Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Oro: Detta händer om ränteavdraget slopas

I dagsläget bor runt 20 procent av svenskarna i bostadsrätt, och enligt de svarande skulle sex procent av dem inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om avdraget försvann. Foto: Henrik Isaksson/Ibl / /IBL
Moderaterna och Socialdemokraterna har tidigare sagt sig vara emot ett slopat ränteavdrag, med andra partier kan tänka sig trappa ner avdraget.
En av fyra uppger att de skulle spara mindre och en av sju att de skulle amortera mindre om ränteavdraget slopas.

Flera partier har öppnat för att trappa ned ränteavdraget vilket sprider nervositet.

– Jag tror att regeringen har beredskap för att sjösätta detta, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB till Dina Pengar.

Båda socialdemokraterna och moderaterna har hittills sagt nej till slopande av ränteavdraget.

Detta är ränteavdraget

Ränteavdrag eller räntereduktion betyder att du får dra av 30 procent av dina ränteutgifter i deklarationen om du lånat pengar.

Undersökningen från Bostadsrätterna och analysföretaget United Minds genomfördes bland drygt 1 000 bostadsrättsägare under perioden 21 oktober och den 4 november 2016.

Behöver du flytta om ränteavdraget slopas?

Socialdemokraternas och moderaternas har flera gånger uttalat offentligt att man är emot – men flera andra partier har signalerat att de kan tänka sig att trappa ned ränteavdraget. Det skulle ge konsekvenser för bostadsrättsägarna där många skulle dra ned både sparande och amortering om avdraget försvann, enligt en undersökning från organisationen Bostadsrätterna och analysföretaget United Minds som Dagens Industri refererar.

Om avdraget försvinner riskerar människor att förlora sina hem och dra ned på både sparande och amorterande, skriver Dagens industri.

 

LÄS ÄVEN: Ränteavdragen blir kvar till minst 2017

 

En av fyra uppger att de skulle spara mindre och en av sju att de skulle amortera mindre. I dagsläget bor runt 20 procent av svenskarna i bostadsrätt, och enligt de svarande skulle sex procent av dem inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om avdraget försvann.

Bostadsrätterna: Anpassat sig till äldre regler

Ulrika Blomqvist som är vd för Bostadsrätterna är kritisk till att politikerna vill förändra förutsättningarna för boendeekonomin på ett sätt som gör att många inte har råd att bo kvar.

Hon säger till Dagens industri att många anpassat sig efter de regler som gällde när de köpte sin bostad.

– Problemet med bostadsmarknaden är att den är så dysfunktionell med en efterfrågan som är långt mycket större än utbudet, säger Ulrika Blomqvist.

 

LÄS ÄVEN: Så får du tillbaka på skatten redan till påsk

Höginkomsttagarna får högre avdrag

Enligt undersökningen får yngre bolåntagare i genomsnitt högre ränteavdrag än äldre.

Höginkomsttagare får i snitt högre avdrag, trots det svarar 40 procent av dem att det inte skulle påverkade dem nämnvärt om avdraget försvann, bland låginkomsttagarna ligger siffran på 50 procent.

Ulrika Blomqvist säger att det antagligen är de bostadsrättsägare som ligger på marginalen som skulle dra ned på amorteringarna.

 

LÄS ÄVEN: Paren som tjänar mest där du bor

 

– Det är inte bra och tvärtemot vad lagstiftaren vill, säger hon till Dagens industri.

Beräkningarna baseras sig på en boränta på 4 procent.

Robert Bergqvist: Kan sjösättas 2020

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, tycker att det känns som att frågan är i vänteläge.

– Jag tror att regeringen har beredskap för att sjösätta detta men man gör det inte förrän man har med sig oppositionen, och framför allt Moderaterna.

Han anser att det är bra eftersom förändringen ska ha en bred uppslutning i riksdagen då det direkt träffar hushållens ekonomi, och det därför är viktigt för hushållen att veta vad som gäller långsiktigt.

Han menar att bollen ligger hos Moderaterna, men tror att sannolikheten är låg att diskussionen kommer upp till ytan innan nästa riksdagsval.

Robert Bergqvist pekar på att det inte är populärt att fatta sådana här beslut, och att det just nu ser ut som att en eventuell förändring i så fall kommer efter nästa val.

Inget är hugget i sten men Robert Bergqvist gissar att förändringar kan komma att ske först 2020.

Spår omedelbar avkylande effekt

Riksbanken och Finansinspektionen efterlyser den här typen av åtgärder för att kyla bostadsmarknaden, men Robert Bergqvist tror inte att det spelar någon större roll när det sjösätts. Han tror att vi kommer att se en avkylande effekt redan från dagen beslutet tas.

Robert Bergqvist säger att vi inte ska förvånas om vi ser negativa effekter av ränteavdraget, det är det som är syftet. Han menar att enskilda hushåll kan få problem, men spår ingen större chock där människor tvingas lämna hemmen.

– Om jag ska se helheten tror inte jag att det kommer att bli en sådan situation för om du ska sjösätta det här försämrade ränteavdraget kommer du att fasa in det här väldigt långsamt.

Bankföreningen avböjer kommentar

I oktober 2015 rapporterade SvD Näringsliv om att de svenska bankerna ställer sig bakom åsikten att ränteavdraget ska slopas.

Bankföreningens vd Hans Lindberg uttalade sig då till SR Ekot och Kaliber.

– Det rimliga är att trappa av ränteavdragen på låt oss säga åtta till tolv år, sa Hans Lindberg vid tillfället.

När Dina Pengar nu söker Hans Lindberg för kommentar meddelar kommunikationschefen att man avböjer att kommentera eventuell nedtrappning av ränteavdraget.

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!