Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Chefsekonom: Risk för snabba räntehöjningar

Oväntat snabba åtstramningar står för dörren enligt Swedbanks ekonomer.

Riksbanken väntas höja styrräntan i början av 2023.

– Men det kan även gå snabbare än så, varnar chefsekonomen Mattias Persson.

Både tidpunkten och takten på Riksbankens ränteförändringar har en avgörande effekt på boräntorna, särskilt de med rörlig ränta.

Hur det går den närmaste tiden – med ett hårt tryck uppåt på räntemarknaden – beror till stor del på inflationen. Den avgörs i sin tur av hur företagen hanterar de påtagligt högre kostnaderna för allt från el till insatsvaror, transporter och råvaror, enligt Mattias Persson.

Vältras över på kunderna

Det handlar i grunden om hur länge problemen med de ovanligt höga frakt- och energipriser eller komponentbristen kvarstår och hur mycket av dessa kostnader som kan vältras över på kunderna – i slutändan hushållen.

En annan faktor som avgör är hur det går inflationen – och därmed ränteläget – är hur det blir med kompensationskrav i form av högre löner när prisläget stiger.

– Skulle inflationen lyfta ännu högre och mer ihållande än vad den ser ut att göra i dagsläget kan Riksbanken behöva strama åt med en räntehöjning redan i slutet av det här året, säger Mattias Persson.

Det är ett riskscenario, säger han på en presskonferens där han presenterar årets första konjunkturrapport från Swedbanks ekonomer.

”Vi får se mer volatilitet”

Och skulle styrräntan höjas redan i slutet av 2022 skulle det vara två år tidigare än den räntehöjning Riksbanken har i sin senaste prognos.

På lite sikt räknar Persson med att det lugnar ned sig. Han ser inget behov av dramatiska räntehöjningar och centralbankerna antas inte höja till vad som tidigare ansetts vara normala räntenivåer för att få bukt på inflationsproblemet.

– Jag ser inte en inflationsspiral som är på uppgång, att vi hela tiden kommer att behöva jaga inflationen från centralbankernas håll, säger han.

– Vi är kvar i en lågräntemiljö, tillägger han.

En faktor som talar för ett ovanligt stort genomslag för höjda styrräntor enligt Persson är den ökade skuldsättningen i världen under pandemin – för såväl företag och hushåll.

Någon större dramatik på börsen eller bostadsmarknaden väntas inte heller. Räntehöjningarna och avvecklingen av stödköpsportföljerna som står för dörren enligt huvudscenariot är i princip redan inräknade i dagens prissättning.

– Det kommer att vara en period där jag tror vi får se mer volatilitet, framförallt i den korta änden av räntekurvan. Det kommer också att påverka tillgångspriser, säger han.

Inflationsproblemet har överraskat

Han räknar med att boräntorna kommer att stiga något och konstaterar att flera banker redan har börjat höja, bland annat sedan Riksbanken justerat i sin stödköpsportfölj och minskat andelen bostadsobligationer.

Men allt avgörs enligt Persson av hur utdragen perioden av inflationsproblem blir och om centralbankerna måste agera ännu snabbare och hårdare än vad marknaden nu räknar med.

– Så här långt kan vi bara säga att den har överraskat alla i hur ihållande den blivit. Den har inte varit så temporär som vi trodde, säger han.

– Om centralbankerna behöver agera ännu fortare finns det en tydlig risk för tillgångspriser i alla dess slag, tillägger han.

Fakta: Swedbanks konjunkturutsikter

Swedbanks ekonomer räknar med att Riksbanken höjer styrräntan två gånger 2023 till 0,50 procent i slutet av året. Den första höjningen väntas i början av 2023.


Tillväxtprognosen för i år justeras samtidigt uppåt något till 3,4 procent, från tidigare 3,3 procent. Prognosen för 2023 sänks samtidigt till 2,2 procent, från tidigare 2,3 procent.


För 2021 höjer Swedbank den beräknade tillväxtprognosen till 4,8 procent, mot tidigare 4,3 procent.


Den så kallade KPIF-inflationen beräknas i år i snitt hamna på 3,2 procent. Där låg prognosen tidigare på 2,5 procent. För 2023 höjs inflationsprognosen samtidigt till 1,9 procent, mot tidigare 1,8 procent.


Arbetslösheten väntas enligt Swedbank sjunka till 7,4 procent i år och 6,7 procent 2023, ned från årets beräknade 8,8 procent.


Finanspolitiken kan stramas åt något, från årets ofinansierade åtgärder på cirka 80 miljarder kronor ned till 60 miljarder 2023. Det offentliga sparandet beräknas därmed ligga på 0,1 procent 2023, medan statsskulden faller till strax under 30 procent.


Källa: Swedbank Economic Outlook, 19 januari 2022