Det här innebär det nya hårda amorteringskravet

Publicerad
Uppdaterad

I dag beslutade Finansinspektionen (FI) att om att lägga fram förslag för historiskt hårda amorteringskrav med start 1 mars 2018.

Detta kommer beslutet att innebära.

Vad innebär det nya amorteringskravet? 

Det innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst (det vill säga inkomst före skatt) ska amortera en procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra i dag. Detta gäller utöver redan befintliga amorteringsregler.

Exempel: Ett hushåll som tillsammans tjänar 55 000 kronor i månaden (660 000/år) måste göra den extra amorteringen efter att lånebeloppet överstiger 2 970 000 kronor.

LÄS MER: Mäklarnas panik – bostadsrätter reas ut

Besultet togs av FI – vad händer nu?

Finansinspektionen (FI) tog i dag beslut om de nya amorteringskraven vid sitt styrelsemöte.

Nu skickas förslaget till regeringen som beslutar om införandet.

LÄS MER: ”Skriverierna påverkar slutpriserna”

När börjar de nya amorteringskraven att gälla?

1 mars 2018 är datumet som satts för de nya amorteringskraven.

Det innebär att lån som tas efter 1 mars 2018 ska behandlas inom ramen för de nya kraven. Lån som tas före kommer inte innefattas av kraven.

Tanken var först införa kraven vid årsskiftet, men detta datum fick skjutas fram två månader.

Enligt Finansinspektionen berodde detta på att flera remissinstanser anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. 

LÄS MER: Göran Persson vill ta bort ränteavdraget – nu

Vad innebär det tidigare amorteringskraven?

Bolån som är tagna efter 1 juni 2016 och överstiger 50 procent av bostadens värde omfattas av amorteringskravet.

Det innebär att:

• Bolån mellan 50–70 procent av bostadens värde årligen ska amorteras med ett belopp motsvarande en procent av det totala lånebeloppet till dess att beloppet kommer ner till 50 procent.

Exempel: Om man lånat två miljoner kronor till en bostad som kostat tre miljoner ska man amortera 20 000 kronor per år (1 667 kronor i månaden) till dess att lånesumman kommer ner på 1,5 miljoner, det vill säga 50 procent av köpesumman. I det här fallet skulle det innebära 25 år av amorteringar.

Foto: / TT NYHETSBYRÅN

• Om belåningen är över 70 procent av bostadens värde ska den årliga amorteringen vara två procent av det totala lånebeloppet till dess att beloppet kommer ner till 70 procent, då amorteringsgraden sjunker med en procentenhet.

Exempel: Om man lånar 85 procent av köpesumman för en bostad som kostar tre miljoner innebär det att man lånat 2 550 000 kronor och måste amortera 51 000 kronor (4 250 i månaden) varje år till dess att lånebeloppet når 70 procent av köpesumman, det vill säga 2 100 000 kronor. I det här fallet skulle det innebära runt åtta år och nio månader av tung amortering innan nivån sjunker med en procentenhet.

LÄS MER: Ingves hårda råd till unga som vill flytta

Vad innebär det när det nya amorteringskravet läggs på det gamla?

Från 1 mars 2018 kommer alla nya bolån där summan uppgår till mer än 4,5 procent av hushållets inkomst att få amortera en extra procentenhet.

Hur mycket man måste amortera bestäms sedan av hur mycket man lånat av den totala köpesumman och faller inom tre olika kategorier.

1 procentskatagorin: Nya låntagare som lånar mindre än 50 procent av vad bostaden kostade men vars inkomst understiger skuldkvotstaket ska amortera en procent av lånesumman.

2 procentskategorin: Nya låntagare som lånar mellan 50–70 procent av vad bostaden kostade men vars inkomst understiger skuldkvotstaket ska amortera två procent av lånesumman.

3 procentskategorin: Nya låntagare som lånar mer än 70 procent av vad bostaden kostade men vars inkomst understiger skuldkvotstaket ska amortera tre procent av lånesumman.

LÄS MER: Rekordmånga mäklare används av sina kunder

Vem påverkas hårdast av de nya kraven?

Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, beskriver främst två grupper som kan komma att amortera tre procent av sina lån:

Förstagångsköpare som är nya på bostadsmarknaden.

Unga par som inte ägt sin bostad så länge och som måste flytta till villa eller större lägenhet när familjen växer. I den här gruppen är föräldraledighet och kortare arbetstid vanligt, vilket kan innebära att inkomsterna inte räcker för att hamn på rätt sida lånetaket.

I en grafik på Finansinspektionens hemsida kan man se hur amorteringskraven slår.

Varje gul prick motsvarar ett bolån under 2017. 

Fältet längst upp till höger (inringat av oss) visar att treprocentsgruppen knappast är den största:

Grafik: FINANSINSPEKTIONEN

 

Många banker har redan skuldkvotstak – varför?

Det är för att försäkra sig om kunderna har råd med sina lån.

SEB, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia har satt gränsen till fem procent.

Statliga SBAB och Danske bank har satt gränsen till 5,5 procent medan Nordea och Handelsbanken inte säger sig ha något tak för skuldkvoten.

LÄS MER: Lyxbyggare vintsvarnar – stoppar nya projekt

Varför vill Finansinspektionen ytterligare skärpa skuldkvotstaket om bankerna nu själva verkar reglera nivåerna?

Finansinspektionen menar att hushållens stora skulder samt ökande bostadspriser innebär att sårbarheter byggs upp i svensk ekonomi. Därför vill man skärpa amorteringskraven för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster. 

FI konstaterar att det unika läget just nu med låga räntor och hög tillväxt samtidigt som bostadspriserna fortsätter att stiga från redan höga nivåer innebär förhöjd risk för ekonomin.

LÄS MER: Panik före inflyttning i omtalade husprojektet

Vilka är argumenten mot skärpta amorteringskrav?

Man kan hävda att bostadsmarknaden ännu inte sett de fulla effekterna av den första skärpningen, och att FI därför borde ha is magen.

Samtidigt har marknaden bromsat in på flera håll, inte bara i Stockholm, vilket tyder på att FI:s varninga om en skenande bostadsmarknad inte längre är lika relevant.

Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, lyfter fram en mer känslomässig aspekt av ytterligare skärpta krav.

Claudia Wörmann, SBAB: ”Inte schyst att hela tiden ändra spelreglerna.”Foto: FREDRIK HJERLING / FOTO FREDRIK HJERLING

– Jag skulle vilja att man väntade lite med de skärpta kraven. Man ska vara medveten att man handskas med människors känslor kring livets största ekonomiska beslut. Därför är det därför inte riktigt schyst att hela tiden ändra spelreglerna. Det skapar en oro hos många att återigen behöva anpassa sig till en ny verklighet, säger Wörmann, som ändå betonar vikten av att amortera.

– Alla är eniga om att det är bra att amortera och få ner människors skulder. Men samtidigt är man tvingad att bo. Man kan göra avkall på bil och utlandsresa, men bo måste alla göra och i storstadsregionerna finns inga alternativ till att köpa sin bostad, säger Wörmann.

Ett annat argument mot är de nya kraven innebär en inlåsning på bostadsmarknaden: man sitter kvar med sina gamla lån i stället för att flytta.

LÄS MER: FI vägrar backa om nya amorteringskraven

Kan regeringen stoppa amorteringskravet?

Möjligheten finns, men detta är mycket ovanligt eftersom man då underkänner allt Finansinspektionen kommit fram till.

Samtidigt säger bostadsminister Peter Eriksson (MP):

– Teoretiskt måsta man kunna det. Annars är det ingen mening att regeringen har den här beslutsmöjligheten.

LÄS MER: Ränteavdraget kan ändras – så mycket dyrare blir det

Vad händer med bostadsmarknaden om regeringen går på FI:s linje?

Initialt blir det troligen en köp- och säljfest.

Det är sannolikt att många vill teckna nya bolån före 1 mars 2018 för att slippa en treprocentsamortering.

Liknande scenarier såg vid första amorteringsbeslutet och vid själva införandet i fjol somras.

Efter 1 mars 2018 kommer marknaden att svalna av och möjligen hamna på nivåer som är lägre än de vi ser i dag.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen