Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fi:s generaldirektör försvarar amorteringskravet

Amorteringskravet är omdebatterat. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / /IBL IBL BILDBYRÅ
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen menar att det snarare är höga bostadspriser som stänger unga ute från bostadsmarknaden. Foto: VILHELM STOKSTAD / TT / TT NYHETSBYRÅN

Amorteringskravet har fått skarp kritik.

Det pekas ofta ut som ett hinder för unga som vill köpa bostad – men i stället är det de höga priserna som är huvudproblemet, skriver Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på DN Debatt. 

”Jag menar att kritiken ger en missvisande bild av vad Fi:s åtgärder betyder för ungas möjligheter att låna”

Amorteringskravet infördes 2016 och skärptes tidigare i år.

Kritiker har pekat på att unga får allt svårare att köpa bostad – men enligt Erik Thedéen, Finansinspektionens generaldirektör, stämmer inte det. 

I en debattartikel på DN Debatt argumenterar han för att det snarare är de ökande priserna som är det största problemet. Han konstaterar att Sveriges ekonomi under de senaste åren har utvecklats väl och att inte minst hushållen gynnats. 

Hushållen har gradvis dragit på sig allt större skulder för att köpa bostäder. 

”Stora skulder, ofta till rörlig ränta och kopplade till höga priser på tillgångar, gör hushåll sårbara om solen går i moln och det där som inte hänt på länge – eller något ännu värre – skulle hända. Därför har FI i uppdrag att minska sårbarheten”, skriver Erik Thedéen. 

Inkomstökningarna täckte inte prisökningen 

Men enligt honom är det inte Fi:s åtgärder – dit även bolånetaket hör – som nu hindrar unga från att köpa bostad. 

Han underbygger argumentationen med siffror:

”Mellan 2012 och 2017 steg bruttoinkomsten för en genomsnittlig 25–30-åring med 4 100 kronor. Samtidigt steg den inkomst som behövdes för att få låna till en genomsnittlig etta i riket med 4 600 kronor. Stigande bostadspriser stod för cirka 3 900 kronor av ökningen och amorteringskravet för 120 kronor. [...} Nästan hela inkomstökningen åts alltså upp av högre priser. För köp av en etta i Stockholms innerstad behövde inkomsten öka med 7 400 kronor. Här svarade prisuppgången för 6 700 kronor jämfört med amorteringskravets 190 kronor”.  

Alltså – inkomstökningarna räckte inte för att uppväga prisuppgången. 

Erik Thedéen skriver vidare att en återgång till skulddrivna ökningar i bostadspriser inte vore bra. I stället behövs en bättre fungerande hyresmarknad och billigare byggande stå för att hjälpa unga ta sig in på bostadsmarknaden, menar generaldirektören. 

Annons: