Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksbanken utesluter inte ny minusränta i framtiden

Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Stefan Ingves.Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Räkna med låg reporänta lång tid framöver.

– Det är det enligt direktionen svårt att nu avgöra när det är lämpligt att höja räntan nästa gång, skriver Riksbanken i protokollet från senaste penningpolitiska mötet.

Nya vice ordföranden, Anna Breman, slogs för att inte höja räntan alls:

– Jag bedömer att konjunkturen i Sverige fortfarande är i en nedgångsfas. Jag ställer mig därför inte bakom förslaget att höja reporäntan.

Direktionen noterade att med en reporänta på noll procent de kommande åren och Riksbankens omfattande köp av statsobligationer är penningpolitiken fortsatt mycket expansiv.

Utesluter inte ny minusränta

Flera ledamöter resonerade kring perioden med negativ styrränta. Man konstaterade att den varit ett viktigt skäl till att konjunkturen varit så stark de senaste åren och till att inflationen kommit tillbaka till målet.

Men man menade också att det behövs mer analys kring vilka effekterna kan bli om negativa räntor upplevs som mer permanenta.

– Givet det låga ränteläget i omvärlden går det inte att utesluta att reporäntan även i framtiden periodvis kan komma att bli negativ, ansåg de.

Anna Breman: Risker med höjning

Nytillträdde vice riksbankschefen Anna Breman reserverade sig mot räntehöjningen i december och föredrog i stället en reporäntabana som indikerar en höjning under första halvåret 2020, under förutsättning att konjunkturen då har stabiliserats, och att räntan därefter höjs ungefär en gång per år under 2021 och 2022.

Mot en höjning talade osäkerheten i konjunkturläget och risken för att en höjning bromsar konjunkturuppgången innan den fått fäste.

– Det skulle leda till att reporäntan sedan blir kvar på noll under en längre period än vad som annars hade varit nödvändigt. I värsta fall kan Riksbanken tvingas backa och igen sänka styrräntan under noll och/eller införa andra penningpolitiska stimulanser, sade Anna Breman.

Osäkra effekter av klimatförändringarna

Hon lyfte även fram strukturella förändringar som påverkar inflationstrycket och vad som är en väl avvägd penningpolitik framöver. Demografi och digitalisering dämpar inflationstrycket medan klimatförändringar har mer osäkra effekter.

– Till skillnad från demografi och digitalisering som främst kan väntas ha en dämpande effekt på inflationstrycket är effekterna av klimatförändringar mer osäkra. Här behöver vi både mer data och mer analys för att bättre förstå dessa mekanismer under kommande år, sade Annan Breman.

TV: Fredagspanelen om räntebeskedet

Annons: