sikt, säger boendeekonom på SBAB, Emma Persson.

Emma Persson: Riskerar att bli en kostnadsfälla

Räntan på uppskovet är egentligen inte en ränta, utan en skatt. Det tas ut en schablonskatt på 0,5 procent av uppskovsbeloppet, vilket motsvarar en bolåneränta på 3,25 procent, skriver DN.

– Jag tror att det riskerar att bli dyrare för hushållet i det låga loppet. Om man som hushåll inte tänker långsiktigt, utan bara tänker här och nu, då kan det bli en kostnadsfälla. Oavsett vilket beslut man som bolånetagare fattar är det viktigt att tänka igenom beslutet och att räkna på de bägge alternativen, säger Emma Persson.

Boendeekonomen Emma Persson.Foto: Klemner Studio

Inget formellt beslut ännu

Det finns ännu inget formellt beslut gällande de nya reglerna. Men regeringen kommer med stor sannolikhet att inom en snar framtid ta ett sådant beslut för att kunna lägga fram det för riksdagen för att sedan röstas igenom senare i höst, skriver DN.

– Förslag av den här typen är alltid komplicerade. Det är kanske inte alltid som man lyckas tänka på alla effekter, säger Emma Persson.

Annons: