Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Behovet av välfärd ökar snabbare än intäkterna

Nationaldagsfirande på Skansen. Foto: MAJA SUSLIN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverige växer – snabbt.

Det innebär enorma utmaningar för kommunerna de kommande åren.

Det framgår av Ekonomirapporten som presenterades på tisdagen.

– Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Demografins utveckling innebär ökade kostnader.

Det skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Ekonomirapporten som presenterade på tisdagen.

– Det kommer att bli allt viktigare med mindre kortsiktiga statliga satsningar och mer långsiktigt hållbar finansiering av välfärden, säger Lena Micko, ordförande för SKL, i en kommentar.

I rapporten konstateras att ett tecken på den ökade detaljstyrningen är att de riktade statsbidragen har ökat i både antal och omfattning. Under de senaste sju åren har de riktade bidragen ökat med cirka 60 procent i fasta priser medan de generella, realt sett, är kvar på ungefär samma nivå.

LÄS MER: ”Budgeten är för låginkomstagare” 

”Sans och balans från staten”

”Genom de riktade bidragen styr staten allt mer över vilka detaljerade satsningar och frågor som sektorn ska prioritera inom skola, vård och omsorg”, skriver SKL i rapporten.

– Jag efterlyser sans och balans från staten när det gäller antalet riktade statsbidrag. Kommunsektorn måste få rimliga möjligheter att säkra en god välfärd utifrån de förutsättningar och behov som finns lokalt. Vissa kommuner har stora utmaningar med skolan, medan andra behöver prioritera omsorgen av äldre, säger Lena Micko.

En stor utmaning för kommuner och landsting är ökat behov av välfärd när antalet yngre och äldre ökar i snabbare takt än den arbetsföra befolkningen.

– Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

LÄS MER: KI dömer ut budgeten som ”kraftigt underfinansierad” 

Helt nya åtgärder behövs

SKL efterlyser en rad åtgärder för fylla det gap mellan kostnader och intäkter på omkring 59 miljarder kronor som annars skulle uppstå för att finansiera välfärden 2021. Kommunala verksamheter behöver ett ökat fokus på att arbeta annorlunda med allt från ny teknik till förebyggande vård. Kommunsektorn och staten behöver också arbeta gemensamt för att få fler i arbete och underlätta integration.

Rapporten visar också, baserat på en enkät, att landsting och regioner planerar att genomföra investeringar på cirka 120 miljarder kronor under perioden 2017–2020 på grund av demografins utveckling. Det gäller främst om renoveringar eller nybyggnad av sjukhus. Därtill väntas landstingsbolag investera cirka 40 miljarder, främst för lokaltrafik.

LÄS MER: Bakslag för regeringen – kryphålet för pensionärerna finns kvar

”Utvecklingen fortsätter”

Kommunernas investeringar beräknas samtidigt till cirka 270 miljarder kronor, bland annat för att bygga skolor, gruppbostäder och äldreboenden samt nya idrottsanläggningar.

– Inom en tioårsperiod från år 2006 till 2016 har omfattningen på investeringarna ökat med cirka 70 procent och utvecklingen kommer att fortsätta, säger Annika Wallenskog.

Nyhetsbyrån Direkt

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!