Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så dyr kan din bostad bli – med ny fastighetsskatt

En återinförd statlig fastighetsskatt skulle innebära högre kostnader för villaägare.Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Åsa Hansson, nationalekonom Lunds universitet.Foto: Pressbild
Skattebetalarnas chefsekonom Erik Bengtzboe.Foto: Pressbild
Det finns de som föreslår fastighetsskatt även för bostadsrätter.Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Allt fler röster har höjts för att återinföra fastighetsskatten.

Men den riskerar slå hårt mot bostadsägare.

– Vissa skulle vara tvungna att flytta, säger Erik Bengtzboe på Skattebetalarna.

Så här dyrt kan det bli för dig.

När den statliga fastighetsskatten avskaffades 2008 var den allmänt avskydd av Sveriges villaägare.

Men de senaste åren har allt fler höjt rösten för att återinföra den. Bland annat SNS Konjunkturråd och Finanspolitiska rådet.

Senast i raden är Omstartskommissionen, ett initiativ från Stockholms handelskammare som samlat en rad experter för att lämna konkreta förslag på hur Sverige kan komma i gång igen efter coronakrisen.

För en månad sen lämnade kommissionen sin slutrapport.

Nationalekonom om fastighetsskatt

Ett av förslagen – signerat Åsa Hansson, nationalekonom Lunds universitet – är återinförd fastighetsskatt, som en del i en skattereform.

– Olika skatter har mer eller mindre påverkan på ekonomin. Det här är den skatt som är minst skadlig, säger hon.

Hon anser att dagens kommunala fastighetsavgift är orättvis.

– De som har högt taxerade fastigheter betalar mindre som andel av fastighetens värde än de som bor i mindre värdefulla hus. Det finns en stark korrelation mellan hur du bor och hur mycket du tjänar så skatten är regressiv, säger Åsa Hansson.

Enligt henne är den också dålig för Sverige.

– Vi har lägre skatt på fastigheter än på andra investeringar, till exempel företag. Det gör att vi blir mindre konkurrenskraftiga mot andra länder med mindre skadliga skatter.

Åsa Hanssons förslag är att alla bostäder, även bostadsrätter, beskattas med en procent.

För en snittvilla i Sverige, med ett taxeringsvärde på 2,28 miljoner kronor, innebär det en årlig skatt på 22 800 kronor – en ökning med 175 procent från dagens avgiftstak på 8 349 kronor.

Så kan fastighetsskatten slå mot dig

FASTIGHETSSKATT PÅ EN PROCENT FÖR SMÅHUS

Stockholm

Snittpris för ett småhus 2019: 5,7 miljoner kronor.

Taxeringsvärde: 4,2 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 42 500 kronor.

Skåne

Snittpris för ett småhus 2019: 3,1 miljoner kronor.

Taxeringsvärde: 2,3 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 23 400 kronor.

Västra Götaland

Snittpris för ett småhus 2019: 3,2 miljoner kronor.

Taxeringsvärde: 2,4 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 24 200 kronor.

Riket

Snittpris för ett småhus 2019: 3,0 miljoner kronor.

Taxeringsvärde: 2,3 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 22 800 kronor.

 

FASTIGHETSSKATT PÅ EN PROCENT FÖR BOSTADSRÄTTER

Stockholm

Marknadsvärde för en tvåa på 60 kvm: 3,4 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 25 500 kronor.

Marknadsvärde för en trea på 78 kvm: 4,4 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 33 200 kronor.

Skåne

Marknadsvärde för en tvåa på 60 kvm: 1,6 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 12 100 kronor.

Marknadsvärde för en trea på 78 kvm: 2,1 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 15 700 kronor.

Västra Götaland

Marknadsvärde för en tvåa på 60 kvm: 2,2 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 16 200 kronor.

Marknadsvärde för en trea på 78 kvm: 2,8 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 21 000 kronor.

Riket

Marknadsvärde för en tvåa på 60 kvm: 2,3 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 17 100 kronor.

Marknadsvärde för en trea på 78 kvm: 3,0 miljoner kronor.

Fastighetsskatt: 22 200 kronor.

 

Källa: Skattebetalarna 

Skattebetalarna: Kraftig skattehöjning

Skattebetalarna, en organisation som verkar för lägre skatter, är skarpt kritiska.

– En återinförd fastighetsskatt skulle slå hårt mot många hushåll. Som förslagen ser ut skulle det innebära en kraftig skattehöjning på tiotusentals kronor om året, säger Skattebetalarnas chefsekonom Erik Bengtzboe.

Han fortsätter:

– De som skulle drabbas hårdast är de som bor i ett bostadsområde där priserna har gått upp mycket de senaste åren men där man nödvändigtvis inte har någon stor inkomst eller har betalat dyrt för sin bostad.

– Då slår det hårt mot pensionärer, änkor, ensamstående och andra som har små marginaler.

Åsa Hansson säger att det finns lösningar på detta.

– Tidigare hade vi en begränsningsregel som innebär att du bara betalar en viss andel av din inkomst i fastighetsskatt. Man kan också skjuta upp skatten eller belåna huset, säger hon.

Hon menar också att skatten bör införas successivt under flera år.

Enligt Erik Bengtzboe är förslagen ”diffusa”.

– Oavsett om man inför den typen av begränsningar eller inte skulle många hushåll hamna i kläm. Det skulle fortfarande betyda omfattande skattehöjningar för normalinkomsttagare i en standardvilla, säger han och tillägger:

– Många nationalekonomer som tycker att fastighetsskatten är bra baserar ser människors hem som en kapitalplacering och inte ett hem. 

Så säger S och M om skatten

Det politiska intresset för en statlig fastighetsskatt är dock, än så länge, svalt.

Finansminister Magdalena Andersson, S, säger i en kommentar att det är ett problem att dagens fastighetsavgift är regressiv men att det fanns problem med den tidigare fastighetsskatten också.

– När det gäller förändringar av skatt på boende måste de alltid hanteras med stor varsamhet och omsorg om enskildas ekonomiska förutsättningar, säger hon.

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, meddelar att partiet säger nej till återinförd fastighetsskatt.

– Och vi kommer att göra allt vi kan för att stoppa ett sånt förslag, säger hon.

Fastighetsskatten – från 1991 till i dag

Statlig fastighetsskatt infördes 1991, men ersattes av en kommunal fastighetsavgift 2008.

Fastighetsskatten var allmänt impopulär. Efter motstånd från villaägarna blev den en stor valfråga 2006, och togs sedan bort.

2008 betalades 13,5 miljarder kronor in i skatt. 2009 hade det sjunkit till 10,4 miljarder kronor. Men 2017 hade nivån ökat igen, till 14,1 miljarder kronor.

Förändringen kompenserades också med höjd reavinstskatt: från 20 till 22 procent, samt ränta på uppskjuten vinst – som nu ska tas bort.

Småhusägare betalar i dag 0,75 procent av taxeringsvärdet i fastighetsavgift till kommunen, med ett takbelopp på 8 349 kronor för inkomståret 2020.

Statlig fastighetsskatt betalas fortfarande för obebyggda tomter och för bostadsbyggnader som är under uppförande.

Källa: Skatteverket, Villaägarna

 

 

Debatt: Borde fastighetsskatten återinföras?
Annons: