Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ex-ministern: Låt unga slippa amorteringskravet

Catharina Elmsäter-Svärd i Dina Pengars studio.

De hårda finansieringsreglerna har fått hela byggbranschen att bromsa in och allra mest drabbas unga.

Det säger den tidigare M-ministern Catharina Elmsäter-Svärd, i dag vd för Sveriges Byggindustrier.

– Vi kan vara på väg mot ett generationssvek, säger hon i Expressen TV:s privatekonomiska magasin Dina Pengar.

Catharina Elmsäter-Svärd var moderat Infrastrukturminister i Fredrik Reinfeldts regering 2010–2014, finanslandstingsråd Stockholms läns landsting 2008–2010, riksdagsledamot 1997–2008.

Som VD för Sveriges Byggindustrier ställer hon sig på motsatt sida än många politiker när det kommer till boendefrågor.

Hon säger att de hårdare finansieringsreglerna på bostadsmarknaden med bolånetak och skärpt amorteringskrav har gjort att byggandet i Sverige bromsat in.

 

Efterfrågan avstannade direkt

– Det gjorde direkt att människor slutade att efterfråga att köpa en egen bostad och då minskade också efterfrågan på att bygga bostäder. Det gick väldigt snabbt och det har varit den största orsaken, säger hon i programmet.

– I dag är det många unga vuxna som frilansar eller projektarbetare och har många osäkra andrahandskontrakt. En etta i Stockholm (på andrahandsmarknaden, red. anm) kostar i snitt 13 000 kr i månaden att hyra. Om man skulle köpa samma lägenhet skulle motsvarande kostnad vara 8 000 kronor och då ingår en del amortering. Men de kan inte köpa, säger Elmsäter-Svärd.

Kontantisatserna är för höga och leder ofta till att blancolånen med usel ränta blir enda lösningen.

– Sen måste man ha en hög inkomst för att klara lånekravet på 4,5 gånger din lön och så åker du på extra amorteringskrav därutöver. På det kommer sen bankernas kalkylränta på 6–7 procent. Det drar snabbt iväg, säger Elmsäter-Svärd.

FRÅGA: Vad behöver förändras på bostadsmarknaden?

– Ett sätt att få fart på bostadsbyggandet är att öka efterfrågan. Göra det möjligt för de som har ett behov också ska kunna efterfråga en bostad, till exempel för unga vuxna.

 

”Skilj på bra och dåliga lån”

– Vi måste förstå att vi inte har en bostadspolitik för människor som saknar kötid, kontakter eller kapital. Bolånetaket som en gång infördes har spelat ut sin roll med det skärpta amorteringskraven. En variant skulle kunna vara att man höjer eller tar bort bolånetaket för förstagångsköpare eller förändrar amorteringskraven.

– Sen måste man skilja på bra och dåliga lån. Ett bra lån är ett bostadslån.

FRÅGA: Finns det inte en risk om vi drar tillbaka amorteringskraven eller höjer bolånetaket att vi återvänder till prisrallyt som kännetecknat bostadsmarknaden tidigare?

– Den stora risken är att det funnits för få bostäder och då får utbud och efterfrågan styra även priserna.

FRÅGA: I januariavtalet finns flera punkter för att öka rörligheten och reformera hyresmarknaden. Vad anser du om de förslagen?

– Jag har höga förväntningar och tycker det är bra tänkt att bostadspolitiska frågor nu hör hemma på finansdepartementet för det handlar i hög grad om finansieringsfrågor. Men att börja titta på hyresregleringar på nyproducerat kommer inte göra så stor skillnad från vad vi har i dag. Man skulle behöva titta på hela beståndet.

– Många äldre som sitter på stora bostäder upplever att det fortfarande är billigare att bo kvar än att flytta. Vi måste titta på ränteavdraget och fastighetsavgiften.

 

Annons: