Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ränteavdraget på väg ändras – dyrare att bo

Ett skärpt eller skrotat ränteavdrag rycker närmare på bred politisk front.

För låntagaren kan det innebära tusentals kronor mindre i plånboken – varje månad.

– Går samtidigt räntorna upp blir det tufft. Då gäller det att vara förberedd, säger Christina Söderberg, sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer.

Ränteavdraget innebär i dag att man får tillbaka 30 procent av sina ränteutgifter för sitt boende (upp till hundra tusen kronor).

Med rekordlåga räntor har detta lett till främst tre saker:

Vi har aldrig bott billigare än nu.

Bostadsmarknaden närmar sig kokpunkten.

30 skattemiljarder försvinner varje år med det de generösa ränteavdragen.

Nu signalerar både Socialdemokraterna och Moderaterna för att det ska bli ändring på det här. Vårt låga ränteläge innebär att fönstret står öppet för att trappa ner och på sikt slopa räntebidraget.

– Jag tror ändå inte att någon vågar ta i detta före valet nästa år, säger Christina Söderberg på Compricer.

Dina Pengar har räknat ut vad det en bantning innebär för boendekostnaderna:

Ju större lån och ju högre ränta desto mer kännbart blir ett sänkt eller slopat ränteavdrag. EXEMPEL 1: Tre miljoner i lån med en genomsnittlig snittränta för treårslån (1,67) innebär 50 100 kronor i årliga ränteutgifter, och sammanlagt 35 070 efter dagens ränteavdrag. En avtrappning av räntavdraget från 30 till 15 procent innebär i stället 42 585 kronor – eller ett 7 515 kronor dyrare lån varje år. EXEMPEL 2: Ett lån på 5 miljoner och med en framtida ränta på tre procent skulle med ett helt slopat ränteavdrag öka i kostnad med 3 750 kronor varje månad (150 000 i räntekostnader utan ränteavdrag på 30 procent är lika med 45 000 per år – eller 3 750 i månaden).

 

Att en nertrappning kommer förr eller senare verkar många experter eniga om.

Och när den kommer kan bolåeneräntorna vara betydligt mer ofördelaktiga än de är i dag.

Obehaglig överraskning kan vänta

Den tredje åtgärden för att kyla ner en överhettad bostadsmarknad är att ytterligare skärpta amorteringskravet.

Att allt detta skulle inträffa samtidigt är knappast troligt, eftersom politikerna är rädda för en alltför stor och snabb nedgång på bostadsmarknaden.

Christina Söderberg, sparekonom: Inget nytt ränteavdrag före valet nästa år. Foto: COMPRICER

 

– Man vill stoppa bolånekarusellen, men om räntorna går upp kan marknaden reglera sig själv. Och ökningen har stannat av något vilket kan betyda att de första amorteringskraven haft verkan, säger Christina Söderberg.

Att det på ena eller andra sättet blir dyrare att bo om några år är Christina Söderberg övertygad om.

– De som inte var med för 10–15 år sedan kommer att bli förvånade.

KD sträcker ut handen till S

Från politiskt håll har frågan om ränteavdraget rört sig från att ha nämnts lite försiktigt till att sägas rakt ut.

Ebba Busch Thor: Vi är beredda till samtal för att få på plats en blocköverskridande överenskommelse om sänkta ränteavdrag. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ebba Busch Thor (KD) säger att ränteavdraget bör trappas ner över 20–30 år, och att man i så fall inte behöver skärpa amorteringskraven.

– Tidpunkten att påbörja en nedtrappning är dock relativt god i dagens räntemiljö. En bred överenskommelse om avtrappade ränteavdrag skulle dock möjliggöra för Finansinspektionen att lätta på restriktioner som i dag hindrar hushåll att komma in på ägd bostadsmarknad skriver KD-ledaren på DN:s debattsida och sträcker ut handen till regeringen:

– Vi är beredda till samtal för att få på plats en blocköverskridande överenskommelse om sänkta ränteavdrag, förutsatt att hushållen kompenseras och att reformer som ökar förutsättningarna för fler att äga sitt boende samtidigt genomförs.

Både Centern och Liberalerna har signalerat att man likt KD vill se en avtrappning av ränteavdraget.

Liberalerna vill parallellt sänka skatten på arbete.

– Det skulle kyla ner bostadsmarknaden men samtidigt inte slå mot hushållen, säger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson i DN-artikeln.

Ingen vill ”få skulden” för att avdraget kapas

Den politiska oron för att ”få skulden” för att ränteavdraget försämras fortsätter att prägla diskussionerna.

Magdalena Andersson: Det går inte att utesluta att det blir en avtrappning av ränteavdragen och det bör man ta höjd för. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Jag tänker inte vara regeringens nyttiga idiot och genomföra skattehöjningar för människor som köpt dyra bostäder. Vi borde bli överens om något som kan fasas in under lång tid så att människor har planeringshorisont och kan överblicka de ekonomiska konsekvenserna, säger Moderaternas tillträdande partiledare.

I en motion till Riksdagen skrev S-politikerna Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson i fjol: 

– En nedtrappning av ränteavdragen måste givetvis ske försiktigt och gradvis. Kompensatoriska åtgärder behövs inte minst för barnfamiljer så att dessa kan bo kvar... Flera borgerliga riksdagsledamöter är positiva till idén så det finns en dörr öppen för samförstånd och samverkan för hela Sveriges bästa.

Ulf Kristersson: Jag tänker inte vara regeringens nyttiga idiot och genomföra skattehöjningar för människor som köpt dyra bostäder. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

Det som är bäst för Sverige behöver dock inte alltid kännas bäst för den egna plånboken.

– Det går inte att utesluta att det blir en avtrappning av ränteavdragen och det bör man ta höjd för, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till DN.

Nyckelfråga för V

Sänkta ränteavdrag har länge varit nyckelfråga för Vänsterpartiet, som redan i fjol förgäves försökte få med regeringen på en nedtrappning i budgeten för 2017. 

Nu ansluter även SD till partierna som vill sänka skatteavdraget. Men långsamt – man föreslår en gradvis nedtrappning med en procentenhet i fem år.

– Men en förutsättning för att det ska ske är också att hushållen kompenseras, inte bara kompenseras krona för krona, utan med råge, och det gör vi med ganska substantiella skattesänkningar på arbetsinkomster främst, säger partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt till Ekot. 

Expertens 5 råd för en tryggare ekonomi

”Tagit höjd”, som finansministern talar om, har bankerna redan gjort med utlåningskrav på upp mot sju svidande procent.

Kravbilden på låntagarna har skärpts, men för alla som har lån eller står i begrepp att ta finns det fortfarande frågor att ställa sig.

Här är Christian Söderbergs fem råd för att rädda privatekonomin när kostnaderna stiger:

1. BETALA MER REDAN NU. Skaffa ett konto från vilket du betalar alla räntor och amorteringar. Börja med att sätta in för tre procentig ränta i stället för en och en halv som i dag. Sen när räntorna stiger kan du ta pengar härifrån. Det är u, när boendet är som billigast, som du ska spara.

2. DRABBAS INTE AV PANIK. När räntorna stiger kommer det att gå långsamt och en första höjning kan vara ett år bort. Och drabbas inte av panik om priserna sjunker, det har de gjort förr och de kommer att stiga igen. Det viktiga är att du ska ha råd att bo kvar när marknaden skakar till.

3. BELÅNA DIG INTE TILL MAX. Många som behöver en bostad tvekar, men behöver man en bostad ska man skaffa sig en också. Det viktiga är att inte belåna till dig till maxgränsen, utan att ta höjd för att det blir dyrare. Köp lite mindre eller köp i mindre centrala områden.

4. STRESSTESTA DIN EKONOMI. Kolla vad som händer med din ekonomi om räntorna går upp och en samtidigt blir arbetslös. Vilka marginaler finns för oförutsedda händelser? Sätt dig inte i en situation där du redan i dag har svårt att betala för boendet.

5. BIND (EVENTUELLT) RÄNTAN: Om du ligger på marginalen kan det vara en bra idé att binda din ränta. Det är just nu en relativt billig försäkring om att inte chocka din ekonomi när räntorna börjar stiga och när ränteavdraget eventuellt skrotas. Om du känner att du har marginaler så rör inte den rörliga räntan – det har visat sig att man i längden ändå tjänat på att inte binda. Och om du binder, drar dig inte för att binda hela. Binder du exempelvis halva hamnar du dåligt förhandlingsläge med banken när den rörliga delen ska ses över.

– Vi bor väldigt billigt och räntan kommer att gå upp och kanske bantas ränteavdragen. Det är lika bra att vara beredd, säger Christina Söderberg.

 

TRE EXPERTER: Då höjs bolåneräntorna

Jens Magnusson, privatekonom på SEB:

– De bundna räntorna har redan börjat röra sig på sina håll, i höst kommer detta att bli tydligare. De rörliga räntorna kommer att stiga framåt våren efter att Riksbanken höjt reporäntan första halvåret nästa år. Ingen vet exakt, men vi kan utgå från att det inte blir några fler sänkningar.

Emma Persson, privatekonom på SBAB:

– Räntorna kommer förmodligen successivt att börja stiga under hösten och vintern och det beror främst på utvecklingen i omvärlden. Förmodligen kommer vi först att se en ökning av de långa räntorna och först efter Riksbankens höjning 2018 en fortsatt gradvis höjning och då även av tremånadersräntan. Jag tror att höjningen sker gradvis och under ganska ordnade former så för den som vill binda är det ingen panik.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank:

– Med det vi ser nu stiger bolåneräntorna våren 2018. Vi har sett botten och kommer se en höjning av styrräntan nästa år. Det vi vet är att vi har historiskt låga räntor just nu och att det inte kostar särskilt mycket att binda lånen på flera år. Den flacka kurvan mellan rörliga och bundna lånen kommer att bli brantare när låneräntorna börjar stiga.

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!