Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bedragare slog till mot Tilde de Paula Eby

TV4-profilen Tilde de Paula Eby har fått sina kortuppgifter stulna flera gånger.
Tilde de Paula Eby.Foto: OLLE SPORRONG

TV4-profilen Tilde de Paula Eby har fallit offer för kortbedragare.

– Jag har ju själv blivit skimmad, flera gånger, berättade hon i Nyhetsmorgon på onsdagen.

Kortbedrägerierna ökar snabbt – i fjol anmäldes över 77 000 brott där kontokortsuppgifter stulits.

Över 77 000 brott där svenska bankkunders kontokortsuppgifter stals via dataintrång anmäldes under 2016 – en ökning med 39 procent från föregående år. Det visar siffror från polisens nationella bedrägericenter.

En av dem som fått sina uppgifter stulna är programledaren Tilde de Paula Eby, känd från bland annat Nyhetsmorgon och Let's dance.

– Jag har ju själv blivit skimmad, flera gånger, berättade hon i Nyhetsmorgon på onsdagen.

Hon berättade att hennes bank kontaktat henne och sagt att de tror att hennes kort blivit skimmat.  Banken frågar om hon befinner sig på en viss plats, vilket hon inte har gjort.

– Då fyller man i lite papper och får tillbaka pengarna, sa Tilde de Paula Eby i Nyhetsmorgon.

Stulna kort säljs för 250 kronor

Skimning är den mer gammaldags formen av kortbedrägeri, där bedragarna manipulerat en bankomat eller kortläsare så att den stjäl uppgifterna från kortets magnetremsa. 

Snabbast ökar dock brotten där bedragarna kommer över kortuppgifter på internet.

Och antalet drabbade kan vara mycket högre än 77 000, anser före detta rikspolischefen Björn Eriksson, som intervjuades i Nyhetsmorgon.

– Kriminella söker sig till kortbedrägerier som flugor, säger han till Expressen.

Enligt honom beror det på att kortbedrägerierna handlar om stora belopp, har låg upptäcktsrisk och låga straff. Ofta säljs kortuppgifterna vidare på nätet.

– Priset för fullt fungerande kort på den svarta delen av nätet är 250 kronor, säger han.

"Bankerna accepterar brott"

Björn Eriksson är mycket kritisk till hur bankerna hanterar kortbedrägerierna.

– Om bankerna tjänar väldigt mycket pengar på att få oss att använda kort i stället för kontanter tjänar de också på att acceptera brott, säger han.

Enligt Eriksson struntar bankerna ofta i att polisanmäla. I stället hanterar de bedrägerierna som affärskostnader – kostnader som sedan förs över till kunderna till exempel i form av högre avgifter.

Positivt är att de enskilda kunderna som får sina kortuppgifter stulna får pengarna tillbaka från banken. Men samtidigt förblir brotten ouppklarade och bedragarna behåller pengarna.

Nordea anser att Björn Erikssons kritik handlar om en missuppfattning.

– Banken kan inte göra själva polisanmälan eftersom brottet är begånget mot kunden. Vad vi däremot kan göra, och alltid gör, är att uppmana kunden att göra en polisanmälan, skriver Petter Brunnberg, presschef på Nordea.

Enligt honom kräver banken att en polisanmälan görs för att kunden ska få ersättning.

"Tjänar pengar på kontanter"

– Att olovligen använda någon annans kortuppgifter är en brottslig handling och ska självklart polisanmälas, säger Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Bankföreningen, som företräder svenska banker.

Han kan inte svara på om de cirka 30 svenska kreditkortsutgivare alltid gör polisanmälan vid bedrägerier. 

– Men det ska göras.

Leif Trogen säger att bankerna hela tiden kontrollerar kortuppgifter för att upptäcka bedrägerier i tid. Samtidigt har kortindustrin utvecklat nya säkerhetsmetoder.

Han hänvisar till att före detta rikspolischefen Björn Eriksson i dag är styrelseordförande för Säkerhetsbranschen.

– Hans uppdragsgivare tjänar pengar på kontanter och därför har han ett intresse av att föra deras talan i debatten.

 

Så skyddar du ditt kort

• Lämna aldrig ifrån dig kortuppgifter via e-post eller telefon.

• Handla bara på seriösa sidor på nätet. Det är bra om företaget har en så kallad SSL-certifiering och berättar om det synligt på hemsidan. Kontrollera också att webbsidan där kortuppgifterna ska lämnas börjar med https:// i stället för http://. 

• Spara telefonnumret för att spärra ditt kort.

• Syna uttagsautomaten innan du tar ut pengar. Använd den inte om den verkar konstig.

• Skydda din kod med handen när du matar in den.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!