Många föräldrar tar lån för att hjälpa sina barn med bostad. Foto: THINKSTOCKMånga föräldrar tar lån för att hjälpa sina barn med bostad. Foto: THINKSTOCK
Många föräldrar tar lån för att hjälpa sina barn med bostad. Foto: THINKSTOCK
Att ta sådana lån kan få negativa konsekvenser för föräldrarnas ekonomi. Foto: Amanda ProtidouAtt ta sådana lån kan få negativa konsekvenser för föräldrarnas ekonomi. Foto: Amanda Protidou
Att ta sådana lån kan få negativa konsekvenser för föräldrarnas ekonomi.  Foto: Amanda Protidou
"Den skulden belastar det utrymme man själv har kvar, och det är viktigt att tänka igenom vad det kan få för konsekvenser för egen del", säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB. Foto: PRESSBILD"Den skulden belastar det utrymme man själv har kvar, och det är viktigt att tänka igenom vad det kan få för konsekvenser för egen del", säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB. Foto: PRESSBILD
"Den skulden belastar det utrymme man själv har kvar, och det är viktigt att tänka igenom vad det kan få för konsekvenser för egen del", säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.  Foto: PRESSBILD

Ekonomen: Så hjälper du barnen med bostad

Publicerad

Många föräldrar tar lån för att hjälpa sina barn med att köpa bostad, enligt färsk statistik.

Något som kan få negativa konsekvenser för föräldrarnas ekonomi.

– Den skulden belastar det utrymme man själv har kvar, och det är viktigt att tänka igenom vad det kan få för konsekvenser för egen del, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Enligt färsk statistik från bolåneförmedlingssajten Lånbyte får många, främst 90-talister som är de köpsvagaste i dagens samhälle, ekonomisk hjälp av sina föräldrar att köpa en egen bostad. Vanligast är det i Stockholm där 48 procent av de som är födda på 90-talet har medsökande på bolån, jämfört med 18 procent i resten av landet. Den medsökande är oftast en sambo eller den man är gift med, men i Stockholm har 27 procent sina föräldrar som medlåntagare.

Statistiken visar också att det är vanligt att handpenningen finansieras med pengar som föräldrarna själva har lånat på sitt eget hus.

– Utifrån den här bostadsboomen, där marknadspriserna flyger i taket, så kan vi se att 90-talisterna inte skulle klara av att köpa en bostad om de inte fick hjälp av sina föräldrar”, säger Alexander Widegren, vd på Lånbyte till Dagens Industri som först skrev om det.

 

LÄS OCKSÅ: Riksbanken varnar för husprisfall.

 

Emma Persson, boendeekonom på SBAB har förståelse för de föräldrar som vill hjälpa sina barn, men varnar för den här typen av lösningar då de kan få stora konsekvenser för den egna ekonomin.

– Det är nog många föräldrar som är förtvivlade och sitter med lite för gamla barn hemma och vill att de ska ha ett eget boende. Att man hamnar där förstår jag verkligen, men det man måste betänka är vad konsekvenserna blir för egen del. Att göra en konsekvensbedömning av hur långt har vi kvar till pension, vad händer om vi tänker sälja det stora huset vi bor i nu. Att helt enkelt sätta sig in i situationen att ekonomin kan förändras, säger hon och tycker att man ska sätta motkrav för att försäkra sig om att få tillbaka pengarna.

– Jag tycker att man ska tänka på att sätta upp en ganska tuff amorteringsplan på de här pengarna. Att komma överens med sitt barn om hur det ska se ut, lite beroende på den ekonomiska situationen förstås.

Hur ska man då i stället gå till väga om man vill hjälpa sitt barn att få en egen bostad?

– Det tråkiga svaret är att man måste börja tänka på de där frågorna tidigare i dag än man behövde göra innan. Att man sätter upp ett bosparande - helst redan när barnet föds i och senast i tonåren. Att man lägger upp en plan och ett ganska tufft sparande som är anpassat efter hur lång tid det är kvar tills det är dags att köpa en bostad, säger hon och fortsätter:

– Sedan tror jag också att barnet måste räkna med att man inte kan få något i innerstan eller tätort utan att man får börja lite längre ut eller bo ihop med några så att man kommer ner lite i köpesumma.

 

LÄS OCKSÅ: Så påverkar reporäntan dina bolån.

 

Hon menar att mycket kan hända som påverkar den egna ekonomin och att det därför är så viktigt att tänka på konsekvenserna.

– Räntorna kan sticka i väg, man kanske vill börja jobba deltid, ska gå i pension, blir sjuk. Den skulden belastar det utrymme man själv har kvar, och det här är ju en annan grupp som har en utmaning på bostadsmarknaden - var tar man vägen från det förhållandevis lågt belånade huset om man vill flytta från det.

– Är det så att man själv behöver de här pengarna så får man lägga upp en amorteringsplan tillsammans med sitt barn så att man verkligen löser bort en del av det där lånet. Det kan vara en liten lektion i privatekonomi samtidigt, för det är ju sällan som man får någonting gratis här i livet.

 

 LÄS OCKSÅ: Unik lista: Här är de verkliga boräntorna

 

Följ Dina Pengar på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen